gy & åa Tr SLUT Hut bitirsås Fire. i AR Mega Sm on MUSA - DD) ELIT Perros gr prosa 2 3 | i ARI FS SVT : rskr fer at VR ola biaa a odat Så a fas or og SA VETENSKAPS CADEMIENS NYA STOCKHOLM, Tavcrstz HOS, «JOHAN PEHR LINDH, 17909. & Av - KONGL. VETENSKAPS | ACADEMIENS | NYA HANDLINGAR, För MÅNADERNE FANUARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS, Fo ÅR 1799 | RA JRs Herr NILS LANDERBECK, Geom. Profeffor vid Kongl. Academien i Upfala. Afhandling om upptåckten af Strönmmars gång , eller våtta fårter at under Seg- ling medelft 3:ne å fär/killte tider och ER Handl, hh Qt AN flål- | 2 1799, Jan. Febr. Mart. frållen förråttade Peylingar på et. och famma Landmårcke finna Strömmars Direction och Såättning. Ingifven af LARS WOLLIN, Öfverfte och Riddare af Kongl. Sverds-Ordens å man i flrömvattn under figte af en Fyr, Båk eller annat Landmårcke ftåfvar en eller - 2:ne Courfar, och har fig bekant flrömmens Direbtion och Sdttning, lå år ej fvårt, at af be- kanta rörelfe-lagar finna de behållne Courfar och Diftancer, famt i föllje håraf fåtta i Sjö- kortet et rigtigt beftick, fom vifar, huru långt och i hvad ftrek man vid hvarje peylings Sta- tion bör ifrån berörde landmårcke befinna fig, för at i råttan tid genom våndning eller Cour- fens förändring fåtta fig i fåkerhet för omkring liggande grund; men då man tvårt om velat under fegling af 1 eller 2:ne giffade Courfar och Diflancer famt 3:ne på mårcket gifne pey- lingar fluta til firömmens Dire&ion och Säått- ning, få har hårvid mött fådane fvårigheter, fom ofta gifvit anledning til utlofvad belöning. för den, fom vid detta angelågnafte tilfålle kunde upplöfa gåtan: Frågans upplösning, med hvad hårtil hö- rer, innefattar likvål ingen fvårighet, och . vil Jag til Sjöfarandes åftundade tjenft och nytta genom efterföljande Exempel bjuda til gjöra den famma få enckel och lått fom Demonftrativ: $. I. 1799, Jan. Febr. Mart. 3 Tab, 1. N:o 1. ok f. 1. Låt til Exempel Skeppet ifrån A flåfva Nord, och efter Logg utfegla Di= flancen AD (=a) på T eller 40 tids Fig. I. minuter med en haftighet af H eller 3 Knops fart, hvarigenom A Dz=a blir & TH eler 2 Engelfka mil. Låt åf- ven flåfvade Courfen Nord ifrån D ån- dras til b” eller 5 3:dels flrek, och gis- fade Diflancen DK (=b) efter flåfvade Courfer NW t W 3 W "IY utfeglas med haftigheten h eller 4 Knops fart under t eller 45 minuters tid, derigenom DK-=b blifver & th eller 3 Engelfka mil: Enår nu under 1i:fte tids-feglingen flrömmen förmårkes hafva författ mig fidovarts ifrån D til B, och under I timma och 25 minuter från K til C, famt jag ifrån 1:fta Stationen A afpey- lat fafta Landmårcket O uti O IN, ifrån 2:dra dito B uti SOtO, och ifrån 3:dje Stationen C uti SOtS 10; Så frågas efter firömmens Direffion och Sättning, famt de rätta behållne Cour- far och Diftancer. A 2 | Solu« +y Då bidevinds eller rumfkots Segling med mer eller mindre Hållfjö intråffar, få fölljer af fig fjelft, at med flåfvad Cours bör i denna hån= delfe förflås en, i affeende på Voilure och Sjösa håfning, vanlig inberåknad afdrift, hvilcket man en gång för alla vil hafva hår anmårkt. 4 1709, ofan. Febr. Mart. Solutionen af detta Problem innefattar i fyn- nerhet 6 håndelfer. 1:fila Hånd. Då 1:fta peyiings Diftaneen A O=D betros. vara gifven til 6 Engelifka . mil. 1:0 Antag punå&en O, och derifrån me- delft Tranfporteur eller Corda Scala drag Contra-fireken af alla 3 pey- lings eller fyft-Linjerne OA, OB och OC, få at vinckelen B O A (=p)blir 32 firek;. och "den. 2o:dra dito B.O.Ci(=q) = 12 frek, famt Linjen O qy i Direbtion af 1:fta Råf. vade Courfen Nord, och Ofg uti 2:dra dito N W t W 3 W,;o qz=a =2, och 0 få b=502. 2:0 Efter en kkdebe Scala affatt på 1:fla fyft- Linjen O A=6; AA D parallel och lika med O q, K DM parailel 2 go D MEO Noch K=b= öv g, hvarigenom MD :DK= T: 3:0 he Linjen MO delas få i pun- ten N, at MN år tl NÖOom I til t, det år, fom 1:fta tidsfeglingen 40” förhåller fig til 2:dra dito 457, eller fom år det famma; Igenom punéten D drag en parallel med K O, få fkåres M O uti åftundade punéten N, hvar- 1799, fan. Febr. Mart. 5 N, hvarigenom MN SR M O eller ;&> MO, och ON= AM O =TEIMO: 4:0 Ifrån N drag NB parallel med 3:dje fyft-Linjen OC, få affkåres hårmed OB i pungen B, fom år den 2:a åfltundade peylings - Stationen, och dragne Linjen M B förlångd måfe åtven affkåra OC uti C, fom år den 3:dje fökte Station. &:0 Enår nu dragne Linjerne A B och BC, famt D B och K C jemte vinck- larne BDA, DAB och MB O behörigen på berörde Scalor afmå- tas; Så befinnes D B flrömmens Di- zeftion och Sättning under T eller 40 tidsminuter vara åt NOt N30 — 21 Engelfka mil, och KC un- der Fet eller 85 minuter blifva åt famma Direbion 43 dito, fölljak- teligen i timman NOtN30, 3; dito, i1:fla behållne Cours och Di- flancen AB vara N O (27. 57 3- 83, 2:dra dito B C—N W (11”. 200) 3, BÖRS. OT och CO =7. 6 3 alt Engelfka mil. För at vinna öÖfvertygelfe om rigtigheten håraf, få år uti Triangelen MCO, Linjen NB dragen parallel med Bafen OC, och MN: NN 8 NO::T 6 1799, Fan. Febr. Mart. N O:: T:t, fölljagteligen måfte åfven 2:dra fi- dar MC blifva fkuren i famma Proportion, nemligen MB: BC::T:t, och fom tillika i Triangelen MKC, enligt Confirution, MD: ' DK::T :t; SåmåfteMD:DK=MB:BC= T:t, och Trianglarre MD B och MKC liks formige, och Linjen D B parallel med KC, famt MD:ME::DB:KC=ET:T-—+t, det ' år, flrömfåttningarne DB och KC hafva icke allenaft enahanda Direftion utan ock förhålla fig til hvarandra fåfom T :t—+ T, eller fom tiden emellan 1:fta och andra peylingen til ti- den emellan 1:flta och 3:dje dito, hvilcke åro bågge de vilkor, fom tarfvade bevis. 2:dra Hånd. Då medlerfta Diftancen OB (=dy är gifven til 5.0 7 Engelfka mil. 1:o Sedan fom förut ifrån O de fund- ne odeterminerade fyft- Linjer O A, OB, OC, jemte flåfvade Courfarne Oq(=a) och of c-B blifvit utmårkte, tag O B=d'=5. 0 7 och ifrån B drag B N p parallel med T-+t OC,famt or = —Op=70Ps hvarigenom Op:pr::t:T. 2:0 Låt q u blifva lika och parallel med Of, eller om "rummet ej tillåter, gjör f£Z parallel med AO och q z parallel - med C O och tag TA = Ox=fz, 1798, jan. Febr. Mart. 7 Ox=fz, och r M=och parallel med ux eller q z; Så år A a1:ftla Siatio- nen, och dragne Linjen MB för«. långd måfte åfven fkåra OC uti C, fom år den 3:dje 1ökte Station, ty genom Confirubtionen år klart, at Trianglarne Op N och Or M åro likformige, famt ON::NM::OPp :pr::t: T, och Trianglarne Oux, fqz och AMr lika flora, hvari- genom fidan O x = A r, och punéter« ne, A, M, B och C intråffa famma fållen fom förut: Enår nu AD parallel med Nordftreket ta. ges lika med a eller 2; få utvifar dragne Linjen D B flrömmens Di- rettion och Såttning på de 1:fa 40 minuter, och i öfrigt alt lika med hvad förut år funnit. 8: dne Då fidfta eller 3:dje fyft-Linjen OC(= d””) år gifven til 7. 63 Engelfka mil. 1:0 Sedan ifrån puné&en O alla 3 fyft- Linjerna med bågge ftåfvade Cour- farne Oq och of blifvit utmårk- te, affått OC = 7.63, och ifrån C drag Cd parallel med g o och li- ka med b eller 3: Igenom d drages Linjen L d m par T med 0 q, dL =az2, och dm=-ax= 21: A 4 Drags 8 | 1709, Jan. Febr. Märt. Dragne Linjen Om delas få i punåen n, ; at Oma mik 25 t, ellerigenom ddrag en: parallel med L O, få råkas Linjen mo uti åfltundade punéen n. 2:do Drag råta Linjen n B parallel med OA, få affkåres hårmed 2:dra fytt- Linjes OB i pun&en B, fom år 2:a Stationen, och punéerne m och B Conne&erade med råta Linjen m B AA. måfte åfven råka OA uti I:fa Sta= tionen ”A, och B d, fom ligger i famma råta Linje med DB, utvifa | firömmens Dire&ion och fåttning un- der t eller 45 minuters tid, och då dragne Linjerne AD och DB m, m, på Scalorne måtas; få finner man 'famma Refultater fom förut. $. 2. Af deffa 3 Confirubioner Nutas klar- ligen til likformigheten emellan Trianglarne BR MA och BC m; BAD och Bmd, BM D och BCd, ADM och m d C, hvars alla ho- mologa fidor -åro i famma proportion fom T et, eller fom tiden emellan 1:fa och 2:dra peylingen år til tiden emellan >:dra och 3:dje dito; hvaraf åfven fölljer, at Linjerne A M och C m åro parallela och i lika förhållande, famt K C=' ock ER med AL, åfven fom AK E ock parallel; med "O'E ,fochk-puliiterne d, nn, = uti en rät EE belågne, men fom fmå Syn- Uegkar på et och famma Obje& åro uti en om- vånd Prop OA ar defs Diftancer; Så vill man jäm- 1709, Jan. Febr. Mart. | 9 jämvål vifa, huru. utan tilhjälp af någon gis- fad peylings - diftance, och blott af 2:ne ifrån Stationerne med Offant måtne Synvincklar kan finnas firömmens Direttion och fåttning m.m. Låt til Exempel Synvinckelen ifrån A på Objettet,O vara m se 6 minuter, dito ifrån B vara n eller 775” och ifrån C lika med r eller 4,5; Så förekommer hårvid 4:de Hånd. Då 0 Fa = Sa Fig. 2. 1:0 Uppå I:fra och a: da fåfvade sö 2 affått efter Scala O y AN > och Og'=b = 3, famt fullkow: na parallelogrammen Oy g W, hvar. igenom O W blifver lika och pa- rallel med y g. 2:0 Med famma eller mindre Scala, 1 fall rummet på papperet få tilfå, ger, affått på I:fla och 2:dra fyft- Linjerne Oa=n=7, 1, och Ob = m=0: Dragne Fånjen ab förlånges få, at ab år til bn fom T til t, det år, bn=>= al Ifrån n gjör n d parallel med O W och drag Linjen d b: med Comeberade Linjen On drages från pungen W Linjen W C parallel, hvarmed OC affkåres uti 3:dje Siationen C, och då CB blir FH med db och BA med ba; Så råkas A 5 2:dra 10 1799, Jan. Febr. Mart. 2:dra och t:fla fyft-Linjerne uti deras behörige Stationer B och A: Enår nu A D affåttes på Nordfireket lika med a eller 23; få år dragne Linjen DB firömmens Direftion och Såttning under T eller 40 minuters tid, hvilken efter förfta Scalan afmått, tillika med behållne Cour- far och Diflancer AB och BC få famma vår- den fom förut år funnit. öre Dland. Då OB do 47 7 ÖV då mt 1:o Uppå I:fta och 2: dra. flåfvade Cour- farne Oq och Og tag med Scala Oq=a=2, of=—b = 23, och då parallelogrammen O q ft fullkoms nas, få blifver Ot lika och paral- lel med qf. 2:0 Om papperet ej tillåter nyttjandet af nåmde Scala, få affått efter en mindre på 2:dra och 3:dje fyft-Lin« jerne Synvincklarne r och n, neme- ligen Ob=r=4;7 och 0 d=n = 7, I : Linjen d b förlånges, tils b m db eller 3 db, och då tA drages parallel med Om, få affkå- res hårmed 1:fla fyft- Linjen O a A uti I:fta Stationen A, åfven fom då AD blir lika och parallel med O q = a=2, och A C parallel med a d, famt 17995 Jan. Febr. Mart. | 11 famt cB parallel med db, få rå kas hårmed 3:dje och dra fyft- 6:te Hånd. Linjerne uti motfvarande Stationer C och B, då åtfven dragne Linjen DB med nåmde vincklar och affånd, måtne på Ii:fta Scalan, utvifa firöm- mens Dire&ion och Såttning im. m. af lika vårde fom förut. Då OA LO RAL Oo 6, 1:o Affått fom förut på 1: fta och 2:dra. 2:0 flåfvade Courfarnr Oq=a=2, of Sör; och ot lika och pa- rallel med q f. Tag efter mindre Scalan O a=r= 4, 7 och od=m = 6, o : Dragne Linjen a d delas få i punåen h, at all:hd:: Pit, det är, av än = 5 a d: Ifrån punåerne S och a drag Linjerne hb och a m paral- lela med fq, få affkåres 2:dra fyft- Linjen OB uti b, och dragne Lin- jen db förlångd målfte åfven affikå- ra am uti m, fom fammanbindes med råta Linjen mo. Ifrån t drag t A parallel med O m, få råkas OA i pun&en A, fom år förfla Sta- t:on, och då A B drages parallel a DD, 12 1799, Jan. Febr. Mart. ab, BC med b d, och A D lika och parallel med O qg, få affkåres OB -och O G ut Bock C,; fom åro 2:dra och 3:dje Stationerne, hvil- ka med dragne Linjen DB på 1:fta sScalan afmåtte, utvifa famma firöm- fåttning med behållne Courfar och Difiancer, fom förut år funnit. . 3. Deffe 3 fenare håndelfer innefatta få förtsnle Confiruttions [ätt , at man deraf medelft interpolation kan, få nåra fom behöfs, finna rigtige utflag, AnikGr 3:ne gifne Syn- vincklar ej åro få noggrant obferverade til ss delar af minuten, hvilket fkönjes då, enår vid olika ponerade håndelfer, Stationerne med Di- rettions -punéterne få et fins emellan fkilljaktigt låge, hvarvid gemenligen hånder, at de 2:ne -minfta Synvincklar eller Obje&ets långfia Di-- flancer få någon liten Corre&ion, då man i det nårmalte vill håraf beftåmma Strömfåttningen genom Linjen u M dragen parallel med O A; ty denna Linje u M år råtta” Localen för Di- retions-pun&en M, då man ej mifstror de ef- ter Logg utfeglade Diftancer. $.4. 1:0o Om Winckelen b'/=0, eller" då bågge flråfvade Courfarne AD och D K ligga efter en led, få falla Direftions- Fig. 1. pun&erne M och m uti famma fåfva- de Cours under eller öfver punå&erne A och C, få at AM = c=DM — DA — ee a 1799, san. Febr. Mart: = 43 h—H | Vv SA a=3a=3,ochCm=Cd—dm RH Oh b=ib=2, hvaraf åfven fölljer; 2:0 At då tillika haftigheterne åro enahan« da; få Coincidera Dire&ions-pun&erne M och m uti A och C, i hvilket fenare fall tiderne T och t hafva fins emel- lan famma förhållande, fom de efter Logg utfeglade Diflancer AD och DK, hvarigenom Confiru&ionerne blifva förs kortade; men om man ponerar håndel- fen i I1:fla momentet med alt öfrigt lika; Så hade Strömmens Dire&ion och Sått- ning i timman blifvit vida fkilljaktig ifrån förra utflagen, nemligern N W (29. 257) 73 mil, 1:fla behållne Cours och Diflancen AB — N W (20”. 497Y 6, 57, 2:dra dito BC — N W (18”. 55”) 87» OA = 6,0 B=9.98,0C= 16. 9, alt Engelfka Sjömil. 0. 5. Til upptåckten om flrömmars gång, kan fåledes på detta fått efter oftridige princi- per futas ifrån det fallfka til det fanna, utan at hårtil nyttja andra ån vanliga JInftrumentér, fom åro Cirkel, Scalor, Ottant, peyl-Compafs, Glas, Uhr och brukelig era Det år icke heller underkaftadt fådane ofåkre utflag, fom få vål Lodlinans peyling på djupt vattn, fom Loggar med pr see fåncken utvifa, byvil- ka 14 1799, Jan. Febr. Mart. ka fenare af flere för detta blifvit törkafta- dé "HY: . 6. 6. Det hånder ofta, at man år i be- hof af en Special eller Skårgårds-Charta, hvar- vid icke år tillåtit taga faft Station på någon dera fidan af Landet, då i fådan håndelfe kån- nedomen af detta Problem år oumgångelig, få framt man blott med fegling vill vinna fitt äfyftade åndamål; men hårtil fordras en ån-> ; nu 2) Den för fine grundelige infigter och flere högft . nyttige upptåckter vidtberömde Herr BOUGUER, har vål uti Defs Nouveau Traité de Navigation upplagd i Paris 1753, fogat fig efter Sjö- Åcade- miens Önfkan och fåfom ett approximations-me- del til nårmare underfökning föreflagit en fådan Logg, förfedd med ett färde af 8 Famnars li- na under vattnytan; men uti ingreflen af be- fkrifningen hårom yttrar Han fig fåledes: Oiyck- ligt vis har man icke tilvåckelige Obfervationer på Strömmens Direbtion och Sättmning , och man g jör fig et fåfängt bemödande at willja uiforfRa den: Alt vörer fig icke, men alt fynes röra fig. Fag tror, at icke något medel finnes at upplöfa frågan, til huru långt djup under vattnet Strömmen vifar fin verckan. Dåremot år defs nu i fenare tider förbåttrade Obje&iv Micrometre ett ganfka låmpeligt Inflru- ment, hvarmed fmå Synvincklar kunna behåns= digt til ytterflta noghet obferveras, och hvarom den djupfinnige Jambert uti defs (beyträge zum gebrauche der Mathematik III Del Berlin 1772 meddelar en enckel och utförlig befkrifning. 1799, San. Febr. Mart. 15 nu nårmare precifion ån den Confirutionerne kun- na medgifva: Det år fördenfkull nådigt med- dela de genom Calcul fundne Formler uppå få vål peylings afffånden O A, OB och OC, fom de hårtil hörande Linjer och vincklar: Fig. I. Låt til den åndan vinckelen D A O, fom omfattas af 1i:ftla fåfvade Courfen AD och i:fta fyft-Linjen AO, denomi- neras med A, famt uti bekante Trian- gelen ADM, vinckeden DAM =f; få år vinckelen MA O= 2 = A F&F f, nem- ligen Cöfra tecknet, då Courfens förån- dring vid D vetter ifrån mårcket O, och undra då den vetter tter ät)” fid fidan AM=c= AA TM H'HÖh 2 Hh cosb! famt C m=—c: Låt åfven uti Triange- len AM O obekante vinckelen A O M =0, få år i de lika flora Trianglar OCm och OCW, ANOCm=COW =P 92 och A 0, fom i fig fjelf åger ett och famma vårde, får 6 til utfeende olika Equationer, alt efter fom uti hvarje håndelfe antingen en pey- lings- Diflance eller proportionen af 2:ne fådane Diflancer genom Synvincklar åro gifne, utvifande fölljande Tabell deffe Analytifke vården, få vål för vinckelen 0, fom alla ifrån Stationerne peylings- bildnden, hvilka med Logarithmi ifke taf- lor ganfka lått utråknas. Equa- LR EV pr a En + [SV N M fe 19709; Jan. Febr. Mart. a AA rn Set Fan Sr ta RN Equationer på fölljande Vincklår och ch Linjer. Tang G. | Tang H. j Vinckl. | O | | Data. nm [S D re «tang (45-+-G) H—>-2 Ll5in 5 (e OA=D OB =d' | : (T+t)Sinqd' a 5 | t Sin e2.c | Sm gqad - IOA ” tn Sine För a nq! OB r | ST SR DE | OÅM I . Sin e sn grn (45-G)'p-2 ÖÖM m| FS Ne CT. m. Sing TS 2 | OC=d' dito. tang+p.tang(45)- G)|: p— H tang qtpte.t.(45-G5)|qtP-2 p 2 i dito. Ef ————— tang+q. tang(45-1G) j29tp-H| dito. va t. Sin. 2. c tangqg—+p tang(45-G): at? ou] dito. | 6 | —H | dito, I allmänhet få peylings afftånden fölljans« Si + de vården, nemligen OA =D SL SR Ir Sin (2 5) je t Sin (q Fp —-0) ER ORT Sn d.OB=d'= RA OC=d” = Er ? d vid bruket af deffe Form”'ler obferveras, 1:mo At Radien el= ler Sinus totus år hår tagen lika med enheten: 2:0 At, enår Dire&tions pun&en M faller uns der I1:fta fyft-L injen A O, vincklarne &, o och G få uti föregående Expresfioner ftridige teckn fram för fig, åfven fom 3:tio famma beting med vinckelen q och G åger rum, då 3:dje fyft- Linjen O C faller ned om eller på 2:dra fidan 1799, Jan. Febr. Mart. 17 fdan om OB. Flera förbehåll återfår icke at omnämna: man vil likvål erindra; det - denna Afhandling lågger grunden til uplåsnin- gen af följande vigtiga upgift: Åt af 4 Peylin- gar och 3 mellantider finna omedelbarligen Ström- mens Diretion och Såttning; för denna gång vil man allenaft til uplysning håruti anföra: Om uti Fig. 1, 2:dra flåfvade Courfer DK conti- nueras- från K med enahanda haftighet h eller 4 Knops fart på en tid af T minuters tid, hvarunder mårcket O utfeglas vidare s ftrek, fom gifver A4:de peylingen fydligare ån 3:dje, NN ol Ti Sin (9 Sh och Jag fåtter Tang GS ÖT:E) ICE EN Sm Sd famt Tang H = tang 3 q. tang (45 t G); få blifver fökte vinckelen o=ptiq— H, Sin (2 + 0) Sin i0 LAG O Er AR ae a 2 tSineSin(p-o0o) FT. Sin CL ENN Ne Cze T. Sin q. Sin o ( tt) Sin 5 I och 4:de peylings afftåndet — area Å In s Uti hvilka Expresfioner hvarken någon giffad peylings Diftance eller Synvincklar ingå, och kunna deffe Formler vid vifia håndelfer tjena, då man nattetid under form, låger och figte af Fyr har 3 Elementer, fåfom luft, vatn och land, at firida emot, hvarom likwvål något utförligare torde framdeles blifva afhandlat. och peylings afflånden O A =D = OC= Mö. F.d Handl. I. Qu. I wemnude 18 1709, fan. Febr. Mart. Anmårkningar öfver det af Hr PLrouqQuer föreflagna Lung-profvet, . af GABRIEL ERIK HAARTMAN. Med. Do&or, Profeffor i Åbo. dl läran: öm iBarternord Aeiisk. Misodtet vigtigafte delar af Medicinal Lagfarenheten, år en få allmånt erkånd fanning, at hon icke behöfver ytterligare bevifas. Men at denna låra tillika år både fvår och vid utöfningen ofta alt för. tvetydig, torde af dem, hvilka med dylika mål egenteligen haft befattning, mera vara kåndt, ån i allmånhet medgifvit. Likvål öfvertygas man om de hårvid mötande fvårigheter och brifter, af de ftridigheter, hvilka ånnu i fednare tider förefallit emellan åtfkillige berömde Låkare a), om tilråckelig- heten af det långefedan kända fpecifika Lung- profvet, fåfom bevis om Fofter efter förlofs- ningen dragit andan elier icke, för at deraf kunna a) Härom kan jemnföras Loder Progr. quo Pulmo- num docimafia ex nova anatomica obferv. in du- bium vocatur Fene 1779, och JÄGER €& HEN- NBENHOFER Difqu. Med. Forenf. qua cafus & adnotatt. ad wvitam fetus neogoni dijudicanden: propomwmtur. Ulme 1780. 1799, Jan. Febr. Mart. 19 kunna fluta, huruvida de kunna anfes vara med eller utan lif komne til verlden. Det år allmånt bekant, at detta phenomens utredande år lika vigtigt vid underfökningar om Barna- mord, fom vid frågor, huruvida fofter, fom flraxt efter födelfen aflidit, kunna vara beråt- tigade til något dem tilfallande arf; hålft det allmånt antagna fpecifika Lunft-profvet, i fyn« nerhet i fednare fallet genom inblåft luft uti foftrets lungor ganfka lätt förvillar. - Nåppe- ligen lår fåleds någon Låkare-vetenfkapens idkare funnits, fom icke med fågnad emot- tagit det förflag den lårde Herr PLOUQUET redan år 1777 upgifvit b) och 1782 ytterligare förklarat ec), at af Lungornas abfoluta tyngd jemnförd med kroppens, finna en fåker grund til uplösning af nyfsnåmnde fråga, få mycket håldre fom detta förflag fyntes åga lika påli- telighet, då foftret redan blifvit angripit af röta, fom då det föregifvits, at luft blifvit inblåft i lungorne, för at dymedelft vederfå foftret. Herr PLOUQUET bygger fin upgift på den bekanta föråndring, hvilken efter förlofs« ningen tildrager fig hos et fofter i blodets omlopp, hvaraf måfte hånda, at Lungorna, hos et fofter fom dragit andan, blifva tyngre ån de varit, innan denna förändring fkedt, Se oake b) Abhandlung uber die gewaltfamen Todesarten, Täöbingen. e£) Nova pulmonum dor Diff. Refp. Brotbeck. Ibidem. 20... I799, Jan. Febr. Mart. oaktadt kroppens tyngd i bågge fallen för- blifver denfamma. Ty då genom Lungornas utvidgning vid förfta andedrågten, en bety- dande mångd blod, hvilken tilförene gått ge- nom foramen ovale och dué&us arteriofus dire&e til bakre hjert-kammarn och aorta, likfom rufar in i den utvicklade arterie pul- monalis grenar, måfte ockfå Lungornas maffa af den inftrömmande bloden i famma mon förökas och följakteligen i famma förhållande deras tyngd. Ehuru nu detta år klart a priori, yppades dock en ftörre fvårighet der- vid huru förhållandet af Lungornas genom andedrågten tiltagande tyngd fkulle kunna faft-Nållas. Herr PLovQuveET anfåg med fkål obfervationer blifva den fåkrafte utvågen at vinna denna uplysning. I anledning af de förfök, hvilka i detta affeende blifvit af Ho- nom och andre anftållte, har man antagit d) förhållandet af Lungornas tyngd vara emot Kroppens, hos et nio månaders fofter innan det andats, fom 1 til 70, men hos et hvilket dragit andan fom 1 til 35, eller fom år det- famma, at Lungornas abfoluta tyngd blifver hos fofter genom andedrågten dubbelt flörre ån defsförinnan. Men då de underfökningar hvilka jag vid frågor om Barnamord gjort, och åfven vid andra fofters diffe&oner, til be- dy) Låkare-grunder för Styresmån och Dömäks, af -ROL. MARTIN, Pag. 322. 1799, Jan. Febr. Mart. 1 beftyrkande af Herr PLouQuvETs method får. fkildt anftållt, oftaft icke fvarat emot före- nåmnde upgift, har jag trodt Kongl. Veten- ikaps Academien icke obenågit anfe deffe för- fök och anmårkningar, hålft få mycket jag har mig bekant, ingen utom afledne Herr Pro- fefloren MARTIN e) inom fåderneslandet vid- rört detta vigtiga ämne. 1:fla Håndelfen. 1782 i November öpnas« des et fullgångit fofter fom med fvagt lif blifz vit framfödt och under beftåndigt qvidande lefvat blott trenne dagar. At Lungorna flåto i vatn, och röjde alla öfriga tekn til ande- drågt år ganfka naturligt. Kroppens tyngd utgjorde 6 fkålpund 8å lod och Lungornas 43 lod. Förhållandet dem emellan blir fåleds fom 42737 til I. 2:dra Händelfen. Samma år i December befigtigades et fofter vid pafs i 7:de månaden fom 14 dagar förut byrvit dådfödt. Defs tyngd var 2 fkålpund 243 lod och Lungor- nas 13 lod, ER följer et förhållande fom ås Lar RN 3:dje Hundelfon. 1783 d. 25 April befigti- gades et fofter fom var mycket fpådt och magert men med öfriga tekn af 8 månader. Lungorna lågo i bröftet nog hopfallna och fjönko då de hela lades i vatn, men då de fyckades och hvarje ftycke fårfkilt förföktes, flöt den högra Lungans nederfta Lob. Hudens , UB 3 och Fr lc 22 1799, Jan. Febr. Mart. och nafvelftrångens frifka utfeende utmårkte åfven at foftret icke varit dödt i moderlifvet. Kroppens tyngd var 3 fkålpund 123 lod och Lungornas 13 lod; då förhållandet blir fom Gö ul I 4:de Håndelfen. 1784 d. 20 Jan. befigtiga- des tvånne tvillinge-fofter i affigt at utröna deras genom föröfvadt våld å Modren på- fSkyndade födfel, a) Det förflfödda hade efter beråttelfe 1ef- vat trenne dagar, oaktadt alla tekn til för tidig börd, få at man nåppeligen kunde anfe det vara öfver fjunde månaden. Kroppens tyngd var 23 fkålpund och Lungornas, hvilka föto i vatn, 2 lod, då förhållandet år fom 30 til I. by Det andra foftret fom en tima fednare blifvit framfödt och fades icke hafva lefvat mer ån några Ögnablick efter förlofsningen, hade famma tekn til otidig födfel fom det förra; hvarjemte defs Lungor voro på lika fått fpecifice låttare ån vatn. Kroppens tyngd var 25 fkålpund och Lungornas 2 lod, då förhållandet år fom 46 til 1, 5s:te Håndelfen. 1785 1 Februarii anatomi- ferades et fullgångit fofter, fom dagen förut blifvit tramfödt efter 4 dagars barnvånda, utan tekn til lif efter förlofsningen, oaktadt alla förfök til defs vederqvickande, åfven in- blåsning af luft genom mun och nåfa, biif- vit vidtagne. Foftrets kropp vågde 8 fkålpund 28i 1799, san. Febr. Mart. 23 28: lod och Lungornas, hvilka i vatn flöto 437 lod, då förhållandet år fom 6373 til I. 6:te Håndelfen. "Samma år d. 7 Maji befig: tigades et fullgångit fofter fom d. 26 nåft få. regående Mars blifvit framfödt och å lön lagdt. Foftrets kropp af 20 tums långd vågde 5 fkäl- pund 17 lod. Lungorna, af hvilka den högra var mera utvidgad, vågde 3 lod, fedan något af bloden, fom til ymnighet var famlad i de flörre blodrören, oaktadt all varfambet, af- runnit. Förhållandet emellan Kroppens och Lungornas tyngd år i detta fall fom 59 til I. All anledning var at foftret genom qvåfning förlorat lifvet. — 7:de Håndelfen. Samma år d. 10 O&ober befigtigades et fullgångit fofter af 20 tums långd och 5 fkålpund 15 lods tyngd, fom i början af famma månad blifvit i löndom fram-= födt. At det refpirerat fyntes af Lungornas vanliga utfeende, utvidgning och fkummäande vid minfia infkårning. Deras tyngd var 4i lod, då förhållandet til Kroppens år fom 1 til 4117. 8:de Håndelfen. "Samma år i December öp- nades et fullgångit fofter, fom genom onatur- lig förlofsning blifvit tvånne dagar förut fram- födt och efter Barnmorfkans beråttelfe gifvit tekn til Lif ehuru utan fkrik, men flrax der- efter aflidit. Hela Lungornas maffa fjönk full- komligen i vatn, men: fmårre ftycken deraf flöto. Kroppens Fe var 6 fkålpund ps B 4 lo 4 15799. Jan. Febr. Mart. lod och Lungornas 4 lod; då förhållandet” år fom 523 til I. 9:de Håndelfen. 1786 d. 3 April befigtiga- des et fofter fom lefvat vid pafs 8 dagar och under denna tid af fin fvårmodiga Moder blifvit mycket vanfkött famt fluteligen våld- famt qvåfdt. Kroppens tyngd var 8 fkålpund 24 lod och ELungornas 10 lod, hvaremellan förhållandet år fom 28 til I. — zro:de Håndelfen. "Samma år d. 5 April öp- nades tvånne tvillingar, hvilkas för tidiga födfel intygades af alla dertil upgifna tekn. Det "ena vågde I1 fkålpund: 143 lod och defs Lungor £ lod, hvilket gör förhållandet fom 525 til I. Det andra vågde 1 fkålpund 16 lod och defs Lungor 1 lod; förhållandet år fåleds fom 48 til I. ii:te Håndelfen. Samma år i Mars öpnades et fofter fom fullgångit genom tilhjelp af SMELLIES tång blifvit utan lif frambragt. Kroppen vågde 6 fkålpund 293 lod och Luns gorna 33 lod, då förhållandet år fom 653 til 1. f2:te Håndelfen. Samma år i September öp- nades et fullgångit fofter fom efter en fvår förlofsning blifvit utan Hf framfödt. Krop- pens tyngd var 5 fkålpund 283 lod och Lungornas 33 lod; dåzförhållandet år fom 6037 til I. n 13:de 1709, Jan. Febr. Mart. = 25 13:de Händelfen. 1787 d. 30 Januarii be- figtigades et vid pafs 8 månaders fofter af 16 tums långd fom föregafs vara dödfödt, men i anfeende til Modrens undflykt för fråmmande hjelp var underkaftadt mifstanka. Kroppen vågde 2 fkålpund 253 lod och Lungorna fom fullkomligen fjönko i vatn 13 lod; då förhål- landet år fom 657 til I. 14:de Håndelfen. Samma år d. 23 Februarii befigtigades et fullgångit fofter af 20 tums långd, til hvars våldfamma afdagatagande genom 9 fvåra blodfår Modren federmera blef förvun- nen. Kroppens tyngd var 6 fkålpund 263 lod; Lungorna, fom fullkomligen upfyllde hela Bröft-caviteten och i vatn flöto, vågde 4 lod. Förhållandet år fåleds fom 5435 til I. r5:de Häåndelfen. Samma år och dag befig- tigades et i det nårmafte fullgångit fofter af 18 tums långd och 4 fkåtpund 253 lods tyngd, fom i hemlighet blifvit framfödt, at detta > fkedt i en få med vatn, fom allmånna rygtet förmålte, kunde dock lagligen icke bevifas. "At det under och ftraxt efter förlofsningem oo ovarit vid Hf beftyrktes af en vidftråckt » utådring under huden öfver vånfira os bregmatis fom derjemte var kroffadt; hvar- jemte blod fyntes i nåsborarne och tungan. fants framitryckt utom tandraden, fåfom då någon qvåfning fkedt. Men at det likvål ej dragit andan, yrkades entrågit af Modren och beftyrktes af Lungornas RT fjunkande Bb 5 i vatn; 26 1799, Jan. Febr. Marti: i vatn; deffa vågde dock 3i lod och voro ovanligt blodfulle, mörkröda och liknade en blodklimp, utan at likvål några hårdheter kunde fpörjas. Förhållandet i denna håndelfe år fom 403 til I, 16:de Håndelfen. 1788 i November öpna- des et 8 månaders fofter fom med fvagt lif blifvit framfödt och inom dygnet aflidit. Defs tyngd var 4 fkålpund 43 lod och Lun- gornas 3 lod; då förhållandet år fom 4473 til I. r'7:de Häåndelfen. 1789 d. 18 Mars befigti- gades et 8 månaders fofter af 173 tums långd, fom flere gångor tilfrufit och åter uptinat, få at åfven någon förruttnelfe redan Wpskutait fig. Kroppens tyngd var 4 fkålpund 53 lod och Lungornas 3 lod. Deffe voro bleka til ut- feendet, upfyllte bråöfteaviteten fåfom hos dem hvilka refpirerat, men fjönko icke defs mindre i vatn, utan at hårdheter kunde uptåckas. Förhållandet emellan Kroppens och Lungor« nas tyngd i detta fall år fom 4433 til I. 18:de Häåndelfen. Samma år d., 26 Mars be- figtigades et fullgångit fofter af 20 tums långd, fom d. 17 i famma månad blifvit i löndom framfödt och genom qvåfning förlorat lifvet. Kroppens tyngd var 7 fkålpund 6i lod. Lungorna flöto i vatn, utom vånftra Lungans nederfia Lob, hvilken hel och hållen fjönk; utfeendet af de öfriga Lungornas delar ut- mårkte dock, åfven fom incifioner i deras fub- || 17993 San. Febr. Mart. 247 fubflance, at andedrågten vål blifvit börjad, ehuru icke fullkomnad i anfeende til mellan- kommen qvåfning. Lungornas tyngd var 3 lod, då förhållandet år fom 76:73 til I. 10:de Håndelfen. 1790 den 14 November underlöktes et fullgångit fofler af 203 tums långd, famt 6 fkålpund 21 lods tyngd, fom med lif blifvit framfödt och dragit andan, hvilket af Lungornas utvidgning, utfeende och fpecifica Lung-profvet tydeligen kunde inhem- tas. För öfrigt inftåmde alla tekn deri, at foftret genom qvåfning förlorat lifvet. Lun- gorna vågde 4 lod och fåleds var förhållan- det emellan Kroppens och deras tyngd fom 53ä til I. ; Deffa ehuru få håndelfer bevifa tilråcke- ligen huru nödigt det år, at i Phyfifka åmnen genom flera förfök beftyrka hvad man a priori antar och några få gångor finnes intreffa. Då man öfvervågar de förut anförde anledningar til Herr PLouQuETs theorie, fkulle man nåp- peligen draga i tvifvelsmål hvad han antagit fom en afgjord fanning, at Lungornas tyngd, fedan et fofter dragit andan, blifver dubbelt förre ån förut, åfven fom den flutfats han derjemte gjort, at deras relativa tyngd til Kroppens fkulle vara i lika förhållande. Men om ock föråndringen i Lungornas tyngd ge- nom andedrågten fkulle få förhålla fig fom Herr PLouQuET förment, få år åndock den anförda flutfatfen icke lika fåker. De inkaft hvilka 28 1799, Jan. Febr. Iart. hvilka Herr JAGER gjort emot denna flutfats, Jemte flera andra hvilka kunna på famma grund anföras, vinna ytterligare flyrka af ofvan anförde obfervationer. | Lungornas ftorlek och deraf beroende tyngd år altid fvarande emot Bröft-cavitetens rymd » och föråndras icke af förre eller mindre fetma f'), men torde vara ganfka olika hos fårfkildta fofter åfven af olika ålder, i anfeende til den mer eller mindre utvidgade form Bröft-cavi= teten hos dem lika få vål fom hos fullvåxta kan hafva. Kroppens tyngd deremot år ännu mer vilkorlig i anfeende til defs föränderliga florlek och fetma; hvaraf måfte följa, at för- hållandet emellan Lungornas och Kroppens tyngd icke kan hos fofter af olika fetma vara detfamma. Detta beftyrkes i fynnerhet af de i 4:de håndelfen nåmnde tvillingar, hvilkas Lungor voro lika tunga oaktadt den fidft- nåmndes Kropp i anfeende til ftörre frodighet var 20 lod tyngre ån den förfinåmnde, åfven fom af 6G:te, 14:de, 17:de och 18:de håndel- ferna, hvarvid Lungorna befunnos lika tunga, oaktadt mycken fkiljaktighet i Kropparnas tyngd. Den anmårkning Herr JAGER gör och af Herr PLouvuQuET. åfven erkånnes, at vatnfot och hårdheter i Lungorna göra detta Lung-profvet bedrågligt, lårer nåppeligen kun- na beftridas; förmodeligen var det ock någon fådan vatnfot fom vållade de ftridiga pheno- menerna "f) Harrer Elem. Phyfiol. T.I. ip. 27. 1799; Jan. Febr. Mart. 29 menerna i 17:de håndelfen. At likaledes mnå- gon blodfamling kan fke hos fofter fom dra- git andan, hvarigenom deras tyngd betydeli- gen måfte ökas, åfvenfom fkilnaden emot Kroppens tyngd måfte blifva mindre, beftyr- kes af tvånne håndelfer hos ROEDERER £) åfven fom af den ofvan anförde 15:de hån- delfen, hvarvid Lungornas abfoluta tyngd var ovanligt flor, oaktadt de voro fpecifice låttare ån vatn. Om fådant kan hårröra af det be- mådande foftret anvånder at draga andan då det födes i vatn, lemnar jag til andras afgö- rande. At en ofullkomlig rTefpiration kan minfka tilökningen i Lungornas abfoluta tyngd, beftyrkes af 18:de håndelfen och Ööfverens- flåmmer med hvad HALLER Ah) om fårfkildta grader i Refpiration anfört. At likvål åfven håraf et ej ringa fkål emot: påliteligheten af ProvQuveTika methoden torde kunna härntan år lått -at finna. Sådant oaktadt tviflar jag dock icke, at ju en upmårkfam Låkare uti åtfkilliga fall kan af detta Lung-prof hafva mycken uplys- ning, då det varfamt anftålles och med andra fig företeende phenomener jemnföres. Likvål år Herr PLouQuETsS Önfkan billig, at flera underfökningar borde i detta åmne anflållas, för at med flörre vifshet kunna wtkafta de hån g) Opuft, pag. 294 & 297. | .&) Elem. Phyfiols T. II. L. VII. S. IV. hp ; | 30 1799, Jan. Febr. Mart. håndelfer, hvarvid -denna method kunde, tjena til en fåkrare vågledare ån det få allmånt antagné fpecifika Lung -profvet och andra föreflagne utvågar, at uptåcka om et fofter dragit andan eller icke. -Medfödd och årftlig Hinna på Ögonen, (Pterygium) befkrifven af TOSEPH G PIPPING, M. D. och Prof. vid Kongl. Acad. i Åbo. Ps tvånne perfoner har jag haft tilfålle at fe Hinna på ögonen, fom varit både årftlig och medfödd. — Deffa omfåndigheter, icke oms nåmnde af de Låkare, hvilka om denna ögon- fjukdom fkrifvit, har jag trott förtjena någon upmårkfamhet. I anledning håraf har jag an- fett icke onyttigt, at derpå författa en kort befkrifning, hvilken beledfagad med nödiga dertil hörande teckningar, jag har den åran til Kongl. Vetenikaps Academiens uplyfta granfkning öÖfverlåmna. En Bonde- Huftru från Kimito Socken Anna Matts Dotter, anmälte fig fåfom blind til intagning på Låne-Lazarettet -hårflådes Le le 1709, Jan. Febr. Mart. 31 blef åfven d. 19 Junii 1795 emottagen. Efter fkedd underfökning, befants hennes blindhet hårröra af et trekantigt och fenigt Band, ut- fliråckt emellan inre ögonvrån och medel. punéen af genomfkinliga Hornhinnan. Detta Bandets bredare ånda eller bas intog en god femtedel af Ögongloben, nemligen hela den kanten af ögat, fom vettar åt nåfan, men defs fpets fåfte fig midt på Hornhinnan. Då den fjuke fåg rått fram, var detta Band hop- dragit, tjockt och ljusgult, icke olikt et tunt hvarf af bleka mufkelfibrer. Det var då vid haftigt påfeende mindre mårkligt, i fynnerhet når man ej noga gaf derpå akt. Når ögat var vridit åt yttre ögonvinkeln, fants det ut- fpåndt, mångfalt flörre, fullkomligen mem- braneuft, vid defs uplyftning faft och farkt och för alla nog mårkbart. Det ågde ganfka få utfpridde fmå blodrör, men hade ej fyn- nerlig kånfla. Vid underfökningen med fonde, fom lått verkflåldes, då ögat var våndt mot nåfan, erfor man, at hela öfre kanten deraf och defs bas voro ftlarkt fafthåftade, den förra "vid Cornea och Sclerotica, den fenare vid Sclerotica och Conjunåiva, af hvilken fidft- nåmnde det tydligen utgjorde en fortfåttning. » På deffa flållen kunde inftrumentet för Ban- » dets fafthet och feghet ej genomtrångas, men | vid defs nedre kant, fördes fonden med lått- het öfveralt under hela Hinnan, hvaraf man erfor, at den på ögongloben låg lös och ledig, då 32 1799, Jan. Febr. Mart. då man undantager defs nyfsnåmnde fåften. Förhållandet var til alla delar lika på bågge Ögonen. Enligt den fjukas beråttelfe, hafva Hennes far och fyfter, hvilka redan genom döden aflidit, haft famma fel på ögonen. Hos fadren fkal fjukdomen vunnit den höjden, at Han ej kunnat åtfkilja annat ån natt och dag. Men fyftern har til döden någorlunda bibehållit fynen. Sjelf fade Hon fig vara född med detta lyte, hvilket i barna-åren fvårligen kunnat fkönjas, ty Hinnorna hafva då varit fina och klara. "Synen har i denna åldern ej fynnerligen deraf lidit. Men med åren hafva Hinnorna blifvit tjocka och ogenomifkinlige, hvarigenom folftrålarne hindrades, at inbryta til ögats botten. I detta tilftånd har den fjuke endaft kunnat fe det, fom blef ftåldt vid yttre ögonvrån. Men fluteligen förlorades åfven denna förmon. Nu fåg hon ej de ting henne föreftåltes. Hvad hon kunde fkönja var al- lenaft fkymten deraf. Dagsljufet framftrålade tydligen för henne från yttre fidan af ögonen; Hon kunde derföre på tilfrågan gifva tilkån- na hvareft fönfiren i rummet voro belågne. Hon var 42 år gammal och fade fig aldrig haft någon annan Ögnefjuka. Hon önfkade at få fynen återflåld, och underkaftade fig derföre villigt operationen til Hinnornas af- lofsning, hvarom, ehuru måft lika anftåld, på det af Låkare förefkrifne vanliga fåttet, jag likvål hår, med få ord fkal nåmna. Sedan en ås 1799, san. Febr. Mart. 33 en bjålpare uplyft öfre ögonlåcket och ned- tryckt det undre, afkliptes bafen af Hinnan nedifrån upåt med en fin och med knapp förfedd fax; hårpå aflåffades med knif den öfre kanten och det få nåra Sclerotica och Cornea fom möjeligt var. Obetydlig blödning följde hårpå. Några dagar derefter rodnade Ögonen, men denna olågenhet förfvann genom bruket af i Blyvatten doppade linne-klutar på ögonen lagde och flitigt ombytte. , Efter fjor- ton dagar voro årren låkte. Någon dunkel- het fågs ån qvar på klara Hornhinnan, der Bandet med fin öfre kant varit faftlhåftad, men den tyktes dagligen aftaga. Nöjd och glad med återvunnen fyn, låmnade Hon La- zarettet d. 14 Juli famma år. Den andra, fom jag fett hafva famma fel på ögonen, var Rufthållaren på Mickola Ruft- oChåll i Kyrå By och St. Mäåärtens Socken, Petter Michels Son, hvilken, icke i affikt at föka bot för fina ögon, utan i andra angelå- genbeter gjort mig befök. Jag uptåckte ge- naft lytet hos Honom, dels af Hornhinnans partiella dunkelhet, dels ock af anfiktets vån- dande från mig då vi fammantalte och Han ville fe på mig. Orfaken til denna ftållning på anfiktet var den, at Han ej kunde fe an- ont ån det, fom var fåldt vid yttre ögon vrån; en omflåndighet, hvilken fnart röjer den, fom af denna fjukdom år befvårad. Efter gifven anledning underråttade Han mig, K. V. 4. Handl. I. Qv. C at 34 1799, Jan. Febr. Mart. at detta lyte åtföljt Honom ifrån barndomen; at Han aldrig haft fura eller rinnande Ögon; at Hans far i flutet af fin lefnad deraf varit blind 'och at Hans fyfter, Rufthållare Huftrun i Eura åfven har dylik Hinna på ögonen. Jag gaf Honom tilkånna, at Hinnan kunde undanrédjas och fynen derigenom blifva full komligare; men Han yttrade fig icke vilja undergå någon tur, förn Han varder blind, då Han utbad at få fig anmåla. För öfrigt fant jag Hinnan til utfiråckning, vidd och låge på Hans bågge Ögon follkomt ligen lika och af famma befkaffenhet med den befkrifna Huftruns från Kimito. i I anledning af de anförde håndelferne torde följande flutfatfer kunna göras: 0 1:0 At medfödd och årftlig Hinna på SS nen verkligen gifves, och at fåleds "denna fjukdom kan upkomma, utan föregångne öÖgon«= inflammationer eller något Venerifkt, Scrophus leuft och Arthritifkt gift, fom förorfakat flock- ning uti Conjunéive-rör, hvilka uti Låkare fkrifter ")- finnas anförde, fom orfaker til denna fjukdom: | 2:0 $y Se A. G. RICHTERS Ånfangsgrände der Wund- arzneykunft. Dritter Band. p. 144: Medicinifch -chirurgifches Handbuch der Augen- krankheiten von C. G. T. Kortum. Erfler Band. p. 4894. A Syftem of Surgery by B. BELL. Vol. III. p. SO. 1799, fan. Febr. Marti. 35 « 2:0 Häller jag före, at denna medfödda Ögnefjukan ' icke utgöres af någon egen får- fkild Hinna, utan beftår endaft uti et veck af Conjuné&iva, hvilken vid defs förfta danande och utvickling, til omkretfen blifvit förre, ån fom til Ögonglobens betåckning på fråmre fidan, fordras. Sättet til detta veckets up- komft på ögonen, har jag fökt göra tydligt genom en teckning af Conjunéiva, fom kän fes Tab.LN:o2F.4. Håraf tyckes vara klart, at detta veck, fom danar detta Pterygium congenitum, icke nödvåndigt behöfver vara belågit på inre fidan af ögongloben, jag menar emellan Tåre- körteln och medelpuné&en af klara Hornhin- nan, utan det kan lika naturligt upkomma, dels vid yttre ögonvinkeln, dels på öfre delen af ögat, dels ock på den nedre, vid hvilka tilfållen klara Hornhinnan altid til någon del Skal förmörkas. Sådane förändringar af Ptery- gium finnas åfven af Obfervatores antecknade, hvilka, når de funnits på bågge Ögonen hos en och famma perfon, fullkomligen lika, man har fkål at förmoda, ej af föregångne utvår- tes Ögon-inflammationer hafva hårrört, utan varit medfödde, ehuru uti befkrifningen på håndelferne, alla .dertil hörande omflåndighe- ter, icke blifvit nog utredde, yppade och uplyfte. "3:00 Skönjes tydligen af det fom år an- fördt, at denna ögon-fjukdom egenteligen be- flår uti et lyte i fjelfva Conjun&iva, åfven få C 2 de 36 1799, Jan. Febr. Mart. de föråndringar deraf, fom åro följder efter, Ögon-inflammationer eller andra ftockningar uti Conjuné&iv2e-rör. Pterygium torde fåleds med mera fkål kunna föras til den afdelnin- gen af öÖgon-fjukdomar, fom höra til Con- junå&ive briftfålligheter, ån til Cornex, hvar- til det af fomliga hånföres") och förmodligen af det fkål, at det betåcker en del af Cornea. Men famma olågenhet åtföljer åfven Cirfoph- talmia, fom dock råtteligen råknas bland Con- - Jundtive lyten. 4:00 Anfer jag den vanligen nyttjade in- delningen af Pterygium uti Tenue et Craffum mindre låmpelig, emedan denna åtfkilnad of- taft beror af defs långvarighet; ty i barna- ' åren plågar dét vara mycket tunt och genom- fkinligt, men blifver med åren mera tjockt och dunkelt, hvilket jag funnit håada icke allenaft det medfödde Pterygium, utan ock det efter Ögon-inflammationer upkommande. Förklaring öfver Figurerna. Habo. N:o.2: Fig. 1. Vifar ögonen feende framåt, med aa ma de triangulaire Banden, fom börjas från medelpun&en af klara Hornhin- nan, och utvidga fig fmåningom åt inre NAC: GG. T. KorRTUM L c) po 451. I 2 SS os A—— = ARR EE ER = Fig. 2. Fig. 3. 1709, Jan. Febr. Mart. 34 inre ögonvrån, hvareft den fåfter fig på Ögongloben. Föreftåller vånftra Ögat våndt åt yttre Ögonvinkeln; a år det nyfsnåmnde Bandet, under hvilket fonden b år förd, men fom ej kan föras genom Öfre kanten, hvareft det år med Scle= rotica och Cornea håftadt. Framflåller det högre ögat våndt åt yttre ögonvinkeln; a år Bandet up- klipt vid inre ögonvrån och uplyft, hvarigenom defs öfre kant fafthåftad vid ögat lått fkönjes. . Skal förefiålla Tunica Conjunétiva AAA, i omkretfen vidare ån den Ögonglob, fom på fråmre ytan der- med fkal beklådas. Såfom ftörre måfte ' denna Hinna vid defs förening med Ögat göra på fig et veck, hvilket hår år fkedt vid b c, men fom lika lått kan upkomma vid f g, d c€, och h i. CA — Tvänne 38 1799, Jan. Febr. Mart, Tvånne Håndelfer, med dödelige påföljder, af Rheumatifkt (2) orfak; infånde af CARL M. BLOM. Fa (KON hafva 'Rheumatismer och deras ofta farliga påföljder varit bland Låkare kånde; men inga dock, få mycket jag hittils funnit, af fådan befkaffenhet, fom förmodligen defle tvånne efterföljande, hvilka jag derföre un- derftåller Kongl. Academiens ompröfvande, til införande i Defs Handlingar. Cafus 1. En Huftru Elifabeth Hammar, fom 1793 i Julii månad, antogs til Amma för et af mine Barn, hade i flere Åren förut, varit plågad af en chronifk och nåftan fåndigt fortfarande fvår Hufvudvårk. Hela denne Sommar, HöÖft och Vinter, var hon likvål fullkomligen frifk; men i Maji månad 1794; anfattes Hon åter, utan veterlig orfak, deraf. Den börjades d. 8 med grufligafte håftighet och fortfor, utan lindring af V. S., Blod- iglars och Spanfka flugors bruk, Diaphoretica och hvad mera fom anvåndes, til d. 113 men då uphörde den haftigt och på en gång, och hon fick i ftållet en förfårlig Andetåppa, med dagen derefter åkommande ftark Blod- fpottning, -— vw —L— LL 1798, Jan. Febr. Mart. 39 fpottning, fom varade til den 14 f. m., då hon, uttömd från alla både kropps- och KR krafter, åndade fit ufliga Lif. Hennes Man gaf mig ej tilfånd, at åpna | kroppen; men, af hvad flutas kan, bör dö- mas, at Rheumatifka fkårpan Kaftadt fig på Lungorne, der gjordt våldfamma fnörpningar och difruptioner på blodrören, famt fåmedelft åäfltadkommit döden, Cafus 2. En hederlig Stånds Perfons Fru, från födra Geftrikeland, Chr, N:dr. af fpåd och fin kropps- -conftitution, tilbragte Julhelgen >» i och omkring Gefle Är 1794. Efter åter- » komften, i början af 1795, årfor Hon ftrax en fvår Hö vudvark, hvilken, utan at lindras eller uphöra, pl ågade Henne dageligen til den 6 Mars, Hon hade ock läs: Öcruiider Vva- rit mycket obftruerad af hårda och ftundom flinkande excrementer, famt brukadt deremot åtfkillige gånger Engelfkt Salt och Cremor Tartari m. m., utan at de verkadt fort til ' Lifvets öpning; men då ökades Hufvudvår- ken, och i fynnerhet öfver Tiningarne, med förre båftighet, ån tilförene, och Hon måfte, denne dag, intaga Sången; då ock Feber der- jämte tilftötte, med nåftan ouphörliga kräk- ningar af en feg och hvit flem. Mot detta onda tilkallades ftrax Affefforn och Provincial Medicus Herr Doéå. NORD-. BLAD, från Gefle. Han ankom; men anfäg Vv Sjukdomen få åfventyrlig, at Han icke ville Clan > vara 40 1799, Jan. Febr. Mart. vara allena, utan åfkade mit bitråde. När jag, den 12, infann mig, kommo Vi bågge öiverens at 1:o fedan Blod-iglar förut blifvit frugtlöft applicerade, lågga et par fmå Spanfka fluge-Plofter på Tiningarne: och 2:0 til flem- mens löfande, fortfara med Mixtura Salina Ph. Sv., jämte interpolerade dofes af Infufum Rhei til afföring. Vi anfågo Hufvudvårken vara rheumatifk fådan, fom Herr Tissot omtalar ftundom fåfta fig i någon liten-de!l af kroppen, (ty den var i fynnerhet vid vånftra Tiningen vårft) och Febern en Jenta nervofa (Author) ex in- ertia fibrarum, & hinc genita congeftione pi- tuitofa in vafis chylopojeticis. Affeffor NORDBLAD måfte då, på par da- gar, refa bort; men jag drögde qvar. Hufvudvårken förblef lika, til defs Spanfka fugorne dragit blåfa; men då lindrades och nåftan uphörde den. Kråkningarne fortforo imellertid; men, fedan tvånne få flarka deraf, d. 13 fi m., åkommit, at circa 3 fiop feg och hvit Slem, hvilken aldeles liknade et klart Gelée, eller kokad Stårkelfe, innom några minuter, blifvit upkaftad, få affiadnade åfven de. Samma dag e. m. var Patienten mycket muntrare och inföll, mot aftonen och öfver natten, uti en få öÖmnig, jämn och varm, fvett öfver hela kroppen, med: tillika bruten och, för förfla gången under fjukdomen, å fkuren ”- i 1709, Jan. Febr. Mart. 41 fkuren Urin af et flemmigt och hvitt Sediment, at fullkomlig crifis morbi troddes vara för- handen. Den 14, om morgonen, var hon ånnu mera vid fig kommen, begårde Mat och åt några Skorpor, doppade i ”FPhée-vatn; — åfven at få fitta uppe ur fängen, ehuru det fenare Henne nekades. Det oaktadt intog Hon Hikvål en Stol; men knapt hade Hon nägra minuter fetat deri förr, ån Hon ropade hjelp, och ville fvimna. Hon bars flrax i en Soffa: Kroppen blef kall, Feber, med liten och oge- ment haftig puls, inftållte fig å nyo, och Hon begynte yra. Når Hon derefter om aftonen, kl. vid pafs 8, fyttades i fin fång, åkom Henne en få flark Spasme i Hufvudet och Halfen, at hakan drogs ned mot bröftet. Hon blef derunder mållös och utan fansning til kl. 12 om natten, då Hon åter begynte litet, faft oredigt, tala. Feber och yrfel fortforo federmera öfver d. 16, til defs Hon; d. 19 £ m., förbytte et af alla efterlångtadt och ånfkadt Lif, genom döden. å Jag måfte dagen förut återrefa; men af Affeffor NORDBLAD, fom federmera anfålde kroppens Öpning, befans efter döden, enligt defs til mig federmera benågit aflåtne och ån- | nu, in Originali, förvarade Bref, följande: C 5 1:0 | I1:0 2:0 3:0 4:0 AN 6:0 1799, ran. Fi ebr. Mart. Abdomen updrifven och fpånd, famt gifa vande ljud ifrån fig, vid påftötning. Omkring Inteflina, et gult klart vatn til 2 flops mångd; dock utan tilblandning at ingefta. Alla Inteftina, fi vål craffa, fom tenuia, toma, endaft fylde och fpånde af våder. Magen, på vånflra och fråmre fidan, flrax nedanföre defs öfre orificium, råm- nad til 23 tums långd, up - ifrån nedåt. Opningen hade anfeende af en briftning, utan all hårdhet i kanterne; men tvånne tum nedanföre denna rämning, och på famma fråmre fida, voro defis hinnor ge- nomiråtte på 3 flållen, nåra invid hvar-= andra, hvaraf det flörfta holet befans af en mindre nagels omkrets. Magens in- nerfta hinna (tunica villofa) var ock up- löfg och likafom förvandlad til en grå mucus, eller nårmare lik en gelatina: Och de Ööfrige hinnorna, Ööfveralt, in= flammerade oeh på några flållen gan- grenerade, famt, fårdeles omkring Öps ningarne, fköra få, at de låto fig af fingret fönderrifvas. I Uterus, et halfgångit Flicke-fofter, fom bjöd Anus. Men Bröftets och Hufvudets obdu&ion til+ låt icke nårmafte Anhörigas Öfvervaro, delicateffe och fenfibilitét, at vidare föree taga och fullfölja. Nu, 1799, san. Febr. Mart. 43 Nu, ehuruvål af alt detta ej, med fåker. het, torde kunna faftflållas, huruvida antingen någon Magens naturliga tunhet och fkörhet, (hvarpå man likvål har flere exempel) eller den fega och retande flemmen, fom uppehöll fig deri och den anfråtning han derå kunnat gjöra, eller bågge famfålt, — eller ock om den flarka Spasmen, fom åkom om aftonen d. 14, communiceradt med Magens hinnor och nerver, famt gjordt derå det våld, fom befans; få tyckes dock håndelfen vara nåftan ene- handa med: den förra, och ej annat, ån en Rheumatifk Materia, med defs atminftone fan- nolikt bidragande fluteliga verkningar å denne del, sjämte en; Crifis Merhi turbata, varit vållande til döden? é Anmärkning angående Turmalin; då af ADOLPH MODEER. Genom Kongl. Academiens betydelige Fri- koftighet och någre defs vida kunnige Leda- möters. ofparde bemödande, har den lårda Verlden erhållit de ypperfta Afhandlingar rö- rande Turmaliner från aflågsnafte Verldsdelar. Ehuru 44 1799, Jan. Febr. Mart. Eburu man då redan ågde Hopp at uti vårt ftenrike Fådernesland kunna upfpana dylike Naturens befynnerlige Alfter, hafva likvål tretio År förbigått, utan at et fådant Hopp, mig veterligen, blifvit upnått. Likvål har federmera Tyroln och Sachfen, Ferrö och Grönland, Schweiz och Spanien, och kan hånda flere Europeifke Orter vilat fg fram alftra Turmaliner! Det år 10 År fedan jag ifrån Kgl. Cabi= nettet i Florentz, genom Herr ATTILIUS ZUCCAGNI, erbölt en Såndning af Mafkkråk och Stenarter. Ibland de fenare var åtven en Stuff under namn af ,, Scorillus prismaticus niger in Qvartzo et Feldfpatho, ex Infula Lili in Hetruria.< Jag fluter af denna Be- nåmning, få vål fom af Tyftlåtenheten i åt- följande Bret, at man fåkerligen icke vidare kåndt denne Stenarts fynnerlige Egenfkap, den at vara en vårkelig Turmalin, för hvilket jag likvål den famme mifstånkt, men imedlertid hållit: för en vanlig Skörl. Nyligen har jag med den famme anfålt någre Förfök, och blifvit aldeles öfvertygad "at den verkeligen år en god och qvick Tur- malin. Den liknar til Stru&uren den Brafi- lianfke, men år til Fårgen fvart: dock i tun- nafte kanter, hållen för Ljus, fes den vara matt-gulaktig eller fmutfigt- halmfårgad. Jag har den Aran herjemte meddela et Stycke eller Stång af 13 Tums långd för Academiens Sams 00 san. Hebr. Jlarp. > oo 4$ Samling. Någre Stycken hafva varit af dub- bel Långd, men utan Spits, fom tydeligen varit afbruten: och fåledes finnas deffe Tur- maliner utan Tvifvel af ånnu förre Långd och flutade med Pyramider. Den dunkelt-olivegrönt fårgade och regu- liert cryftallicerade Skörlen, af fyra Sidor och platte Kanter med Pyramidalfpitfar i bägge Andar, den vi erhållit från Irkutfk eller kan hånda råttaft ifrån Catharinenburg och Tu- rinfki i Sibirien, har jag mårkt, genom Vårme. hing och Gnidning, allenaft hafva den almänna Egenfkapen at blifva ele&rifk. — Hr KLAP- ROTH har funnit fmå Jårnkorn på Demant- fpathen: de famme förmodeligen finnas åfven på mit Exemplar ånda til få fmå fom den finafte Näls-udd; men de åro ej annat ån en fönderbruten fvart Skörl eller Turmalin, hvar- af jäåmvål flörre Stycken fig på famma Ex- emplar bibehållit, alt, tillika med Demant- fpathen, år infvept och, hvad Turmalinen be- tråffar, förflråödt uti en föndervittrad och til | Utfeendet mjölig til åfventyrs ockfå Demant- SRK fpath eller Qvarts. Men det lyckade Förföket at finna en Italienfk Turmalin, gaf mig Anledning at äfven förföka med en Svenfk Skörlart, hvil- ken jag ockfå förment åga famma Förmåga. || . [ j . e . . 3 "Den var ifrån Afker i Nerke, år prismatifk 21 anfeende til 3 flörre Sidor, men deras Kanter åro åter mer eller mindre aftagne eller platte» få 46 1799, .fan. Febr. Mart. få at alla Cryftallens Sidor följakteligen kurn- na fågas vara 6, nåml. 3 flora och 3 fmå, fom fluta fig i en mycket låg Spits eller Py- ramid af 3 trefidige Planer. Til Fårgen år den fvart, glånfande flåt och utan Råfflor, åfven fom 1 Brottet liknan- de Stenkol; men i tunna Kanter fynes den gulbrunaktig, och liknar nårmare den Cey- lonfke, fom dock år råfflad. De nåmnde Nerkifke Cryflallernes Långd låra i almånhet icke hinna mycket öfver i Tum, öch åroö fåflade eller infvepte i en Silfverglånfande hvit och grön Talkglimmer. Man har trodt at en flörre Mångd af Jårn fkulle hindra de Svenfke Skörlarter, at hyfa en lika Egenfkap med Turmalinen. Men de Skörlarter fom til Utfeendet komma nårmare öfverens med Turmalinen, hyfa dock fåker- ligen ej altid mer Jårn ån den: KIiRVAN ut- fåtter ej mer ån 5 på hundradet af den fvarta Skörlen, .och den Ceylonfke ”Turmalinen in- nehar likvål 9 procent Järn. Jag håller der- emot före, at det år å ena Sidan den trans-. verfale Tåtheten, och å den andra den vid- håftade Stenarten hvari Skörlen fitter och . hvilken ingår i Skörlens Läåfsnor, fom hindrar defs ele&rifke Kraft. Således åro omnåmnde Cryflaller från Afker mycket behåftade med Glimmer, och ehuru jag fökt borttaga den fynbare Glimmern, få år det likvål fynnerli- gen dels månge och tått på hvarandra följande = i trans- 1799, Jan. Febr. Mart. 47 transverfala Låfsnor (eller liknelfevis at fåga Skott) hvari Glimmern mellanligger, fom för- orfakar at de ganfka fvagt repellera och fvårligen draga. Berörda Tvårlofsnor, ofyn- liga i naturligt Tilftånd, blifva mycket fyn- bara, då Cryftallen blifver flipad. — Af famme Egenfkap med Afkers Skörcryfäller, torde de vara fom finnas i Bergkork vid Aghe Grufva i Vermeland. Man bör fördenfkull anfålla Förfök med fidane Skörlarter, fom beflå af långs åtgående och likfom Tammanfmålte eller hopfogade Trådar eller fmårre Colonner. Af fådan Be- fkaffenhet åro få vål alle långft bekante Tur- 'maliner, åfven fom ofvannåmnde Florentinfke: och emedan Polernes dire&ion altid år efter Colonnens eller Chryftallens Långd, följakte- ligen fynes nyfsberörde Stru&ur få mycket mer befordra den ele&rifke Kraftens antagan- de och Genomfart. Af fådan Daning år jåmvål den fvarta eryftalliferade Skörlarten fom träffas vid An- frog i 1 Nyland, men ån mera den fom finnes på dis vid Utö och fom fnart fagdt allrafull- komligaft liknar den Florentinfke, at jag trodde den vara den famme då jag fåg den i Kgl BergseCollegii Samling. Förmodeligen finnas ännu på flera Ställen i Sverige dylike Arter, hvilka förtjena at i förberörde Affeende eller både på den chemilke och phyfifke Vågen ordentligen komma under Pröfning. Huru an- 48 1799, Jan. Febr. Mart. i anfenligen mycket åfven i den fenare eller S phyfifke Vågen ån återflår at underföka, kan inhåmtas af Kongl. Academiens egna Hand- lingar för År 1768 Sidan 119: fåledes icke nog, at blott vårma en Skörl och låmpa litet Afka dertil. Academien åger fjelf de vackra- file och tjenligafte Vårktyg, jåämvål til fådana Underfökningar, hvilka lyckeligen aflupna och allmånt bekant gjorda genom Academiens Handlingar, ofelbart hedra både Vårkftållarne, få vål fom Kongl. Academien och Fådernes- landet. £ Bekkrift ning öfver nya Svenfka Infecer. Förfla Stycket, af GUSTAF PAJKULL. Se D: jag förledne år började med utgifvandet af min Fauna Svecica var jag långt fkild ifrån förmåtenheten at tro mig fullkommeligen kånna alla Svånfka djurrikets alfter, och jag våntade tvårtom dageligen at nya uptäckter fkulle i mitt arbete fordra nya tillåggningar. Jag förefatte mig ock, at genaft i Kgl. Veten- fkaps Academiens Handlingar begåra et rum för 1799, Fan. Febr. Mart. 49 för deffa tillåggningar, och fkal alt framdeles göra det; men ånnu har likvål , lyckan ej velat tillkynda mig mera ån et enda nytt flag af de flågten, jag i min Faunas tvånne förfla .tomer betfkrifvit. Til någon arenans för detta mit mifslyckade hopp, år likvål den nyfs omnåmnde nya Infe&en hörande: til et Genus hvaraf jag minft våntat få någon til- ökning, nämligen til Dytiscerna, af hvilka jag redan i min Fauna befkrifvit ej mindre ån trettiofju af Linné okånde fvånfka arter. För denna har jag at tacka en nitifk fam- lare 1 Öfterbotten Herr Capten PrEirr, fom förledne fommar behagat mig den famma til-- fånda. : Des frljsteckon från fina famflågtin- gar åro bland de måft tydelige, och Antenner- nas befynnerliga fkapnad fkulle, i et fyftem fom grundas blott på deffas utfeende, varit tilråckeligt at deraf göra et nytt Genus, fom Jag dock icke funnit nödigt i anfeende til des Öfriga likhet med de vanliga Dytiscerna. | Följande befkrifning hoppas jag vara tilråcke- | lig, at nårmare låra kånna detta fålifynta och | af alla au&orer hittils obefkrifne infe&, hvars | plats i Fauna fvecica blifver imellan Dyt. | feneftratus och Dyt. 2 puftulatus. Dyt. Serricornis. Oblongo-ovatus antennis extrorfum die , ferratis, femoribus anticis dentatis. Habitat in aquis Botnie Orientalis rarius, Dom. PFEIFF. K. V.A. Handl. I. Qv. D Caput ” 50 1799, Jan. Febr. Mart. Caput nigrum, antice rufo-piceum, pun&o utrinque impreflo lineolaque interrupta inter- oculari, rufo-picea; antenn&e capite thoraeceque paulo longiores, fufco-rufefcentes, ftruétura valde fingulari, articulis primis feptem 2Xqua- libus, cylindricis; tribus infequentibus reliquis haud longioribus, fed dilatatis, ferratis, com- presfis, fubtus concavis, ultimo minuto com- preffo, concavo, apice acuminato. IR ERE 50 i 1799, San. Febr. Mart. Uti Tabellen. N:o I vifar förfta columnen, gångålens omlops-antal. Den andra, de up- fordrade kiltors. Den tredje, det upfordrade vatnets myckenhet uti cubic-fot. Den fjerde Vifar, huru många tum vatn, hvarje quartérs om- byte lånfat i Dockan. Den femte, i fölgd af den föregående, huru högt vatnet lyftas vid futet af hvarje ombyte och då hela vattu- lyftnings-högden, ifrån pumprånnans eller brun- nens botn, til urfljälpningsftållet år 203 fot, eller 366 tum, få tjäna de tiltagande högder för grund vid laftens beråknande, hvarvid jag med möjeligafte noggranhet: råknat alla tyng- ders och krafters förhållande i anfeende til deras vårkeliga håffltånger, åfven fom ock de behöriga frittioner, få i tappar, fom kugg- vårket m. m.; men fom denna calcul ej tjä- nar til nårvarande åndamål och desutom ej förflås utom ritning Öfver hela pumpvårket med des fårfkilta delar, få undgår Jag, at den famma anföra. Den fjette columnen vifar manfkapets antal. Den fjunde, den tid, fom hvarje quarter an- våndt, för at kringdrifva gångåfen de förut nåmde 100 eller 50 gångor. Hvefvarnes ra- dius; (men ej deras råtta ve&is, fom år 3 del mindre) och omloppens antal ger anledning til den åttonde columnen eller kraftens våg, hvilken delad genom tiden, vifar den i nionde columnen, den uti fecunden til rygga lagde vågen 1799. Jan. Febr. Mart. 57 vågen eller haften. Den förr omnåmde la- ften, proportionerad efter vattu-columnens högd och delad med mantikapets antal, vifar i den tionde columnen, uti fkålpund vidctualie vigt, hvarje Karls anvånda flyrka per medium. Denne fifnåmde multiplicerad med haften, utgör åmnet för den fifta columnen, hvilken vifar effe&ernas förhållande; hvilket dock ej år annorlunda, ån relatift; ty at öfvervinna trögheten, elier at bringa vårket utur jäm- vigten och at fåtta det i rörelfe, måfte nöd- våndigt vara öfverkraft i förhållande af haften och laftern och hvarmed helt fåkert flöåfes vid de mindre effeter, Dennas quantitet kan omöjeligen utrönas och år desutom ej nödig, at veta för ånda- målet; emedan man vid deffa årfarenheters brukande, ej behöfver råkna annorlunda, ån | hår fkedt, nåmligen laften och kraften uti jäm- » vigt emot hvarannan. | BIR RIIS SS " — — tt tt nn arr Ag on rare a ende > DISA FSS RER Tabellen N:o 2 år et utdrag af de 3:ne fidfta columnerna utaf alla journalerna. Grån- | forna af den möjeliga haften och laften åro | | | | nog vidflråckte; ehuruvål det år bådas medel- måttighet, fom gör den båfta effe&en, hvilket tydeligen fynes af Tabellen N:o 3, fom år et utdrag af en enda journal, hållen vid förfta pumpningen, fedan det ofvannåmde urvårket blef SEN 1799, fan. Febr. Mart. blef fårdigt. Den vifar haftens och laftens til. och af-tagande, uti en någorlunda natur- lig progresfion. Det famma vifas ånnu båttre af Tabellen N:o 4, fom år et fårfkilt utdrag, angående manfkapet, utmärkt med bokftafven V. uti Tabellen N:o 1. Det bör mårkas, at uti Tabellerna 3 och 4, böra de fidfla talen uteflutas, fåfom mindre pålitelige för flutfatfers görande, dels emedan kiftorna mot flutet ej blifva aldeles fulla, dels åfven, at manifkapet af glådje, at fnart flippa, gårna då anvånder något mera flit. Utaf alla håldna journaler får jag ånnu låmna TA utdrag: Per medium. Journalen. Hela pumpe- = Kraftens = Hvarje karls EffeRernas tiden. haft. använda flyrka. relativa timmar. min. fet. tum. fkålp. vi&:vigt. förhållande. N:o I. I34— 30. 2—1I1. 27,5 0625. — 2 I4 — I5.: 2— 8& 26,4. 8448. Under båda deffa pumpningar fkedde om- byte hvarje half timme efter timglas. Hådan- efter år det omtalte urvårket brukat. N:o 3 10 — 48. 3 — 0. 25,6. II520. — 4. 13 — 35 3 = I. 2459. ANOR r:fta dag. 12 — 20. 3 — 4. 23,2. 902890. 2:dra dag. 6 -— 42. 2 — 7. 230: 9920. Genom = - Ör rn 1799. jan. Febr. Mart. 50 — Genom fåttens otåthet, kunde ej pumpnin- gen åndas den förfta dagen. Under natten, hade vatnet i Dockan ftigit 6 fot 6 tum högre, ån det var då pumpningen lyktades aftonen förut och tillika fyllt det inneftående fkeppet. N:o 6. " 50 — 58 4 — 5. 24,0:,. I3I07: — 7. 10— & 4 — &. 223,0.” 1274 BENSIN: är 6: 23,3 12582 — 0 = IT — II. 4 — 6. 23,5. — 12090. —1I0. II — 55. V. 4 — 4. 23,12. T2022: M. 3 — 9. 24,16. 10872. R-B. 5 — I. 24,3: IH FAGS Vid deffa pumpningar voro kiftorne för- minfkade til 6 cubic-fots rymd. Nyttan fynes af effe&ernas jämförande och då behof år, at man håldre må öka haften ån laften. Af de få effe&er uti de fårfkildta Tabel- lerna, fom åro eller närma fig til det vanliga "maximum, fynes, at man ej råtteligen nytjar all den kraft, fom fördelagtigare kunde an- våndas för åndamålet, och i famma mån, fom effe&ernas fumma år mindre ån deras antal multiplicerat med vanligit maximum, 1 a ene famma förhållande borde antingen arbetstiden eller ock manfkapets antal kunna minfkas, dåreft andra omftåndigheter det tillåta. Medgåfve lågenheten, at et rum af lika dimenfioner fom Skepps-Reparations-Dockan, kunde lånspumpas medelft håftkraft, få borde 9 håftar i hvarje ombyte vara tilråckelige för åndamålets vinnande innom famma tid, fom det ) 60 1799, Jan. Febr. Mart. det nu fker medelft manfkap; och med tramp=- hjul, efter det af mig, nyligen i flort förfökta fått, förmodeligen ej mer ån 6, få framt de åga tilråckelig tyngd och flyrka; men då borde ock machinen vara få inråttad, at det upfor- drade vatnets quantum, vore uti et reciprokt förhållande til högden, hvarifrån det upfor- dras och at dragarena ftåndigt brukade en och famma famt för åndamålet låmpeligafte haft. Skulle "åter cm Hd >=" och fuftmackn; (bygd efter Herrar BoLTON & WaATTS för- båttrade fått) anvåndas, för at, enligit fift- nåmde grundlfatfer, åftadkomma den begårde vårkan, få vore en Cylinder af 20 tums dia= meter med 5 fots reft, flörre ån behofvet fordrar. En fådan machin fkulle för fin drift fordra ungefårligen 4 lispund ftenkohbl i tim- men, eller ock Cenligit åtgången, vid en lika flor machin, bygd i Ryfka- Carelen, för låns- pumpning och malmupfordring uti Woitzer grufvan) 5 å 6 cub. fot klufven tall - el'er gran- ved under lika tid. Emellan pumpningarna kunde den anvåndas, antingen för at drifva en flörre hammare, af ungefårligen 30 lispunds vigt, fom kan göra öfver 109 flag i minuten, eller: ock flere mindre hamrar, fom fvara emot lika effect och ånnu desutom 2:ne eller 3:ne bålgor, fom utdrifva öfver 360 cub. fot luft under nåmde tid m. m. Tab. X Tab. N:o 1. Journal, hållen vid Pumpningen för Fregatten Hök, den 5:te Augulti 1773: Djupgående för 7 Fot. Dito Achter 12 Fot 5 tum. Watnets högd ifrån bruns rännans botn 23 fot. Up- . an Kihors an Hordrade nat pot Man epers Tiden. | Kraftens PER Karla Un eenes ' 'mlops fälla et u ögden, antal. - väg. använde Su antal. | fot fot REL Dockan. 3 I 3 Gasinden 2 förhålland Cubic-fot | Fot|tum Min. Fot TR tum Tan 90 900! 54001] —1| 6) 96|V. 901 14 57061) 61 9| 10,3 8748 100) 1000] 6000) —1| ZI 103/M. 90] 138 6340!) 61) 11 11,6 2468 100] 1000) 6000] —I| Zl) 110IB. go 17 6340) 61) 3| 12,4 9300 100] 1000) 6000|)—] Zl 1217|V.: 90) 138 6340) 6| 1) 13,2 9636] 100) 1000 6000] — 7) 194/ MM. 90] 19 6340) 5| 6, 14,0; 9240 100) 1000) 6000j—»I Z| 1311B. 901 17 6340) 6) 3) 14,8 | 11100 100] 1000) 6000] —| Z| 438 V. 901 19 6340) 5) 6) 15;6 |- 10296 100) 1000) T6OVOI- T STCIMS 8020 6340) 5| 3) 16,5 | 10395 100) 1000) 6000)—') Z| 153|/B: 90; 17 340] 6| 31 17,3 | 12975 100) 2000) 50000 —1| Z| 1601 V. 90) 21 63401 5|—1 18,1 10360] 100] 1000) 6000) —| 8) 168 M. 90 26 6340|- 4) I| 18,5 9065 100] 1000] 6000!) —| 8) 176|B. 90) 19 6340] 5| 61 19,41 12804 100) 41000] 6000] —| 9! 185|V. 901 23 6340) 41 Zl 20,9 | 11495 100] 1000 60001 —; 9) 194|M. 901 29 6340) 3| 8 21.9 9636 lön RN HIJN Yr AMA BI AV 6340) 5| 3) 22.9| 14497 k lol) KN ko)010) KL 0101010) mn! KON SE 4 RV TON EST: 6340| 4/ 3) 24,1 | 12291 100) 1000) 6000] 1I—Il| 225|M. 90/ 30 6340) 3| 6) 25,5 | 10710 100) « 1000] 6000) —|10| 235/B. : 90| 25 6340] 4| 31 26,6 | 13566 100] 1000j 6000] 110) 245/V. 901 30 63401 3) 61) 27,7 | 11634 100) 1000) 6000) 1i—! 257 M. 901 43 | 6340) 2 5) 29,1 2439 100] 1000) 60001 —|10| 267/B. 90| 22 6340) 41 81 30,2 | 16912 AB KAND — HJT LO ZZANNE BJ 6340) 3) 41 28,7 | 11480 100) 10001 6000] 1I—| 2289 M. 98) 42 6340) 2 61 30:0 9000 1001) 1000) 6000) —1 91 298:B. 90) 21 63401 5/—1 33.8 | 20280 50 500) 300011 5) 303)V. 98) 20 31701 2) Bl 31.1 9952 50) 500]--30001—1]- 61-309 M---981-19 3170) 21 91-32.1 | 105931 - 50 500) 3000) —| 5! 314/B. 90| 14 3170) 31 9| 35,6 | 16020 50 500] 3000! —| 6| 320l/V. 106| 20 3170) 21 81 30,8 9856 sol — 500| 3000|—1 Z| 327) M. 106) 27 | 3170) 11111 31.4 | 7222 50 500" 3000) —]| 21 335|B. 98) 15 3170) 31 6/1 34:38, 14616 50) — 500] 3000) 12/—| 347|V. 1061-17 3170) 31) 1| 33,41 - 12358 50 500] 3000] 11 Z| 366|M. 106| 16 3170) 3| 4135,2 Sa Summa - E85) (SN Re Le] > JES SVR Eg [EES EES EE AT 2790] 27900 167400 176886 Xy sg Tab. N:o Ö hd E sc & | ET fm = fe) am) IS C ae 3 25 2 4) DE JEN G Tk CM 3 RS oa ” VM 3 mm a ID ER EP < AA Så | erAg a ” — 2 [Pr & FR Mm cr an Am r— 4 ( < NM - 1 = NA "dte ÄNRRNRnR Etter nana frenterten emma NSD 104 , Pe img. 2 28 al3er SLI IeS 10.6] 9752 11,2 |10080 12,4. 111160 11.3 2 NN | dd | NI 12,7 | 10668 10.38 | 8748 13,2 | 10560 SEISSIRSNE SLE KSK Ken 2 RETA VNVENVERELS NN BÖR AR MR DÄANN FRASER ja [Å0) w & 12,0 I 9000 12,3 | 9295 12,4 | 2300 12.5 | 9375 19,3 | 9500 | 13,1; 9325 138 | 10350 14,0 | 10500] 14,3 10725] 14,5 | 10873 | 14,6 | 10252 3 23]]2 puna [2eAY ISpun VIyrH FOT | -GeA susrjes un | 725? Or jen ia RS be 0 FB RA Z = är cD Se SL AE | SE Tom 8 SAR CR jl =S LÄN. [RE 0 2 2 jo RN <« NE - 2 De = jag 13:21! 9636 13.6) 69903 1242 | 10204 15:1 | 11023 pa? RH ko 15.6 113232 12,5 6 11.5 | 7590 11.5 | 7786 10228 FOO 1 16.4 ARG RT [0824 111880 12.4 112144 18,5 , 12210 12804 15,7 10369 Z 114932 4 SSA AREA EO [| rt | | | | | ; | j | | JeAY I2pun UayrH | VY 13112 puna "BLA SUDIJel -3g al 204 wni Rör AN 1221 Or [It] 125,4 EM (= ts NO ER 1) Q FE. <= FÅS mh GEN Ne Törs] 57 228-88 Tom, = = 0 2, RA AR 5 2 = 0 1452 12,7 | BO001 13,6 | 2568 13:32 14,5 1555 16.0 16,5 16,6 17.2 22,9 13,5 15,5 17.6 | 10560 18.1 12,6 | 11160 334,8 | 20280 d NN SS ON SS 115,3! 9027 17.21 10148 17,21 9632 19,0 | 20,0 | 112 SAR SO ERE ARNE RE AR | —— sr RE ev RK EE RR ER RTR nn 160021 HE [HE RKS n TR ER [CA om IT) Ge o SÅ NS = er er S I RA ga - P2 - 3 Hort O ES a ER YO a RR OR [> ne E SI ec s fe ds FA MED EEE 2 LÄR = Aer -: Era ÅA < > 0 > 2 e LER SEN Hj sg = JUES 418 20:3 11308 121,2 1 £1272 22,9 112224 30.2 116912] 12,7 | 6925 17,1 | 9045 19,2 | 103560 20,9 11495 21,3 | 11715 19,0 | 10260 180 | 9540 19,1 10123 20,5 I 10805 20,9 | 11077 21,7 111051 93,1 | 12243 23,9 | 12667 05,4 113462 | 26,5 | 14045 la 114,2 | 7384 157 | 2007 17,6 ' 2976 RSS HE | ST FE 2 Fare TV | EN STL en a R FS | 413 |21,2 [10812 319|27-.0 112150 en i öd 35,5 | 16020 2 gan 3 FIRA eg f NEG ER 2 SAST Eee 24,2 | 12342 |3(8/189] 8316 26,6 13566 SR 22,0 | 9620 | 4 11132] 6468 29,1 | 12204 | 15,2 7448 20,4 12930 | 13,2 | 9065 ; | 31,7 113948 19,11 9359 5 ASEA | 19.3 | 9457 STO [28 IAS 31,7 15533 JR —l—]1| 25,0 105C0 föl31 2084) 3 1 1 1255 Ho710 3 114) 20.7 | 9729 1259 110878 20,8 | 10716) | 27,1 [11382 24,3 111421] ov | 127.7111634 25,3 | 11891 |2 32N8- 27,9 [11718 25.8 | 12126] 28,1 | 11892 26.3 | 12596! 28,9 |1213 | |29.0|13630 34.3 | 14616 3/9 120,8) 9360] 3 |5 | 259 | 10619 | | -|24.2 10890 28.4 | 11644 24,3 [11135 28,7 | 11767 | St SENS Så TIN: El Se eg aj 3 3 = så 25 2 | RE 2 & 25 SE : 05 [Fa ÖS Pi FE ÅS >2 SR 3 jASål va NE å NS 2 = | ep feg = 230 fame] 24 > 3 - 2 3 = 315 303/12423] 3 26,4 | 9504 2 gång. 30,6 | 12546 i 27:4 9264 | FRE 275 | 9972 1359 i 14719 i9 281 110116] I314 2 3 |4 [24,2 | 9680 8-9 | 10404 , r 30.6 | 11016] 26,2 | 104290 53.5 : co! 2857 11220 Fe cl SG 2952 | 11620 I | 29.9 111960 2 11: 3057 11074 3459 112215 31.3 | 12520 Lill 302 312 | 94,41 14080 2 1101 3056 | 10404 t 31.1 110594 05,8! Q204 32.8 11152 05 lir 3gång.! | |37,3|12682 ASG 0 KG NEN: 7 La LAB VANA SERSERE ERE TEA 30,2 11476 Q 9 OO, 72092 3204 12.312 27.6 0174 | 32,0 |12404 28:09 | 9537 ob 34,9 | 13262 30.7 , 10131 Z |1 26,6 | 9842 2420 31:2 | 10296 20,6 | 11352 32.1 110593 21,2 [11544 346 | 11418 21.4 [11018 36.7 [12111 3 gång. 334 | 123558] RE LER PE Sc I TE OS | CE a | SE Få må a råg = a i an ca | år lås) få Ga a PRE sell 2 2 06.9 2608 214129,4 | 82301 28,1 | 2992 29:86 | 2344 29,6 | 0472 31.9 | 8932 | 30:5 | 9760 3471 9716 30,6 |: 9792 | 13521] 9256 | 30;8 | 9856 213 | 29:8 | 2046| F 3111 9952 30.6 | 826201 1339 110848 315: 2505 EG BOR 30? | 11264 | | 31,9 2013, 21712057 17037 | 13534] 9018 28,1 | 12711 34.2) 9234 28:2 | 6928 348 | 9396 28,9 | 8959 1 200900 30.5 | 9415 2/92 28,1 | 7306 32.3 | 10013 I 1 lo8,71| 7460 2 16 | 27.3 | 2190 3152 | 3112 30.0 |. 9000 32,4 | 8423 30:7 ' 9210 32.7 | 3502 32,3) 9690 337 | 3762 32,7 | 9810 ST 2970 SE EG 346.| 8996] 2 15 129.1 | 5 |29,1 | 2439 lg 32.2 | 9338 353 | 10237 | m>— EffeAernes relativa forlek, Laften, fom hvarje Karl|fkålp. 'upfordrat, reducerad til ) fkålpund. Haften under hvarje Se-| tum cund eller Kraftens väg. Fot = Effe&ernes relativa fRorlek. | Face fom hvarje Karl | upfordrat, reducerad til!fkkålp. fkålpund. | P RR ——— Haften under hvarje Se-l tum cund eller Kraftens väv. | : d' I Fot - nn — NA = OPM BIN OA) HH 3 AI a IM NG! | NN 3 AN 0 ND |D sol AR OO RN NN|OG BG! iv] 1i0) ina FERNTO RISE RISE NA AA MMO MAD GK!O0 SL KO KO 10 MJ) KB NB] IN] IN) KA IA SS 12 IStolrnlo 5 ar ere leran bör rn ne fö OMM A DOO 0 AIM a INS VIN FITIFAS NNE SEGE. Si Note VE NE NESS OMMOOINAÅåIAOQ INN 6 ÖS HHS D ÄN KR RO LO fö RM ND Öl NN ÅN ND KO LO ND MI se | fe la A = [av H Tab. 4. "Rab. 35. —— mymtesaffrenr: meoommemttEÖNNEREEE OUR ROR RESOR Effedlernes relativa floriek. Laften, fom hvarje Karl upfordrat, reducerad til | fkålp. fkålpund. Haften under hvcrje $Se- | fYM cund eller Kraftens väg. i Fot —— — —! 2 += > Effeaernes relativa ftorlek, ' Laften, fom hvarje Karl upfordrat, reducerad til | fkålp. fkålpund. tum Haften under hvarje Se- cund eller Kraftens Väg:| Fot 00 VDO IN 4 HO AND MD << MO MO MD ID ND AID DD ID TID DO OT AD < OTO «HM ARA NM QQ BRCO AN «AA MID A = -- - = vt < fe RR STAVAS 00 OTO vd 0 vv be De et OD SK | O MIIO CO O

- 4 z - , - : . Vv N Ö KoNGI. VETENSKAPS ACADEMIENS i NYA HANDLINGAR, För MÅNADERNE APRILIS, MAFUS, FUNIUS; PRAG ria PRESES, | Herr NILS LANDERBECK, Geom. Profeffor vid Kongl. Academien i Upfala. Åtfrilliga Rön med lefvande Vifar; D: flåfte lefvande Vifar hvarmed jag anflålt rön, har jag erhållit under Bienens fvårm- ning, i fynnerhet genom tvånne fvårmars förening, RV. A Handl, Ii Öv. F och ög. 72 1709, Åpr. Maj. Jun. och fom fäåttet at dervid bemåftra fig den ena Vifen lefvande, icke torde vara förut få all- månneligen kåndt, förtjenar det med få mycket mera fkål at hår omnåmnas, fom det i och för fig fjalf utgör et fårfkilt rön af en verks lig brukbarhet i Bifkötfeln. + - Antingen tvånne fvårmar tilfålligtvis under deras flygt förena fig, eller ock at man federmera för« enar dem ,a) hvilket altid bör få verkflållas, at den ene fvårmen hafligt och i maffa infö- res 1 den boning hvaruti den andra fvårmen redan inflyttat, bör man noga agta fig för at innan föreningen verkligen för fig gått, une dantaga Vifen, om ån af håndelfe man fkulle blifva henne varfe; ty fådan år Vifarnes infly- telfe hvar ock en på fin flock, at den fvårm fom faknar fin Vife, faknar ock med detfamma alt famband, både mod och ftyrka och blir hel och hållen et offer för den andras bitterhet; då deremot når båda fvårmarne åga fina Vifar, aldeles ingen firid upkommer, utan concentre- rar hvarje fvårm fig nåftan enhålligt kring fin Vife, och få fmåningom nårmar fig til den andra fvårmen, för at intaga boeningens högd, famt dår flutligen vid nårmafte vidrörning, fammanfmålter helt fredligt til en enda Bi-hop. Denna nu förenade Bi-mafla vifar likvål flraxt derefter i fin flållning å ena fidan af kupan fkapnaden af en nedvånd Cone, i hvars fpets man federmera blifver varfe et helt litet bi- klot fom vid minfta vidrörning genaft fkiljer fig 1799, Apr. Maj. Jun. 23 fig ifrån den öfrige Bi-hopen: och i detta bi- klot befinner fig altid den förfkutne VWVifen ånnu vid fullt lif. Man bemåftrar fig henne aldralåttaft med et fpitsglas fom föres nåra invid biklotet, hvilket då, fom fagt år, lik- fom af fig fjelf nedfaller i glafet, hvarefter glafet genaft betåckes. Man kan ock vånta med Vifens undantagande til defs biklotet ned- kommit på kupans botten, ty flutligen be- gifver det fig dit; men då bör man ock icke vara fen, ty et långre dröjsmål år dår altid förenat antingen med Vifens död, eller ock med hennes enfliga undanflygt. Gemenligen åtgå omkring tre timmar ifrån fvårmarnes fammanflyttning intil defs den förfkutne Vifen kan fångas, och detta handgrep år få litet kons figt och tillika altid fig få likt at, få Mart . man fer tvånne fvårmar förenas, kan man ock vara aldeles vifs om at på förefkrifna fått erhålla den ena fvårmens Vife lefvande. Når man innefluter en lefvande eller ock helt nyligen död Vife innom handen blott för några ögonblick, få röjer man vid han- dens åter öpnande en icke fvag och aldeles icke eller vidrig lukt, fom likvål fnart nog "Bortdunflar: Den har förekommit mig i når. omafie likhet med lukten af det få kallade propolis då det upmjuknas emellan fingrarne, altid af enahanda befkaffenhet och röjande : ingen annan fkilnad ån af mer och mindre flyrka. Emedlertid år det aldeles oftridigt at F 2 denna 74 1799, Åpr. Maj. Jun. denna Vifens ånga utgör för Bienen fjelfve en tydlig fkiljelukt, hvarigenom de igenkånna deras Vife' från alla andra; ty et henne tila hörigt bi qvarblifver med begårlighet på hans den, då deremot et fråmmande genaft ilar derifrån.. Denna bienens lukt-kånfla af Vifen är redan en gammal uptåkt, men at Vifens ånga åfvenledes af ofs kan mårkas, lårer icke förut hafva blifvit anteknat. I affigt at utröna Vifarnes inbördes Hok | fåppte jag tvånne lefvande Vifar en gång til-' fammans under et glas. Utan någon den rin= gafte förberedelfe anföllo de hvarandra ftraxt i ögonblicket med et det håftigafte raferi, och flridande med både kåkar och gaddar furrade de idkeligen ikring med en fart fom ögat icke ens mågtade följa och fom tillika aldeles för- tog deras egen fynbarhet. Striden hade helt fåkert icke aflupit utan en deras död, men angelågen at behålla dem båda vid hf, åt- fkilgde jag dem genaft och då företedde fig åter et nytt rön. Den fegrande Vifen gaf i det famma et gållt anfkri ej olikt ut-ut, hvil- ket rop hon efter en korrt flund ån en gång förnyade; men den andra Vifen var aldeles tyft och af flriden redan få medtagen, at oag«= tat all omforg å min fida blef åndå famma dag döden hennes lott. De fom icke hört detta Vifarnes låte kunna nåppeligen göra fig et rigtigt begrepp om :flyrkan deraf. Enligt Paftor LInnaAEriI föregifvande fkall ockfå Vi- farnes 799, Apr. Maj. Jun. de enes vrede-rop vara det flarkafte, och detta var få genomtrångande, at oagtat dörrarne voro tilflutne, hördes det icke defsmindre med den tydlighet af perfoner i et nåftgråntfande rum, at de inkomrno för at efterfråga anled- ningen til detta fkrik: och de blefvo icke litet förundrade af at nu å nyo höra et rop af en infe&, fom i fltyrka likfåmmigt nåppeligen kan hårmas en gång af -mennifkan. Det torde vara en verklig fållfamhet at få fe Vifens för- hållande då hon uttrycker detta ljud: fåledes tjenar det at något omftåndligare hår befkrifs vas. ---- Under det Vifen ropar flår hon helt ftilla merendels på bottnen: hufvudet fy- nes mårkligt nedlutande: = bålgens- vanliga fåmtning år nåftan flarkare ftraxt efter ropet, ån under detfamma: vingarne behålla deras åt kroppen liggande naturliga flållning, och för hvart Ut fom Vifen låter höra mårkes blott en helt fvag dallring i dem: At likvål detta verkligen organifka ljud icke genom vingarnes vibration möjligen kan åftadkom- mas, år få mycket mera påtagligt, fom als icke något ljud förmårkes vid Vifens flygt då hennes vingar utan tvifvel åfvenledes åro fvåfvande. Denna dallring hår kan fåledes ej annorlunda anfes, ån fåfom en vårkan dels af fjelfva ljudet, dels ock af defs uttryckning. Jag har all anledning at tro detta Vifar- nes låte, fom liknar at, vara, om icke deras | enda ,b) likvål deras måft brukliga fpråk-för- | F 3 mögenhet; 426. 1799, Apr. Maj. Suns. måögenhet; ty utom at Vifarnes vanliga rop för efterfvårmarne icke fkiljer fig från deras vredes-rop, annorlunda ån at det förft om- nåmnde år mera fvagt, långfamt, uthårdande och åftare repeteras, har jag åfven mårkt på infpårrade Vifar, at de jemvål eljeft, utan at blifva retade eller någon förutgifven anled- ning, låta fom oftaft höra aldeles famma låte, dock altid då få fvagt, at om jag icke varit Vifen få nåra, eller hon omgifven af en flar- kare och mera fäårlande bihbop, hade jag omöjligen eller kunnat mårka det. Jag hade 1 fynnerhet en Vife infpårrad under et glas hela fjutton dygn utan någon fynbar lidelfe å hennes fida. Hon hade fått fig tvånne i gla- fet inpaffade vaxkakor til boning, och några tjog vårkbien jemte fere hannar til fållfkap. Somlige dagar ropade hon nåftan utan uppe- håll, håldre om glafet utfattes i fria luften och våderleken var vacker. Hennes förhåls lande dervid var altid fådant fom jag det re- dan befkrifvit, och altid fåftade bihopen å hennes rop en fynnerlig upmårkfamhet: då blef rörelfen allmån: de ilade ner til henne, de ville ut, men fedan de gjordt fruktlöfa för- fök i det affeendet, begåfvo de fig åter up i kakorne och blefvo dår i fillhet til defs et förnyat ut-ut ut-ut af Vifen fatte denne bihop åter på nytt i rörelfe. Någon gång öpnadt jag glafet til den grad, at Bienen vid Vifens låte kunde utkomma, men de, fom utflögo, in- - .I799, Apr. Maj. Jun. M ”infunno fig aldrig mera tilbakars, få at hop- pet åt få fe detta lilla bifamhålle famla och ar- beta förfvann helt fnart. Emedlertid förökade jag dagligen hennes bi-fållfkap ån ifrån en kupa, ån ifrån en annan, och de blefvo alla utan åtfkilnad likavål emottagne, men en af - deffe fråmlingar i det den inkom, mnalkades "genaft Vifen och med det famma gaf henne fin bana få fkyndfamt, at hon i ögonblicket föll ftel död ner ifrån vaxkakan: och dermed flutades detta rön. — Ingen den minfta lik- nelfe til ågglågning förmårktes hos denna Vife; icke eller til parning, ehuru hvarken hannar eller öfrige beqvåmligheter tycktes henne felas; och fom jag med fere infpårade Vifar haft enahanda årfarenhet, få torde man med all fannolikhet kunna fluta deraf, dels at Vifarnes » föregifna medfödda drågtighet år ogrundad, » dels ock at de vid deras parning fordra ånnu mera fribet ån deffa förfök medgifvit. Århindringar. a) Når affigten med o:ne fvårmars förening egenteligen år, at bemåftra fig en lefvande Vife, gör man då fåkraft at vålja dertil fådane fvårmar, fom helt nyligen och innom dygnet » tilkommit, emedan få fnart den ena fvårmen oredan har någon betydlig bygnad och ågg- lågning, år den altid mera ömtålig at hand- tera. i | FA by Våra 28 1799, Apr. Maj. Jun, by Våra författare i Bilkötfelen tillågga Vifarne åfvenledes andra låten, hvaribland det mårkligafte och mindre tvifvelagtiga 3 år et flags kaklande fom endaft och merendels höres för alla efterfvårmar, jämte det vanliga utut utut. Man anfer det förftnåmnde vara de unga Vifarnas ljud af den fkåliga anledning, at det famma i början år helt fpådt och fedan dag ifrån dag blifver gröfre och flarkare: Det hö- res: åfven Gi fynnerhet hos de kupor, fom gifva flere efterfvårmar), ifrån flera ftållen på en gång, och denna flerfaldighet minfkas för hvarje fvårm fom utflyttar: Deremot mårkes aldrig mer ån en enda röft fom ropar ut i hvarje kupa, hvaraf man flutar at denna egentligen år Modervifens: Men då de rön fom jag fere gångor anftålt med unga Vifar vid handen gifva, at åfven deffa, famma dag de utflugit med fin fvårm, kunna nyttja. ena- handa låte med den förmenta Modervifen, och deremot aldrig mer yttra et fådant ljud, fom efter all anledning år i moderkupan endaft deras; få gifves icke eller något annat förkla- ringsfått å denna befynnerlighet ån detta, at et fådant de unga Vifarnes kacklande medan de ånnu åro i och vid fina -boen, hvilket vid deras förfia utflygt aldeles uphörer, råtteligen endaft år et joller eller en art af målbrott, fom genom den yttre luftens vårkningar al- deles öfvergår och förvandlas til en vanlig Vife-flåmma. | Rön OSA le 1799, Apr. Maj: Jun. 79 Rön med en vinglytt Vife. | FE ör flera år tilbakars hånde under fvårmnings- tiden i mitt Bilåge, at en fvårm vid defs ut- flygt höll fig ovanligt långe kring Moder- kupan utan at vilja taga fåfte. Orfaken der- til blef mig firaxt kunnig: jag fåg Vifen gåen- de af och an ånnu på fluftret och idkeligen förföka at flyga, men hon var född lytt med den ena vingen mårkligt korrtare ån den an- dra, och fåledes aldeles ur flånd at kunna mer ån endaft göra fmå hopp, Hon höppade ockfå flutligen ner på marken, då jag genaft tog henne och inflåpte henne i en tom kupa: och nåftan i famma Ögonblick dit-rufade åf- ven hela fvärmen, få at icke något tvifvels- mål var mera Öfrigt, at ju denna Vife ut- ” gjorde fvårmens enda både våntan och för- | €nings-pun&. Jag hade bordt genaft finna at en fådan Vife fåkerligen aldrig var duglig til något varaktigt bifamhålle, håldft jag då re- dan hade förmårkt at Vifarne icke eller åro få flåndigt hemma i deras .boningar fom man > å förrige tider det förmodat: men i fhålle för denna funda reflexion, erhindrade jag mig KockKks alfvarliga råd at en Vife med klipta vingar vore et förträffligt hushållsgrep, och trodde följagtligen at åfven min vinglytta Vife kunde göra gagn, Jag hade ockfå redan fått fere fvårmar för det året ån jag hår på flållet kunde föda, och fom jag endaft hade KockK i Fs minnet, 80 1799, Apr. Maj. Jun. minnet, få låt jag famma afton utan vidare efterfinnande transportera denna Bikupa til et aflågfet Torp: Men jag blef ej litet förvånad, då tredje dagen derefter torparen kom fprin- gande med den underråttelfe til mig, at nu hade fvårmen öfvergifvit fin boning och fla- git ner i en trådesåker derutmed. Jag geck dit och fann beråttelfen rigtig. Kupan under- föktes förft och dår blef jag varfe nåftan in= ga bien men en liten bygnad fom redan til det måfta var fullfatt med ågg. Sedermera förfogade jag mig med kupan til fvårmen, fom envifades med at qvarblifva alt på fam- ma fålle, ungefårligen 40 alnar ifrån det råtta låget, intil defs jag dår igenfann, långft ner ibland bihopen, Vifen då redan död och als deles förtorrkad: hon hade likvål fin förra ofullkomliga vinga i behåll få at hon helt tydligt igenkåndes. Och jag behöfde icke mer ån endaft inlågga den döda Vifen å nyo i kupan, för at förmå fvårmen at godvilligt "åfven bege fig dit dock med en utmårkt kånfla af deras vårkliga 'förluft. Kupan flyt- tades til fit förriga flålle och jag, fom var förhindrad af en refa, låmnade den fedan til fit eget åde. Råtteligen hade fvårmen bordt infpårras för några dagar och derunder förfes med fundlig föda, då man kunnat förmoda at bie- nen af den redan lagde afveln upfoftrat fig en ny Vife; få framt icke bygnadens ringhet lagt SERNER NR l ' 1799, Åpr. Maj. Jun. 8r lagt deremot något oöfvervinnerligt hinder: omen fom fagt år, detta förfummades, och når jag efter en vecka återkom, fans icke något mera qvar af detta famhålle, ån endaft defs ”bygnad i oföråndrat fkick och den dåri nu utklåckte men ock i def fpådafte ålder dåda afvel, utgörande et antal af nåra 80 fynlige ofmå mafkar. Torparen fom bodde på fållet hade endaft förmårkt et haftigt aftagande i bi-imnyckenheten, utan at kunna rått redogöra når kupan blifvit aldeles ledig: och den dåda Vifen fans nu liggande ner på marken under kupan, men huru hon kommit dit, kunde icke eller utredas. Emedlertid få illa både an- fålt och fölgdt detta rön ån blifvit,” bevifar det åndå ovederfågligen, at fom detta fam- hålle icke haft någon annan Vife ån denne vinglytta, det redan tredje dagen efter defs inbårgning hade afvel i fin bygnad, och denna afvel blott beftod af vårkbidgg, hvilka endaft Vifen lågger, få har denne Vife antingen haft en medfödd drågtighet, eller ock vårkeligen parat fig icke högt i luften dit hon aldrig kunde komma med egen tilhjelp, utan annorflådes och tros ligaft i fin egen boning. Men nu år den före- gifnra medfödda drågtigheten en falfk fats: — följagtligen år det andra alternativet hår det enda Sanna, | Til- RR RR FE RR RE RR RR RTR 82 1799, Apr. Maj. Fun. Tillåggning vid anmårkningarne öfver Bienens Bygnadsfätt.y > Då jag företog mig underfökningen om Bienens fexkantiga Bygnad, var det mig als deles obekant, at Grefve BUFFON, Naturens fMmille-rike Håfdeteknare, redan förfökt uplöfa detta probléme på följande fått. ,,Hvart och »et bi, fåger han, föker intaga det flörfta uts« rymme innom en vifs gifven krets, och fom »Bienens :kroppar åro Cylindrifke, få böra deras pipor blifva Hexagonifke af famma ,,ordfak fom Cylindrifke frön hvilka tått in= »neflutas och bringas til utfvållning öfvergå til fexfidige figurer. (Se Art. Abeille Hift. Nat... par BUFFON.) Jag anfer mig fåledes fkyldig at hårmed återkalla den af mig i famma Afhandling yttrade förhaftade utlåtelfe, at den Mechanifka ordfak fom man trodt fig finna i Bienens Bygnadsfått, ditintils faknat all flags förklaring: Åt likvål den hår ofvan anförde icke år bevifande, inhåmtas af de in- kaft, fom en annan likafå agtningsvård för- fattare, CARL BONNET, deremot yppat i defs Confiderations fur les Corps organifés: hvar- til kan låggas, at når man gör jemnförelfe emellan Cylindrifka frön och Bienens Cylin= drifke kroppar, famt af de förras antaglige Hexagonifke form, flutar til de fednares bygnad, inne» +) Se XII Tom. af Kongl Vet. Academiens Nya Handlingar pag, 178. a 1709, Apr. Maj. Fun. 83 ånnefattar en fådan futfats vida mera, ån »hvad premifferne råttligen medgifva: Icke el- der kan man neka Bienen, fåfom lefvande va- relfer, rörelfe-friheten hvilken lika få vål ut- Öfvas i krokig, fom i råt linea, utan affeen- de på deras kr oppars mer eller mindre Cy- lindrifke fkapnad, och åntligen då det år en | gifven fanning at Bienen bygga endaft med kåkarne hvilka finsemillan åga fnarare et vink- ligt ån et Cylindrifkt ätfeende;) få förfvinner "åfven derigenom all jemnförelfe emellan tvån- ne få olikt bildade kroppar. — Emedlertid år det oftridigt at Grefve BUFFON hår nal- | kats Naturens hemlighet helt nåra, och med en fådan tank-våndning hade den icke eller lån- gre kunnat dölja fig för honom, om han i Aålle at endaft fåfta fin upmårkfamhet å de - omförmålde Cylindrifka frön, håmtat en mera Analogifk uplysning, af den enflige Getingens bygnads-fått och tillika gifvit fig den möda at utröna, det hvarje vaxpipa vårkligen utgör et enda helt, fom kan frånfkiljas dels kring- ”fående pipor utan förföring eller annan för- ånderlighet i defs form, ån at den då med låtthet kan återbringas til defs primitiva fkick; hvaraf påtagligen följer, at det icke år den Cylindrifke bi-kroppens ftråfvande efter et ftörre utrymme, utan den ena urfprungligen Cirkel- formigt bygde veka vaxpipans tryckning emot den andra, fom vållar deras famfålta Hexa- gonifka utfeende. — En fådan evidence bade |A G den 84 709, Apr. Maj. sun. den åfven få ovåldige fom uplyfte BONNET, vifferligen icke jåfvat, håldft den tillika redo- gör både för den pyramidalifke formen i pipans botten ") och åfven för pipornes pro- portionerliga förhållande i ftorlek: och då af detta derjemte vinnes den underråtteHe at bie- nens bygnads-åmne icke beftår endaft af vax, utan ock tillika af en flags tråd eller fraggig hinna, fom alleflådes i det råa vaxvårket år genom fmåltning til finnande, och hvilken tje- nar både til et vehiculum för vaxet vid defs utgjutning och 'til bygnadens confoliderande; or RN få hade utan tvifvel dår et nytt ljus för ho= nom uprunnit, fom i en fådan måflares hand föranlåtit til flere ånnu betydligare uptåckter, och 3) Den evidenta orfaken til Bi-pipans Hexago- nifke form redogör åfven för de trenne fam- manftötande i pipans bottn, på följande fått. En vaxpipa beftår af nijo -fårfkilte planer, nemligen 6 i våggarne och 3 i bottnen. Åftadkommas nu de förfltnåmnde genom 6 omgifvande pipors tangerande och tryckning, få i håndelfe de fednare åfven tilkomma ge- nom de 3:ne underliggande pipors vidrörning och compreffion, böra ockfå de, likafå fom de förre, vifa en motfvarande plan för hvarje vidrörande Cirkel; nu fvarar hvarje plan i pipans botten emot en underliggande plan af en annan pipbotten och fåledes alla trenne planerne emot trenne bottnar til en plan hos hvar: fördenfkuld år ordfaken hår, åfven fom ARENA 1799, Apr. Maj. Jun. 85 och hvarmed jag endaft fökt,' at i frågan om ”Visboets danande och bi-honornes olika för- vandling mig vågleda. Hvad åter vidkommer de fkiljagtigheter och irregulariteter, fom BONNET i en fårfkild "Memoire beråttar fig hafva funnit i bienens ”bygnad, få infhfåmmer jag aldeles med denne vördnadsvårde författare, at i fynnerhet de röja den urfkilnings-gåfva hvarmed Skaparen förfedt biet, och hvilken år åfven få tilråck- lig fom nödvåndig til defs beftåmmmelfe; men ockfå de medgifva en flags förklaring få fnart man betragtar en vaxkaka under defs råtta fyn-pun&, nåmligen fåfom varande en fam- manfåttning af många fmå fårfkilta” pipor, hvilka förhållandet lika. Följagtligen concurrera icke endaft fex utan nijo fårfkilte pipor til hvarje vaxpipas hela formande, likaäfom hvar och en vaxpipa med fin rea&ion åftadkommer en för- åndrad fkapnad hos alla nijo den omgifvande. En fådan pipornes aldranårmafte fammanfått- ning förutfåtter åfven nödvåndigt en vifs och oförånderligen dertil hörande ordning i deras förfta grundlåggning, och at den åter upkommer af bienens, under byggnads.begynnelfen, fam- -.manhångande med hvarandra, hvilket altid år fådant, at två bien uphålla med de fidfta ben- paren det tredje biet. fom ftåder fig emot dem med fit andra benpar, hvarigenom Diagonal- linien bienen emillan nåftan aldrig kan ur- agtlåtas. 36 1700, Åpr. Maj. sun. hvilka icke möjeligen kunna åga alla fins emillan en: och famma Geometrifka likhet: och då man fnarare finner åmne til förundran i deras förft apparanta lika utfeende, ån i deras federmera hår och dår befunnen difs- proportion eller irregularité; hvilken likvål altid år. progresfiv och förfvinner eller ockfå ' alt efter fom pipornes fammantryckning mer eller mindre vårkat. Det år defsutom enligt med bienens lynne at ogårna fördraga någon obebygd rymd mer ån den nödvåndiga til deras gång och viftande i boningen. Således finner man at et fuilkomligt bi-famhålle un= der afvelstiden efterflråfvar at med det fnarå- file få fin boning fullbygd, och at dår en kaka kan rymmas få upföres den; men fom förfta kakans anlåggning icke altid råkar at blifva lodråt, och de åtföljande merendels få "famma dire&ion med den förfa, få hånder flundom at flutligen de yttre få en mer och mer ifrån perpendiculairen afvikande ftållning. Dår åter utrymmet icke vidare medgifver nå- gon ny kaka och det åndå befvårar, dår pro= . longeras fjelfva piporne på den redan bygde, hvilka för aldrig få litet, de icke eller forts= fåttas aldeles i famma plan fom de förft blifs vit anlagde, få hår en böjning och et nårlikt utfeende med de i BOnNnETts vårk afritade. I båda fallen vinna bienen famma åndamål och derjemte upfylles det i fkäpelfen tydligen åfyftade, at deffe Infe&er fkola infamla föda "både ESS Son ir00. Apr. Maj, jun >” 84 I både åt fig, och åt andra; ty det år förnams- ligaft i bi-bygnadens utanvårk och de dår I befintlige irreguliere pipor fom honungs befpa« ringen förvaras. CARL GUSTAF ADLERMARK. Et nytt Species af Muscor; befkrifvit af C. P. THUNBERG. ER Di öfverdrifna nit, fom Hollåndfka egens nyttan i flere århundraden anvåndt, at dölja fina Oftindifka Specerie-åöar och alla defs na- turliga alfter, har vållat, at Mufcot-trådet endaft för få år fedan, til fine fruéifications- delar blifvit Botanifterne bekant. Jag hade den lyckan, at år 1782, til Kongl Vetenik. 'Academien få inlåmna Befkrifning på det ågta Mulfcot-trådet ifrån Banda och et annat ifrån famma Ö, hvars frugt blott nytjas uti Indien, då det förras, med Hollåndfka Handels-Com- pagniets anfenliga vinft långe fmickrat den I förmögnare Europeens låckra gom, Utom deffe tvånne arter, mofchata och tomentofa, gif- vas förmodeligen ånnu flere arter af Mufcot, | OK. V. 4. Handl. II. Qv. G ehuru 88 1709, Äpr. Maj. Jun. ehuru deffas frugter ej få mycket, fom de förre, utmårkt fig och ej heller blifvit en lö- nande handelsvara för den 1idoge Europeen. SWwARTZES uptåkter uti Veft-Indien +och AuvBLETS Samlingar på Cayenne och Gviana, famt et fpecies deraf, fom jag nu får den åran för Kongl. Vetenfkaps Academien fram- lågga, bevifa denna min förmodan. Denna art, fom jag kallat MYRISTICA glomerata, Tab. 2. N:o I. våxer både på Ön Ceilon och på sJava, famt kallas på det fed- nare flållet af Öboerne Tjampaca Ceilon. Den kånnes lått ifrån de förut bekante arter med fina många Han-blomfter, fom åro ihopgyttrade til ftor mångd och utgöra många fmå bållar. Den liknar ock aldramåtft Myri- flica febifera, hvilken Prof. SWARTZ medfört ifrån Jamaica. Ifrån de fem förut bekante arter kånnes denna, åfven fom deffe med följande chara&er . nemligen: 1. M. mofchata: foliis ellipticis fru&ibusque - glabris. | 2. M. fatua: foliis oblongo-lanceolatis fubtus pubefcentibus, fru&ibus villofis. 3. M. tomentofa: foliis ovatis obtufis, fru&i- bus tomentofis. 4. M. febifera: foliis cordato-oblongis fubtus tomentolis. $ M AO RR 1709, ÅÄpr. Maj. sun. 89 g, M. glomerata: foliis oblongis acuminatis fubtus tomentofis, foribus mafculis glomerato-capitatis, 6. M. fatua; fru&tibus obato-oblongis, arillo ingrato, | Frugten af hela detta Slågtet år otvifvel- Agtigt hvarken en Bacca carnofa eller en Nux, utan en Drupa, beflående ytter af et kött- agtigt våfende; innom det år et hårdare fkal och innom det fjelfva fröet, omgifvit af fin arillus. Myriflica glomerata fan jag vid Batavia på Ön Java aldraförft, bredevid de utan före Staden anlagde Trågårdar, i fynnerbet Han- tråden och fedan åfven på Ön Ceilon, blome mande uti Februarii månad; utan at jag kun- de någonfin öfverkomma frugten fullkormligen mogen. grenar. Folia alterna, petiolata, oblonga, acumi« nata, integra; fupra viridia, glabra; fubtus to- | mentofa, ferruginea; parallelo-nervofa, ereéta, palmam lata, fpithameea. Petioli teretes, fupra fulcati, tomentofi, uns gviculares. | Flores dioici; mafculi glomerato-capitati, plu- Frimi in fpica ramofa; feminei fubfefliles, to- mentofi, G 2 Pe- Trådet år mycket högt och lommigt at RR NREREAERREER = NN 90 1799, Åpr. Maj. Jun. Pedunculiramofi: ramis alternis patulis, com= preffo angulatis, tomentofis; capitula mafcula feffilia, fepius aggregata. Bratea folitarie, ad bafin nalsdgn. re« tufe, ferrugineo-tomentofte. Perianthium tubulofum, obovatum, fubtri- gonum, Tubus fenfim ampliatus. Limbus 3-par- titus,. rarius A-partitus: lacimie ovate, CONn- cave, claufe, rigidiufcule, ad lucem cor- pufcula fpherica qvafi continentes. Color cro« ceus ficcatione fufcefcit. Corolla nulla. Filamentum vix ullum fed Anthera unica, cuneato-obovata, angulata, apice retufa, intus cava, extus irregulariter fulcis tenuiffimis polliniferis exarata. Pollen albidum. Germen fuperum , tomentofum. Stylus vix ullus. Stigma obtufum. Drupa ovata, brunneo - tomentofa, unilos Cularis. - Explicatio .Tabule. Tab. II. N:o 1. Ramus magnitudine naturali cum floribus mas fculis 3 et femineis 2. a. Glomerulus florum mafcul. magnit. natur, b. Flos mafculus magn. natur. CC. - =» as =» Magn. audta. ce. Idem 1799, Åpr. Maj. sun. 91 ek Idem apice apertus, magn. aug. d. Perianthii lacinie feparate magnit. auta. e. Lacinia calycis feorfim magn. auct. f. Stamen magn. nat. -> - magn. valde auda. 5 ib. Anthera longitudinaliter fiffla, intus cava, lateribus qvafi vafculofis. Lampris, en ny Fifkflågt ; . befkrifven af A. J.: RETZIUS. to ön den upmårkfame Bergshauptmannens Herr A. POLHEIMERS vånfkap, fick jag en vid Helfingborg tagen, för mig aldeles ny fifk. Men den var icke alenaft för mig ny, utan vår Allmånne Låromåfltare VON LINNÉ har icke kåndt den, icke heller har Herr Doé&or BLocuH uti fit fköna Verk om Fifkar uptagit den. Jag erhindrade mig vål ftraxt at' Jag någorflådes fedt defs Figur; men då Fifken ojåfacktigt hörer til Ordo Abdominalium, var | det icke lått at igenfå den ibland Pedétorales, dit den förmedelft någon likhet "med Zeus år förd af den förtråffeliga Engelfke Zoologen Herr PENNANT, och uti 3:dje Vol. af defs G 3 Brit- tt RR SN RRRRROTORGERTTNRNRRTRRRERReERENEREEERE 92 17009, Apr. Maj. Jun. Britifeh Zoology Oct. ed. p. 223 under namn af Opahd år uptagen och Tab. XLII afritad, Sedermera har jag funnit, at den af flera år anmärkt, tecknad och befkrifven, nemligen af SIBBALD, fom uti defs Scotia illuftrata gif- vit Tab, & en ganfka flåt figur, och ingen befkrifning. CROMWEL MORTIMER har uti Philofophical Transabtions Vol, XLVI, N:o 495. pag. 518: gifvit en ofullftåndig beråttelfe, men god Fi- gur, fom uti XI Tomen af the Philof. Trans att. abridg. Pp. 879. t. 5. år intagen. STRÖM har i fin Söndmörs Befkrifvelfe pag. 323, T. I, f. 20, gifvit både befkrifning och Figur, bågge ofullftåndige, Du HaAMEL har åfven, fom jag fer hos Herr BrRUNNICHE, uti fit koftbara Verk, Traite general des Pefches €& Hiftoire des Poiffons Tom, 35 P.2..5 4. po 74 to AV. elfvit bade I Figur och betfkrifning, men jag har icke haft tilfålle at begagna mig af detta fållfynta Verk, Herr Ofver-Berghauptman BRÖNNICHE har ock uti 3:dje delen af Nye Samling af det Kgl. Dan/ke Widenfkabers Sållfkabs Skrifter, pag. 398. gifvit den båfta både befkrifning och teckning. -Han kallar Fifken Zeus guttatus. oo O, F, Mäönrrer, har endaft i anledning af STRÖM i defs Prodromo Zoologig Danice an- fört den under namn af Zeus, och fåger den vara Vomeri affinis. ) Når | 1799, Apr. Maj. Sun. 93 Når man fammanlågger det lilla, fom fins 1 Engelfka Transaétionerne på anförda fäålle, | med hvad Herr PENNANT i Britifh Zoologie | och Herr BrRÖNNiCHE anfört, har man alt | hvad om Fifkens Hiftoria år kåndt, och en i | det nårmafte fullftåndig befkrifning, och Herr | BRÖNNICHES Figur "Tab. A. år få god at | ingen ny behöfves, allenaft man iackttager, hvad ned båttre anföres, Vid denna befkrifning måfte jag dock an- mårka: 1:o Räknar Herr BRÖNNICHE den orått til Genus Zei. 2:0 Nåmner han hwvarken Bröåflben, eller har han blifvit varfe: de befynnerliga Öpnin- garne öfver Bröftfenorne, 3:0 At jag icke begriper huru Herr BrRäN- " NICHE fidan 400 i noten c kan fåga, at Herr PENNANT icke har kånt denna Fifk, Det af | mig anförda ftållet ur Herr PENNANTS bok åga rum. 4:0 Anfer Herr BRÖNNICHE det, fid. 401, för et mifstag af STrRÖm, at han tillågger Fifken fjäll. I den af Herr PENNANT utaf "HARRISON anförda befkrifning nåmnes uttryc- keligen at Kroppen år betåckt with almoft im- — perceptible fcales, och på det exemplar jag hade fyntes de ganfka tydeligen vid och på Stjer- ten, ånfkönt Fifken var flere dagar gammal, och förd 5 mil i en grof fåck på Bondvagn; GA når år få tydeligt, at intet mifstag i detta fall bör SSR non nen - 94 1799, Åpr. Maj. Jun. når man tillika fer at Du Hammer tillågger den fjåll, fynes mig icke flere "bevis tarfvas. Fifken hörer ojåfacktigt til Ordo Abdomi- nalium, fom åfvanföre år anmårkt. Når man efter Herr BROUSSONETS Me= thode afdelar Fifken i Regioner, få finner man at förfta Strålen i Bukfenorne befinnes få godt fom midt uti den andra regionen, och at den Jinien, fom delar andra och tredje regionerna, råkar fpetfen af den förfla Ryggfenan och af- fkår vid pafs en tredjedel af Bukfenorne, i flållet at på Herr BRÖINNICHES figur, famma linea råkar fpetfen på Bukfenorne, men affkår vid pafs en tredjedel af Rygfenans långa flirålar. Deraf följer at Ritaren fatt - Buk- fenorne för långt fram och Ryggfenorne för långt tllbakars. Vidare år Stjerten mycket för lång på Herr BRUNNICHES fgur, ty tredje Regionslinien affkårer på Fifken Stjertfenan få, at det utom linien varande af denna fena gör blott en fjerdedel af en regions långd, det vill fåga på en Fifk af 42 tum i råt linea, vid pals 37; tum, i flållet at når fådane li- - neer dragas på Herr BRÖUNNICHES figur, kom-= | mer en del af Stjerten och hela Stjertfenan i 4:de regionen til en långd "af två tredjedels regioner. Detta hindrar vål icke at figuren år ganfka brukbar för at igenkånna Fifken, men leder verkeligen til irring 1 anfeende til Fenornas låge, fom i anfeende til Ordo år oaf vigt. Hörer Fifken då icke til famma Ordo — RR 1799, Apr. Maj. Jun. 95 Ordo med Zeus, få kan den icke heller af detta fkål höra til Genus ei. Til chara&eren på Zeus hörer utom den hoptryckta Kroppen Labium fuperius membrana transverfa for- nicatum. - Lingva fubulata.s Membrana branchioftega radiis VII perpen- dicularibus infimo transverfo. Herr Doéor BLocH tror at den tunna hoptryckta Kroppen, jemte de långa tagellika flrålarne, i förfta Ryggfenan åro tilråckeliga at chara&erifera Slägtet, men då det fenare faknas hos defs Zeus infidiator, Tå tyckes den chara&eren vara vacklande. Hufvudet: på det exemplar af Filken jag hade, var vål få kroflat at jag icke kunde underföka de delar, fom hår ofvanföre åro anförde; men då de få noggrant af Herr BrRÖNNICHE åro befkrefne, kan jag trygt hålla mig vid denna befkrifning, och deraf finner jag at dfverlåppen icke har någon mem- brana, utan år naken och beftår af 2 Ben. Tungan år icke fyllik, utan flor, bred och köttfull. Gdlhinnan bar icke 7 flrålar utan al- Tenaft 6, och ingen tvårtföre fittande. Den har fåledes intet af alt det fom chara&eriferar Zei Någte mer, ån den höga och hoptryckta kroppen. Den bör fåledes af flera fkål icke råknas dit. | G 5 | Utom 96 1799, Äpr. Maj. Jun. Utom Skapnad och Fårg anmårkte jag &:ne befynnerligheter på denna Fifk, fom få mycket jag vet åro den aldeles egna. Förft har den et benacktigt bröftben eller Sternum, det jag ty vårr likvål icke kunde underföka; ty fom Fifken måfte förvaras flera dygn, innan den kunde blifva hitfånd, hade man at hindra förruttnelfe öpnat den för at uttaga alt innanmåte, och dervid maflacrerat bröft= benet. Om Herr STRÖM nåmner något hår- om, erindrar jag mig icke, men hos Herr PENNANT finner jag anfört fid. 9024, at Bro flet var et hårdt ben, fom liknade Kölen på et Skepp. Den andra omftåndigheten fom fyntes mig ej mindre mårkvårdig var, at flraxt Öf- ver hvardera Bröftfenan på denne 7 quarter långe famt 33 quarter höga Fifken, befants en 5 tum lång öpning, hvilken med en tunn benfkifva, kommande från Bröftfenans bafis, var nedifrån omgifven. Denna öpning fom jnuti liknade en tafka eller ficka, går ini Cavitéten, men til hvilket af inelfvorne var få mycket omögligare at utröna, fom alla in- elfvorne, fom förut år anmärkt, voro borta. En omftåndighet fom jag få mycket mer fant förtretlig, fom ingen enda af de, fom befkrif- vit denna Fifk, hafva nåmnt et ord derom, och fåledes troligen icke ens blifvit den varfe. Jag underfökte den få noga, at jag år aldeles fåker den icke genom någon våldfamhet var tilkommen. Den 1799, Åpr. Maj. sun. 9 Den var aldeles lika både til belågenhet, florlek och hudbetåckning på bågge fdor, hvarföre den icke heller kan hafva någon I fådan tilkomft. Danfka Natur Hiftorie Såll- fkapet äger et exemplar af Fifken förvarat uti en trådbalja med tilkittat glas öfver. Dår | hoppades jag få nårmare underföka denna | mårkvårdighet; men når jag fidfilledne Som- mar (1797) befökte Sållfkapets fköna Sam- ling i detta hopp, var defs Föreftåndare, den förtjente Profeffor VaHrL på fina Botanifka refor fltadd och jag ville icke i defs frånvaro anhålla om Kårlets öpnande: Som Fifken i | Kårlet ligger med platta fidan åt glafet, få betåcktes åfven fållet för öpningen af den nedlagde Bröftfenan, Oagtadt jag fäledes rmå- ofte åtnöjas med en och annan ofullkomlighet i befkrifningen, tror jag icke allenaft, med fåkerhet kunna påftå at den utgör et fårfkilt ”Mågte bland Abdominales, fom jag kallar LAMPRIS, utan vågar tils vidare beftåmma Slågtmårken fålunda; RR / LAMPRIS, Os edentulum, maxillis nudis. Lingva carnofa, lata. Membrana Branchioftega radiis VI. Foramen longum pone pinnas peéorales. Sternum Offeum. Om SEAN RASET re 98 1799, Apr. Maj. Fun. Om flere arter håraf gifvas årr ån obekant, - man kan derföre icke gifva den någon fpe- cifik chara&ere; men fåfom trivialnamn, fy- nes mig den kan bibehålla det den fått fåfom - fupponerad af Ze fågte, och fäledes heta Lampris guttatus. Fifken år hemma i ftora Verldshafvet, eller en få kallad Pifcis pelagicus, fom under- flundom far vilfe och går in i de trånga hafven. Då den flera gånger år funnen vid våra Nordifke Kufter, bör den vål med fam- ma fkål fom flera, få et rum i en Svenfk Fauna. Fifken lårer kunna blifva mycket for, den år 1772 vid Torbay fångade, fom varit något mer ån en half aln långre, ån den fom ficks vid Helfingborg, vågde 140: Engelfka fkålpund eller nåra 150 fkålpund Svenfk vigt. Defs kött fåg ut och fmakade fom ox- kött. På den Helfingborgfke var köttet groft, hade en ganfka mörk rodnad, och en aldeles egen luckt, fom kanfke hårrörde deraf, at ' Fifken varit långe död; den var dock. icke rötacktig, fnarare något tranlik. Någon olikhet finner jag imellan det antal Strålar fom Hr BrRÖNNICHE råknat i Fenornés. Således har Brin« 1799, Apr. Maj. fun: 99 Briinniche jag råknat i Bröfffenorne' = = 2I = = 16. Bukfenorne SURA 16 Gumpfenan ENE OR INENIAG, Ryggfenan 14, 48-62 = = 56. Stjertfenan RIO a > 26. am. ÅR DARRAR KRA Hvadan denna olikhet hårrörer vet jag "intet. Jag råknade hvarje fena flera gånger. Vid Stjertfenan hårrörer det onekeligen deraf, at Herr BRÖNNICHE icke i antalet uptagit de 6 korta frålar, 3 vid hvar fida afStjertfenan, dem han kallar fulera. Han har åfven råknat 2 Ryggfenor, men jag fant ingen fkilnad. Fifken finnes på följande flållen anförd: SIBBALD Scolia illuftr. Tab. 6. Pifcis au- FT reis maculis afperfus non fcriptus, pollic. 42 longus. | Opah or Kingfifh. Phil. Transa& Vol. XLVI. N:o 498. p. 518. Cc. ic. Philof. Transaé. Abr. LE Pp: 679. Tab. V. Zeus cauda bifurca &c. STRÖM Söndmörs löelkril. pu 323. t I..£.20. O. F. MÖLLER I Prodr. Zool. Dan. p. 44. N:o 370. Zeus Opah. PENN. Brit. Zool. 8:vo. T. HI. 'p.:223. Tab. XLIIL Zeus guttatus, cauda bifurca, corpore ars genteo, maculis niveis guttato, pinnis rubris Kongl. Danfk. Wid. Sellfk. Nye Skrift. 3. D. P. 398. t. A. PoilJon 100 1799, Apr. Maj. Jun. PoilfJon Lune Du HAMEL Tr. des Pefches JEISKP. 2084 2574 Tape Zeus Luna, cauda fublunari, corpore ru- bente albo-guttato. GMEL. Syft. LInn. T. IL P. III. p. 1225. på hvilket fidfta flålle ganfka orätt fåges, Dentes minutisfimi, Com annars Hr BrRÖNNICHE fett rått) »riffus amplus, då gapet år ganfka litet i proportion mot Fifkens ftor- lek. Diu extra aquam vivax. Hr BrRUNNICHE anförer utur Du HA MEL, dår Herr GMELIN åfven tagit litt: Den kan lefva någon tid utom vattnet. Några Svenfka Orters Latituder och Lon- gituder, genom Aftronomifka och Chrono- meter obfervationer determinerade af NATH,. GERH. SCHULTEN. SSKC$äEAAÄARR . Irössd alla kånda methoder at befhåmma Ors ters Longituder, finnes vål ingen vigare, och om jag undantager en verkelig måtning på Jordytan, ingen af våderleken mindre beroen- de, ån den, fom fker med tilhjelp af de i England ej långe fedan upfundne Chronometrar. Denna 1799, Åpr. Maj. Yun. 108 | Denna methods noggranhet beror helt och hållit på fullkomligheten af deffa dyrbara ur, fom oacktadt luftens och våderlekens mång- faldiga föråndringar, och de fårfkilta rörelfer, fom vid en refa aldrig kunna förekommas, böra bibehålla fin jämna gång med all erfor- I derlig precifion. Af Hr Grefve Brönrs och | Herr ZacHs upgifter finner man, at fådana | ur kunna göras, men den lyckan at få dem | få förtråffeliga fom deras varit, har likvål kl förekommit mig få rar och öfver all förmo- | dan, at hvar och en ej bör råkna dårpå. | Herr Bergs-Rådet Baron HERMELIN, fom | med få mycken nit och frikoftighet bidrager | til Svenfka Geographiens förbåttring, och i | denna affigt låter anfålla underfökningar, för- | råtta måtningar, göra obfervationer, famman- | draga och utgifva Chartor, har för detta ån- | damål, ibland andra dyrbara inftrumenter, åfven låtit inkomma en fådan af Herr AÅRrR- NOLD i London förfårdigad Pocket Chronometer, fom i flörlek ej mycket fkiljer fig ifrån et | vanligt fick-ur. Denna klockas gång har jag med forgfål- lighet obferverat ifrån den 5 November 1797 | til Maji månad 1798, jämfört den med en | accurat middagslinie, få ofta våderleken det tillåtit, famt defsutom alla dagar med et Se- | cund-pendelur. Des gång finnes anteknad i följande Ta- bell, dår teknet + vifar, hvad Chronometern hunnit | TRA 1799, Apr. Maj. fun. hunnit för medeltiden på dygnet, och teknet '' —, hvad den låmnat fig efter på lika lång - tid, hvilket likvål fållan, och endaft i början intråffade. vo Ifrån början intil den 19 Januarii låg uret F/ flilla hborizontalt, med vifar-taflan upåt, några korta förfök at båra det undantagne. Den 19 och 20 Januarii bar jag det på mig i van« lig urficka ifrån kl. 9 f. m. til famma tid om afton, men lade det horizontalt öfver nåtterna. = Den 21 Jan. hångdes det perpendiculairt, och 7 | förblef i denna ftållning til den 29 Martii, men fom des rörelfe blef mer och mer O0or- dentlig och tiltagande, lades det å nyo i fitt | förfta låge, då det fnart återtog en tåmmelig jämn, ehuru haftigare gång, ån det i famma I ftållning förut haft. Åfven bör nåmnas, at klockan under den= na tid förvarades i et bebodt rum, fom ge= - nom eldning hölls vid någorlunda jämn vårmes (EEE GREEN NNE KERNRKRNEENSRNNN fees TTT TITT TS SR af ol + 28 SREC GER under Foder til och från Gelle per | = CE | RS medium 6", 3 | 5 lelsjalales AS ASSR RE JA Flarn FR SET TE a SEE RR SE lälsjejeleelss se SOREBRARSEBESSYEERETE i SS jo ER z | ERE ; Faa a fade ol äl mana | ; a IR 2 latter Re SS AR ESR EL ARR Ne BEE Goa E Ska 2 ä > IS dage : Björg OO STR SN OD Ob AN MM Na ; N ir RS ERS NEN TlpeRe I RSA ggn | HH | SRS = ENN Jä slejeeelnejee julen speed jr 104 1799, Äpv. Maj. fun. Utan at anföra de förfök jag fårfkildt gjort, fynes nogfamt af ofvanflående obferva- tioner, at denna klocka aldeles icke kan bå- ras på kroppen, dår den måftadels fkulle få en perpendiculair ftållning, ehuru den fynes dårtill gjord, och at Herr ARNOLD åfven kallas Pocket Chronometer; utan för at blifva brukbar, måfte den varfamt föras 1 et hori- zontalt låge. At ånnu mer förfåkra mig om des gång fick den följa med på en refa til och ifrån Gefle, hvarunder den var vål inlagd och om- packad uti en dårtill inråttad låda. Ifrån d. 19 April, då den borttogs, til d. 30, då den återflålltes, hade den hunnit 697” för medel- tiden, fom under den fuppofition, at den ac- celeration varit lika flor hela tiden, gör 6,''3 på dygnet. Detta fkiljer betydligt ifrån des gång för refan, men fammanflåmmer noga med des. rörelfe de följande dagarne ifrån d. I till d. 10 Maji, fåfom af Tabellen fynes. Sedan jag på ofvannåmde fått funnit, hu- ru mycket denna klocka var at lita på, åter- flod at noga fålla den, hvilket ockfå fkedde genom motfvarande högder flere dagar efter hvarandra. Den 9:de Maji fans den o7 46”, 6 för medeltiden och des acceleration per me- divm deffa dagar 6,7 på dygnet. Håruppå företogs refan d. 10 til Dalarne, i fåliflkap med Aufcultanten i Kongl. Bergs- Coliegio, Hr Mag. CARL PETTER HÄLLSTRÖM. Till 1799, Åpbr. Maj. Jun. 103 Till Latitudernas och Solhögdernas obferve- rande medfördes en af Sisson gjord Afiro- nomifk Quadrant med 18 Eng. tums radie, den jag förut flere gångor nyttjat, och hvars fullkomlighet jag noga kånde. Åfven med- togs et KR äfonomikt Pendel-ur at jäåmnföra €hronometern med, då flere mulna dagar efa ter hvarandra, eller långre uppehåll på fams ma ftålle fkulle låmna tilfålle dårtill. Vågen togs genom Sala flad, hvareft de förfta obfervationer togos. Den i1 Maji i Sala. Vi kommo hit nog nåra middagen, men fkyndade dock at taga motfvarande högder af Solens öfre brådd, fom ockfå i det följande på alla ftållen år nyttjad. Kl. 10! 567 10! — 46” 409 — it 9! got” &e. Medium behörigen corrigeradt vifar, at Chro- nometern var 67 35'/ för tempus medium. Solens middagshögd, nemligen des Ööfre brådds var — 48” 21” 40", hvaraf Sala Lati- tud blir 59? 55 1Ov Långre på eftermiddagen togös flere Sol. högder, ”fåfom kl. 9 12! 27 Ao 42? ot” Rc. fom vifa, at de correfpondenta obfervationer- ne, ehuru nog nåra middagsmomentet, gifvit noga utflag på klockans gång, Den 12 Maji. Förmiddagen var mulen med fmått duggs« orågn. Emellan nog flarka flrömoln fans So- lens middagshögd 48” 34! 30”, hvaraf ortens H 2 Lati- 106 — 1709, Åpr. Maj. Jun. Taätitod fkulle vara.59?” 54276 Medium me ed | & förra dagens obfervationer år 59” 54" 49", men fom den fenare dagens högd år mindre pålitelig, antager jag denna Stadens Latitud 0-0 07 På eftermiddagen klarnade himmelen, och flera Solhögder togos, fåfom 2! o'15'"-43”36/ &c. Medium af denna och flere var 2! 107 11" — 4 ASO Af andra obfervationer ficks Medium 236 15//— AO 24209 Af deffa obfervationer finnes, at klockan i dag var 67 4277 för medeltiden, eller: at den haft 7/7 acceleration på de fifta 24 timmar. Den 14 Maji. Aweftad. Förra dagen hade varit mulen, men i dag var himmelen klar, och då oblesstsmdes | kl gt 217 261 — 33? 137 — 3t 48 7", &c: Medium vifar at Chronometern var 8! 29,8 förut. sn enkla högder, fåfom kl. 2! 127 32//— 43” 17.307 &c. gifva famma utflag. Solens öfre brådds midd. högd var 48” 52454, hvaraf Latituden blir 60” 87334. > På natten var Jungfruns Ax i meridian vid 10 49”, hvaraf. Latituden »blir + = s60-8-20-4 Aré&uri meridian bögd 50” 674577 60 9 14. Stjernans & i ff. = .14.4330 490 88-16: Deffas Medium bo” gi3g år ganfka nåra det utflag, Solens middagshögd gaf. Den 1799, Apr. Maj. Sun. 107 Den 15 Maji i Falun. Genaft vid ankomften kl. 47t of 277 var Solens högd 8” 14”. Medium af denna och flere 7t 231 367" — 7? 577 6", gifver Chronome- tern 107 507 för tempus medium, fom dock år mer, ån följande dagarnas obfervationer gifva, och torde hårröra dåraf, at Solen var alt för nåra horizonten. Den 16 Maji. Motfv. högder kl. 8" 30748” — 34" 15! — Stag 20 &e, Medium vifar, at klockan idag var 10746" förut. Solens middagshögd 48” 537 30" gifver Latitu- den 60” 35/ 53”. Den 18 Maji i Mora och Norets Gåftgifveri. Under fjelfva middagsmomentet var Solen bortfkymd af moln, men både för och efter- middagen framtrångde den fkoftals, då flere högder obferverades, hvaraf följande media åro hånledde: N. I. kl. gt 407 319 — 41? 14! 20, 2 TO 2410 — 44 51. 3. 10-58 36 — 46 59 35. 4. 3,33, 50 — 36 0 7 5: 3 42 21 o — 35 T 27: 6. 347 3 — 34 34". Af deffa obfervationer hårledes Latituden genom Douves eller den få kallade dubbla "hogd-methoden til 61” of 30 och Chronometern 157 2017 för medeltiden, Mora. kyrka ligger ifrån detta fålle vid pafs 3000 alnar i SV. H 3 Den | 108 1799, Åpr. Maj. Jun. Den 19 Maji. Ål Sokn, Tunnfta Gåftgifvaregård. Kl. ut 107 25 "Sölens högd 48” 32145"€ I 587 58 TR AO 2 14 AO Märker ba VARS. AD 2 2 SN NE Håraf får man detta ftälles Latitud 60” 42715”! och Chronometern 13” 2047 förut. Den 20 May. Falun. Correfpond. högder: kl. 8'30/50//.- 35” 1730... Kp ilAg: 130-18. Medium vifar, at Chronometern i dag var 10” 45" för medeltiden, och at den fåledes fedan den 16 låmnat fig 1" efter. Solens midd. högd 49” 46”, hvaraf Latituden 60? 35! 35", ; Den 21 Maji i Falun. Förmiddagen var mulen, dock kunde nå- gra enkla högder tagas, fåfom EL 10,50 18 — 407 Fal 11 OO 40 TO Eftermiddagen var klar, och flere obfer- vationer gjordes; Kb. 20 OR SARS TOR 2 EL NE ie tr ER 2 42 51 = 41-136 30 &eE j Deffas medium gifver klockan 10! 49”, 6 för medeltiden, eller 4”, 6 acceleration fedan mid- dagen i går. Solens middagshögd 49” 57” 50” ger Latituden 60” 357 58”. Den 1799, Åpr. Maj. Jun. 109 Den 23 Maj. Norrbärke. Correfp. högder kl. 8 56 58 — 38” 31145" — kl. 3 10 45 &c. Medium vifar, at klockan nu var 117 47" förut. Solens middagshögd 50” 497 207 Latituden 60” VT AB. Den 24 Maj. Nya Kopparberget. Laxbro. Correfp. Fösner kl. 9 30 14 — 42” 91 45" — kl 120 500 10 &c, Håraf finnes, at klockan år 137 307 förut. Solens middagshögd 51” 167 3077, Latituden sg” 61” ggr Den 25 Maji. Nora Stad. Correfp. högder kl. 9: 67 48/7 — 4092! 15" — kl. 318 og &c. Hvaraf finnes, at Chronometern var 137257 förut. | Solens middagshögd 51?” 487 307. Latituden 59” 30! 34”. ; | Den 26 Maji. Örebro. Midefaat. högder. kl. 8: 20767 — 35? 381 15/4— ansn8 &c. Klockan fåledes 127 46”, 7 förut. Solens midd. högd 52” 147. Latituden 59” 1530. Den 27 Maji. Örebro. Motfvar. högder. kl. 9. 12. 2 — TA King ros &G. Hvaraf klockan 12! 49”, 9, eller 37, 2 dage- lig acceleration. Solens middagshögd 52? 23” 45. Latituden 59” 15” 49”, H 4 Den 110 1500, Åpr. Maj. Sun. Nä Den 28 Maj. Arboga. Correfp. Pöggder kl. gt of 231 — 40” 6! 456 — kl. Stat gave. Håraf Chronometern förut 10" 28”, Solens middagshögd 52”. 26" 157. Latitud SÖT of d — ooDen 28 Maji, Köping, Genaft efter ditkomften obferverades föls jande högder: | kl. et 39 Fanns 14” pg 300230 AN NABTSE —40 13 — IA4 42 45. Medium af deffa obfervationer gifver klockan - 9” 50! förut, fom ej alt för noga inflämmer med följande dagens obfervationer. Den 29 Maji. Köping. Motfvar. hågder: kl. g'15510/9 — 41” 53/— AST VISE, Medium gifver klockan 9! 47, 7 för medeltiden, Af Solens midd. högd 52” 287457 blifver La- tituden 59” 294 so, Den 20 Maji. Våfterås. Motfvar. högder: kl. gt43/23// — 45” 19 450 — 2t 367 361 &c. Klockan fåledes '77 42", 3 förut. Solens middagshögd 52? 324 of. TLatituden sär st | Den 1 Junii. Carlberg. Motfvar. högder: kl. tot 124257 — 48” 319 — kl. 1! 464 276 &c. ' Medium gifver kl. 1" 54"7 förut. Den 799, Äpr. Maj. oj un. YIT Den 3 Junii. Carlberg. Motfvar. SE kl. gt 317 49 — 38” 275 — 3 270 31 &e. Gifver klockan 2! 5”, 4 förut, eller 1174 ac- celeration på 2:ne dygn. Dagen för vår afrefa hårifrån, eller d. 9 - Maji, hade denna klocka varit o' 46,6 för medeltiden. Den 10 kl. 7 f. m. fans, genom jåmnfö- relfe med pendeluret, at denna klocka hade bibehållit famma acceleration, fom de förra dagarne, newligen 67,7 på dygnet, och ehu- ru refan ftraxt derpå företogs til Upfala, och redan fynes, at detta ur går långfammare på refor, ån då det ligger flilla, torde man dock utan fårdeles mifstag kunna antaga defs rörelfe ånnu oförändrad vid middagstiden, då den fåledes borde vara i Stockholm för medeltiden 07.53", 3 vid återkomflen d. I Jun. var den förut I 54 — fkillnad. blir för hela refan ell. 22 dygn 170,7. Af denna tid afgå likvål 4 dygn, eller ifrån den 16:de til d. 20 Maji, under hvilka klockan i ftållet för at vinna, har förlorat 1". Den har fåledes på de återflående 18 dagarne accelererat 61”, 7, fom ne fördelt gifver en dagelig acceleration af 31, 43, fom åfven nåra infåmmer med obfervationerne i Orebro den 26 och 27. I anledning håraf har jag anfedt Chrono- meterns gång i anfeende til Stockholms meri- 4 H 5 dian, 113 1799, Apr. Maj. Jun. dian, fådan fom den förekommer i den vid flutet af detta Qvartal anförde Tabellen 'ÄZ. Utflagen af obfervationerne för motfvarande orter åro fållde i nåfta column, hvaraf ortens tidfkillnad ifrån Stockholm och Longitud från Ferrö meridian, fedan åro determinerade. Stockholms Longitud år hår antagen 268-370 30 ifrån Ferro. At Chronometern under rTrefan til Mora, ifrån den 16 til den 20, låmnade fig 1 efter medeltiden, i ftållet för at hinna fram om- kring 137, dårtil tror jag mig finna 2:ne or- faker. Den ena var fjelfve våderlekens be- fkaffenhet, fom under deffa dagar var mycket kulnare och fuktigare, ån under hela den öfriga refan. Den andra och mera hufvud- fakliga fynes likvål den vara, at klockan på denna refa ej fick föras på famma fått inlagd i vagns-lådan, fom förut eller efteråt. Vagnen målfte, i anfeende til de elake vågarne, låmnas 1 alm, och i Chaifen var; ej öllålle at förvara den, utan den måfte hela vågen fö- ras i handen, hvarigenom den blef mer utfatt för våderlekens åverkan, ehuru den var in- lagd i fin egen lilla låda, få godt man kunde. Afven år det tydeligt, at den hårigenom fick en helt annan och mer fammanfatt rö- relfe, ån i vagnen. Troligt år, at des gång, hvarken deffa dagar, eller under den öfriga tiden, varit få uniform, fom jag den fuppo- nerat; men då jag ej haft anledning at anfe den 1799, Apr. Maj. fun. 2113 den förånderlig, eller ågt tilfålle at göra få- dana förfök, fom kunnat gifva mer uplysning dårom, få år det ej möjligt at på en blott gilsning antaga någon förändring. Om man jämför denna klockas rörelfe för och efter refan, med det fom i Sala, Falun och Orebro obferverades, få finner man likvål, at de upgifna Longituder ej heller kunna vara mycket felaktiga, och at man behöft mycket långre tid, eller at fårdeles lycklige omflåndigheter bordt inträffa, för at med fam- ma precifion beflåmma få många orters Lång- der genom de vanliga Aftronomifka methoder. | Om denna Chronometer framdeles bibe- håller fin gång, få år nådigt at noga under- föka, hvad köld och vårme derpå verkar. Lika angelågit blir at nårmare utröna, om den under refor altid går längfammare och huru mycket det år. Når man lårt kånna deffa omflåndigheter, och för öfrigt, på fam- ma fått, fom nu fkedt, tager motfvarande högder för at finna tiden, få ofta det fig göra låter, och ej nöjer fig med enkla högders ob- ferverande, mer ån i nödfall, famt då tager få mycket flere, för at nyttja deras medium; om man anvånder all möjelig fkyndfamhet, famt icke tager alt för lång tour på en gång, utan at desemellan återkomma til et förut be- fökt eller annars til Låge determineradt fålle, få fkall man på en ganfka korrt tid kunna, frramipa et Lands Geographifka belågenhet, med - 114 1799, Åpr. Maj. sun. med all den noggranhet, fom åtminftone för et Charte-arbete år nådigt. Med en enkel Mazgnetnål af 8 decimal tums radie, fom dock ej var få quick, fom jag hade önfkat, togos följande obfervationer på Compailens mifsvisning: I Sala. >= - - 16” Wåfl, Aveflud =>. ic- 17 AD: Hulwn sve. set 8 LAS Noakrbärke: >= VE IE Nya Kopparberget 19” 25. INGKIEE test TREA NA Örebro d. 26 «= 16? 50. Dito: 2 AN FirhpoR. saa VT AA Köping - = = IT 154 Wäåflerås = = 1710. Käribekg: Jane EA Be- 1799, Apr. Maj. fun. 115 Befkrifning öfver nya Svånfka Infecter. Andra Stycket. ER GPA KULL. Dafytes Liniaris. UR obfcure coerulefcens, Opacus, Iimmaä- culatus, thorace elytrisque longisfimis. Habitat in Finlandia rarius. Dom. PFEirFr. Caput obfcure coerulefcens, opacum, pun- A&ulatum, fronte fubimpreffla, antennis obfcu- rioribus capite thoraceque paulo longioribus. Thorax obfcure coerulefcens opacus, latitudine fere duplo longior, antice pofticeque trunca- tus, cylindricus, convexus, fubtilisfime pun- -Gulatus, vix marginatus & lineola vix ulla löngitudinali, — Scutellum minutisfimurrna, obfcure coerulefcens, opacum. JFElytra obfcure coeru- lefcentia, opaca, therace paulo latiora & la- titudine quadruplo longiora, cylindrica, parum convexa, fubtilisfime pun&ulata & obfolete fubftriata. AZle albido-hyaline, nervis obfcu- -tfioribus. Petus & Abdomen viride coerules- centia, fubopaca. Pedes obfcure coerulefcentes tarfis omnibus 5 articulatis. Das. nigro foepe longior fed dimidio anguftior. Öbf. oculo ar- imato pube brevisfima grifefcente confertisfime adfperfus; Cryptos (VOM 4 Å | : | 116 1799, Åpr. Maj. Jun. Cryptocephalus TInfignis. Niger, tborace levisfimo, macula antica pal- lida, elytris cyaneis fubtilisfime punétato- flriatis, ore pedibusque pallidis. Habitat in infula Signön in Roslagia rarisfime. Caput antice pallidum clypeo obfcuriore, poflice nigrum punétulatum, antenn2&e corpore paulo longiores, filiformes, fimplices, nigre bafi flavefcentes. Thorax longitudine antice fere dimidio poftice vix duplo latior convexus, levisfimus, marginatus, niger nitidus, macula magna antica pallida, punétum vel maculam minorem fufcefcentem antice includente. 20514 16 fi. m. 24.68 MART. 14 e.m. 26,04 I0:e. m. 25,04 | ÅPRIL, 10 f.m. 26,36 I f. m. och Vinden. Lungt. Klart. NNV i Klart. Lungt. Klart. VNV i Öfveralt mulet. Lungt. Nåftan helt mul. NV i Nåftan helt mulet. NO i Öfveralt mulet. Snö. NV i Klart. S i Öfveralt mulet, Tövåder, hvarefter Snöglopp. 10 fm 25,29 MajJi = Iheladag. 26,28 18 fm > 2529 JUN. 6 em: 25,95 12 em. 25,47 NNV i Half mulet, Lungt. Klart. ONO i Ofveralt mulet. Ömnigt rågn om natten. VNV i Nåftan klart. Lungt. Öfveralt mulet. Rågn förut. JUL. 118 1799, Äpr. Maj. Fun. Vinden. Jur: te2 ec. m, 25,98 Lungt. Klart, 15 em » 25,23 VNV i Öfveralt mulet. Rågn. AVG Mm. 26,06 NV i Klart. 14 f. m. 25,30 Lunegt. Öfveralt mulet. Ömniet råen förut. SEPT. 9e. m. och Eungt. Nåftan klart. 10 f. oche.m. 25,97 NO I och 2 Frott, och klart. 26 e. m. 24,99 NV 2 Öfveralt mulet j Ömnigt rågn. ETT ST Mm 26,28 Lungt. Klart. Frott. [Te mn 24.91 VSV 2 Öfveralt mulet. Nov. 19 e. m. 25.89 Lungt. Klart. 28 €. m, 24,90 SSV 2 Ösfveralt mulet, Tövåder. DEC. 23 e. ms. och Lungt. Öfveralt mulet. Snö, hvarpå Uppehållsvåder. 24 hela dagen 26, 26,59 Zungt-S1 «« Lungt. Öfveralt mulet, federmera klart. rt foche.m. 25,11 Lungt--. Si - Ofveralt mulet; . e - e Dimba. Omnigt rågns. Barometerns Medelhögd detia år = 25",62. Störkta. SKillnaGen je = ee so SOA Rö. Sammandrag af dageliga Thermometer-Obfers vationerna: 3 Jan. 1799. Åpr. Maj. Fun öd 12,0 oJuk oo io + 204 Jan. 1-10 — 11-20 — 10,6 11-20 + 11,8 21-31 — 5,8 21-61 + 18.6 Febr. 1-10 — 5,5 = Åug, 1-10 + 17,4 11-20 — 6,3 filag a 13 FE RA Ulrgg edlel 21-3I + 12,1 Mart. 1-10 — 3,8 Sept. -I-10 + 6,$ I1-20 — 6,4 KITE 20 FF 4 : 21-31 — AA, 21-30 + 4.3 Åpr. I-10— 2,2 OM 1i-10o + 3,1 II1-20 + 1,6 II-20 + 2,7 21-30 + 1,4 21-31 + 5,6 Maj. 1-10 + 4,6 Nov. 11-10 + 3, 11-20 + 6,9 11-20 — 4,6 0. 21-31 + 10,9 21-30 — 5,8 Jun, 11-10 + 11,6 Dec. 1-10 — 84 II -20 + I154 I1-20 — 10,0 21-90 + AS > OR 2-3 — 83 Hela Årets Medelhögd = + 22?,3 ET Thermometerns Medelhögder för hvar Tionde dag: 8 ; Morgon. Middag. I an ifrånd. Itild. 10 — 149,4 — 129,5 20,5 | | | II - + 20 — 10,6 — I0,3 SS rg 21. 3 — 60,8 - 4,0 == 6,6 ÖR or fr 10 —: 26 - 38 —5å II - - 20 74 — 48 - &8 21 - -28— 89 — 86 — 828 Mart, a = I--[O— 50 — 05 ås9 j a Se Sie ET mg SÖT SE er FA AN 27 SSE AS I 03 CE 2 | sdåpr. AR fr 10 I ee 15 AA 80 II « +» 20 — 0,5 + 50 + 08 2t - 220 00 + 4,5 0,T Faq V. 4. Handl, II. Ör I Maj: 120 1799, Åpr. Maj. Jun. Morgon. - Middag. = Afton. Moj. ifrån d. 1 til de 10 + 10 10.2 3,0 FE Ae 20 ESD ana rd 5;8 28 5 LT AOI RA Lar DA Jun tele, EE > ce 10 FAO + 1450 I -F 20,7 IL, a 0 20 ÖV da OA 21 - 2 30 F 135 + 18,0 + 13,1 Ju. = = I "- - 310 + 15,9 + 21LI + 16.5 II - - 20 + I1,0 + 13.3 + 10,0 | 21 - - 31 FH 17,0 + 21.5 + 1753 Augs oo» = I = - IOF 138 + 21,0 + 15,5 II - - 20 F IL7 + 17,4 + 11.3 21 = - 31 +F 97 + 16,2 + 10,5 Septle - «= I = = IO+t 4I + 10,0 + 54 Tie 120-84 Or OBS SA 23 = :;yMG0.d 020 TF mA 8 Od. mos + I» - IOo+ 13 + 70 + 12 II, 2 = 20 24 ST NR 10 21, = sr FF 5 a GD RR Now. == I- -1I0o+ 31 F 38 +F 234 II - = 200 — 52 — 37 — 4,8 225-30 — 17 = AS 5 De. ww » I- -10 — 86 — 74 — 93 : IT < » 20 — 10,0 — (QI — Io0,9. 21 > ST FNL TA AD Hela Årets flörfia köld var — 259,3 d. 20 Dec. Lungt 4 Klart. » - = fiörfla vårme = + 269,8 d. 29 Julii. SSO+. Klart. | for Våderleken och Luftens Befkaffenhet, m. m. "Janvariuvus. Nederbörden intråffade egent- ligen i början, efter medlet och emot flutet af månaden. Rdådgnflånkte d. 11 och 26; /f/négade i 14 dagar; ingen dag klar, utan nåftan ftån- digt mulet. — Uppehållsdagar voro 17. föreföll 5 dagar. Åfkan ifrån SSV kl. 6 f£. m. d. 18 Yrvåder | | 1709, Apr. Maj. oj un. 121 d. 18 gaf 2:ne gånger få flarkt blixtrande, at fnön fyntes röd. — Emot medlet miidrades kölden, åfvenfom ifrån den 20 til månadens flut; dock var Thermometerns Medelhögd någon dag ej öfver o. 12 dagar var få kalt, at köl- den fteg 15 eller flera grader under o. Mårk- ligt, at kölden d. 15 emot middagen tiltog 4 grader, men föll tilbaka e. m. Kallaft var d. 8 f m., då Thermometern höll — 22”,9. Lungt, klart. Varmafl åter d. 27 e. m., nem- ligen + 0, 7. Lungt och öfveralt mulet. Lungt i 6 dagar. I hermom. Medelhégd för hela månaden utgjorde — 9,8. Norr/ken-den 7, 23 och 30. Ring kring Månen den 1, 4, 22, 25 och 26. 'Väderfol do klan. I nl Fallande fljerna dew 19 kl. .8. f£. m. Vinden var N 13 gänser, NO 5, O 1, SO:3, S7, SV; VS, och NV 14. FeBrRvARrRIVS. Mycken Snö föll i denna månad, i fynnerhet emot medlet och flutet. Den 7 ifrån kl. 9 til 103 f. m. rågnade ömnigt. Mycket fvårt mehnföre blef efter nederbörden den I. Ovanligt omfkifte af våderlek var d. 10, då folen förft fken klart om morgonen, Vinden OSO 1; men emot middagen föll mycken fnåö, och kl. 2 e. m. upftod et fafe- ligt yrvåder och den flarkafte ftorm med SSV; kl. 3 e. m. kom hagel och fnö, famt kl. 7 hördes Åfkan. I flutet af månaden var få mycken Nederbörd, föm i 16 dagar hade fal- let, at fnön gick öfver alla gårdesgårdarna; | | I 2 Klart 122 1799, Åpr. Maj. "Fan. Klart endaft 1 dag. Mulne dagar 27. Uppe. hålls 12. TYrvåders 2. Lungae' 2. Kölden, i början lindrig, tiltog federmera, ehuru myc- ket dråglig. 3 gånger gick den 15 grader un- der fryspunéå&en, och var Thermom. Medelhögd altid under denfamma. Minft, eller + 1”, 2 den 7, VSV 1, glefa moln, efter rågnet. Siörft — 17", 0 den 18, VNV 1, glefa moln. Ther- mometerns Medelhögd för månaden utgjorde -— 6” ,4. Tövåder 3 gånger. Norrfken d. 7, 8 och 19. Dimba 2 gånger. Ring kring Venus den 3. Fallande Stjernor den 9, fom torde bådat föl- jande dagens befynnerligt omfkiftande våder- lek: : Blafle N 4 gånger? NO. 1,05, 50-218 S 6, SV "2, V 13 och NV 2: | MaArTtius. Kölden var firångaft emot medlet saf månaden, ehuru förft d. 23 om morgonen, til — 17”,2. DLungt, klart. MinA åter d. 3; eller + 5”, 8. V 1, halfmulet, tövåder. Medel- högden för hela månaden af Thermometern blef — 4”, 8; och 6 dagar gick kölden öfver 15 grader. Thermom. Medelhögd öfver fryspun&en ut- gjorde blott 2 dagar. Af den ombytliga Vå- derleken upkommo i början af månaden all- månt Flufs-Tandvårk, Halsfvullnad, Rheuma- tismer, Giktkånningar, och åfven var fkarla- kans febern gångfe, i början dödlig; men fe- dermera mildare. Hö-prifet, för 30 Lispund, var något öfver 2 R:daler, ehuru den år 1796 koftade dubbelt. — I månadens början verkade dagymejan 15 gånger, och WNederbörden var ej fkonfam. =S 1799, Åpr. Maj. sun. 123 fkonfam. = Snögade 14 dagar. Räågnflånkte 2 gånger. Lungt 1 dag. Klart 2. Mulne 29. Uppehålls 16. Yrvåder 6 gånger. Norr/ken den 7 och 12. Vinden blåftg N 11 gånger, NO 4, 0053, 503, SI SV. LL V Ito och NV 13. Den 4 blef åkföret fkåmt, och fnön flog ige- nom. Den 21 blef åter mycket mehnföre af fnöyran, och d. 30 flog fnön TT igenom af tövådret. APRILIS. Början af månaden var något kall med fnö, federmera var måft uppehålls- våder tädörer. Litet rågn den 17 och 24, famt 8 /fnd - och fackldigan. Nederbörds 9 och Uppehallsdagar råknades 21, ehuru 28. voro. mulne. XYrvåder var blott 1 gång med gallfnéö d. 7. Lungt och klart i 2 dagar hvarje. Toade 29 gånger. Norr/ken endaft d. 2; och Dimba d. 4. Thermometerns Medelhögd öfver Ertyspuns« cen inföll på 17 dagar, och under 13. Ther- — mometerns högfla Stånd öfver o var + 7”, 2 den 12. Vi, nåftan klart, tövåder; och lågfta el- ler — 11”,6 den 10. NV i, klart. Medela högden af Thermom. för hela månaden utgjorde + 0,3. Vinden var N6 gånger, NO 3, O 6, SO 8, S 7, SV o, V 12 och NV 4. Isvågen började köras på ålfven d. 8; ty förut var ej vågat. På not-ifen den 11 famlades en myc- kenhet med kråkor, at fpifa fmå fifk och fkråden. Näågre fyntes ock på landet omkring Staden. Den 13 var våglaget af den blida våderleken och fnön mycket fkåmt, fom fnön I 3, ej 124 1709, Äpr. Maj. afun. ej bar, och vågarne voro med fmuts upfylde. Den 19 fyntes marken bar på fomlige åkrar; men d. 21 tycktes ännu dagsmejan föga hafva vårkan. Den 29 kördes med hjul håromkring, men norråt med flåda. Papilio Urtice var nu denna tiden framme. > Majus. JIären fkyndade emot vanligheten. Den 4 flögo öfver Staden 29 Vildgåfs, och Scarab&us fimetarius var framme. Lårkan fjöng d. 6. Dagen dårpå e. m. blef ålfven fri ifrån is, ånda ned til Öen, ehutu man om morgonen gick öfver henne, och den 8 var Umeå ålf aldeles ren och fri från /$$. ILom- marne hördes bittida om morgonen famma dag fkrika, och flözo öfver Staden NV. Den: ro voro Humblor framme, och Fifk-Måfarne flågo nu långt upåt den isfria ålfven. Den 14: fyntes Motacilla alba, hår kallad Tran- Ärlan. en 16 Stenfqvåttan, famt en hus- fvala. — Chryfomela graminis framkom den 17. Rödfljerten den 24. ZEfhna grandis flög d. 31, och Heggen var dagarne förut i full blomma. Såningstiden var inne d.”21, och kryddgårdarne befåddes vid famma tid, då Carabus violaceus, -- ferrugineus, -- Ovatus, -- Protei formis, uftulatus och någre Staphylini framkröpo. Helt lungt d. 1. Rågndagar voro 9. Haglade d. 20 f. och e. m. Klare dagar 4. Mulne 27. — Uppehållsdagar 21 och Nederbörds 10. Åfkan kom ifrån S d. 11 kl. 9 om af- tonen och blixtrade 4 gånger, och d. 27 hördes den | 1709, Apr. Maj. Jun. 125) oden ifrån O e m. Räågndimba d. 14. Ring kring Solen d. 20 middagstiden. Den 25 e m. gingo Fartygen uptil Staden med" S vind. — Blåfte för öfrigt N 3 gånger, NO 5, O 9 50 9, SIG SV 3, V 16 och NV: 3; I Vårman, fom emot flutet af månaden . var flarkare, gick i 14 dagar 12 eller flera grader: dfver Oo. Störfla värmen d. 25 gick til + 16”, 9. VSV 2, nåftan klart; och minfla d. I om morgonen — 3”, I. Lungt, klart. Thermometerns Medelhoögd för må- naden utgjorde + 7”, 35. JUNIUS. Mycket varmt intil d. 10, hvar- på nog fvalt til d. 153; men federmera blef en fullkomlig Sommarvårme, i fynnerhet firaxt efter medlet af månaden. Högfla värmen + 247,2 var d. 23 e. m, SV 2, klart. Minfla åter + 3,7 d. 10 f. m. NNV 3 öfveralt mulet efter rågnet Thermometerns Medelhögd var alla dagar dfver frysningspunéten, och 24 dagar var den 12 eller flera grader öfver. Thermometerns Medel- högd för månaden utgjorde + 12”, 5. Lungt 2 dägar. — Räågnade 7: Hagel föll den. 11 fm Klara dagar 5. Mulne 25. Uppehålls 23. Ne- derbörds 7. ÅA Äfkan hördes NV kl. 6 e. m. den -v8, och 2 gånger V d 25 f£. m: Dimba. den 18 om aftonen. Vinden var N 2 gånger, NO. fe.O 3, SOt3, S 8, SV 3, 'V to och NV g. Den 3 om aftonen afgingo alla Fartygen Sö- derut med god vind, VNV. Convallaria ma- jalis i full blomma den 4. En ganfka vacker Rågnbåge flod öfver Staden fent om aftonen, |. TA den 126 17009, Åpr. Maj. sfun. den 5, hvarpå fyntes mycket vackra röda måln och följde hårefter VNV form, fom = varade intil e. m. andra dagen. Den 7 in- - funno fig Orcaner kl. 6 e. m. med famma vind. Solrök var d. 19, 20, 22, 28 och 29. Åkrar och Ångar fågo bedröflige ut af den Jångva- riga torkan. Gråfet på backar och högder var förtorkadt, och marken fomligftådes råm- nad. Kornet var korrt til våxten, med fmå ax och fvagaft på nyland; men rågen bårgade fig ånnu. Jurrius. WVårmen var mycket flark i dens- sa månad, utom vid medlet, under det myck- na rågnandet. Högfi fleg den til + 26”,8 och efter en annan Thermometer til -F 27”, 9 e. m. d. 29, SSO I klart; hvilket ock var högt för i år. Svaleft d. 15.e& m. +6”,9 lungt, Ööf- veralt mulet, Ömnigt rågn, hvarefter en ljus- gul glånna flod i NO. Under 27 dagars tid hade Thermometern hunnit 12 grader öfver O; och des Medelhögd för månaden utgjorde + 16”,8. Ålkan hördes NV den 3 kl. 6 e. m., den 23 nog ftarkt ifrån NV flera gånger f. och e, m. Dagen derpå bullrade Äfkan flundtals hela dagen igenom; men kl. 83 € m. upftod ha- fligt ifrån S et fvart åfkmåln, fom förmörka- de halfva horizonten, fick en ovanlig haftig fart til NV med hifkeligt dunder och blixt famt 60 knallar, hvars like i mannaminne €j förmårkts. Ifrån denna ele&rifka rågnfky ned- flårtade et flagrågn med förfka håftighet, och efteråt 1799, Åbpr. Maj. Jun. 127 efteråt fyntcs 12 kornblick eller ljunganden utan buller. Åfkan flog ned i ålfven emot kyrkan, at röken gick up utur vatnet. ”Tren- ne flrålar, mycket vackra och tydliga fyntes, fom gingo långft utåt horizonten, af hvilka den ena gick upom Sjögatan til Stora gatan, hvarvid kreatur nedfignade, utan vidare fkada. Seann gick Åfkan ifrån kl. 3 til 4 f. m, 31. Dimba föreföll 9 gånger i denna må- SR Solrök var den 6. Blife N 9 gånger i månaden , NO 14, O 4, SO 8, S 8, SV 5, V 5 och NV 1. För öfrigt Lungt 1 dag. Rågnade 12. Klart 2. Mulne 29 dagar. Uppehålls 19. Nederbörds 12. Torrkan var i början af må- naden få flark, at marken råmnade på kyrk- torget, vid Lazaretet och på Öen. Höjlatten fkjedde förft emot flutet af månaden, fedan gråfet och fåden af det myckna rågnet emot och efter medlet af månaden anfenligen repat fig, at nu kunde förvåntas en god årsvåxt. AvGustus. Högfla vårmen gick tila 24.3 e. m. den I, klart, SV 1 och minfta vårmen d. 17 fl m. + 1”,8 NNV 1, nåftan klart, och froft vid Solens upgång. För öfrigt var myc- ken vårma hela månaden igenom, fom emot ”flutet fmåningom minfkades. Endaft 3 dagar nedfleg vårmen under 12:te graden öfver o. Thermom. Medelhögd i månaden utgjorde + 14”, 4. Efter början, emot medlet SS flutet af de naden var nog nederbörd. 6 hördes 7 | gånger, i fynnerhet d. 3 i NO, d. 11 flarkt iS, I 5 d. 17 128 1799, Apr. Maj. Jun. d. 17 i NV, d. 25 kl. 12 f. m. då Barom. var 25,33 kom åfkan håftigt ifrån en lågt- firykande fvart molnvågg i SO med orcaner, och d. 30 från NNO. Dimba upfteg 7 gånger: Ring kring Månen, d. 27 och 31. En fallande fljerna d. 1. Rågnbåge fyntes d. 09 e. m. och en dubbel den 30 kl. 53 e m. Lungt 1 dag. Rågnade 13. Klare dagar 5. Mulne 26. Up- pehålls 18. Nederbörds 13. Vinden blåfte N 5 gånger, NO 33 O 4, SO 0, S 25 SV 5 och NV ri. Kornet började mogna d. 11. Hö- bårgningen fkedde vid et hårligt uppehålls- våder, fom hela tiden varat; men denna milda våderlek och de fydlige vindarne gjorde, at Ratha hamn blef upfyld med Fartyg, fom i flera veckor måfte afvackta åndring. Den 16 begynte Rågen ") fkåras och åfven det Korn, fom ftod höglåndt i torr och mager jordmån. Kornaxen voro merendels fmå, halmen. låg. och glesvåxt; men kårnan god och knubbig, ej fkadad af köld eller råft. Som Snårpen (arifte) af blåften voro afrifne liknade kornet hvete til utfeende, och detta anfes fom et godt tecken. Den 21 flyttade 11 ft. Tranor Sö- derut, och 64 ftycken d. 31. Vildgåfflen flyt- tade dagen förut. SEP- +) Rågen blef i år ganfka vacker och frid. På Kongs Ladugården Gran ftod den til 43 al nars högd. Axen voro qvarterslånga Med 6 rader, hallnek grof och åfven åkhadé nåra 40 Stånd ifrån en rot. ,m : 1799, Äpr. Maj. sun. 129 SEPTEMBER. Väårman nedföll nu haftigt; men bibeböll fig nåftan lika jämn hela måna- den igenom. Den 5 e. m. var varmaft eller + 13,9 SO 1, glefa moln. Och måft kallt, eller — 2”,9 den 19 f. m. lungt, glefa moln, froft.. Thermometerns Medelhögd för hela månaden lef + 5”, 2. Och var Thermom. Medelhögd alla dagar Öfver fryspunéten; och a:ne dagar fteg vårman Öfver I12 grader. Blåfle N 6 gånger, NO:9;010;50 6,5 3, SV, V.I och NY.6! Norr/ken fyntes d. 16, 17 och 18. Dimba al- lenaft I gång d. 25. Ingen dag lugn, ej) hel- ler klar. Rågndagar voro 17. Uppekalls 13. Nederbörds 17. Alia dagar mulne. Kornet in- fördes til tröfkning genaft ifrån fkylarna i må- nadens början. En myckenhet af Hermeliner vifade fig hela tiden tils medlet af månaden i Oflnås och flere byar nåra hafvet, famt på | "hela månaden, om ej emot medlet någon köld. Senare hälften af månaden ågde mera vårma,; | Rathan och Skinnarbyn i Bygdeå Socken: Vid famma tid tkockade fig nu tilfamman til ”flyttnings Hemplingar, Bofinkar och flere Små- foglar. Åfven voro Svalorne då måft borta. OcTtOBER. Våderleken var ganfka blid i och inge froftnåtter fom i förra hålften. Hösgf etetsikdenn til: 99; Ted. vr 'er nr MSW, glefa | | | moln; och kölden var flörft d. 13 fi. m. — 3”,0 I VNV ia, klart, jorden frufen. Thermom. Medel- högd Öfver o var 29 dagar, och endaft 2 da- (gar under. . Des Medium för hela månaden blef + 3,8: 130 1799, Äpr. Maj. fun. -F3”,8. Lungt 1 dag. Rdgnade i 15 dagar. Förfta Snön föll den 14 om natten, men för- gick om morgonen. Sedermera kom ingen Snö 1 denna månad. Klart 1 dag. Mulne 30. Uppehållsdagar 16. Nederbörds 15, egentligen i månadens fenare hålft. Åfkan hördes d. I om natten. Norr/ken d. 8, 9 och 11. Dimba den II f. och e m. Vinden var N och NO ingen gång, O 5, SO 7,5 27; SV 10, V 5 och NYE Den flarkafte form med SSV vind blåfte nats ten emot d. 1, fom fkadade fönftren på flera flållen. Några dagar derefter hemkom Skep- pet Lejonet efter blott 2 dagars refa ifrån Stockholm, fom var ovanligt haftigt. Vid denna tiden voro Kråkorne ånnu qvar. FJFal- lande fljerna den 3 och 8. Ring kring Jupiter den 7, 8 och 11. De fydliga vindarne, fom den fenare hålften af månaden beftåndigt blåfte, voro åtven flormige, i fynnerhet SSV, hvar- efter flere Sjöfkador förfpordes. NOvEMBER. En få långvarig höft och blid våderlek fom nu, kan knapt någon i or- ten fig påminna. Ifrån den 1 til d. 11 var ingen köld, utan Thermom. Medelhögd flån- digt öfver o, federmera kallt, ehuru obetyd- ligt. 2 dagar gick dock kölden under 15 grader. Störfta värmen + 6”, 7 var d. 1 e m. SV 1, glefa moln; och kallaf d. 23 — 17”,9 lungt, nåftan klart. Thermom. Medelhoögd för månaden beråknas til — 2”, 4. Trvåder d. 24 och 27. Töade 9 gånger i flutet af månaden. . Norr/ken | den 1799, Apr. Maj. fun. 131 den 4. - Dimba d. 3 och 4. Blife N 4 gån- fer. NOT, O I, SO 4, S 14, SV 2, V 2 och oNV 14. Lungne dagar 6. Rågndagur 8. Snoade 12. Ingen klar dag. Mulne fåledes 30. Up- pehålls 11. Nederbörds 19, i fynnerhet emot medlet och i flutet af månaden. Ring kring | Månen d. 23, 25 och 26. Kring Jupiter d. 13 och 14. Rdenbåge fyntes den 21 kl. 6. e. m. Ehuru fnö vifade fig åtfkilliga gånger, blef ej et drågligt Slådföre förrån den 24, fom hår i orten var ovanligt fent. Emot flutet af må- naden rafade SSV florm, och under denna tiden blef åkföret fkåmt af tövåder, få at Jandsvågarne til Löfånger voro bare, och en- odaft fmå fnöflåckar fynlige i fkogarne. Den 5 hemkom det fia Fartyget från Stockholm. Den 16 begynte ftora isfltycken vråka i Umeå ålf, fom d. 19 belades få med is, at man d. 21 kunde gå öfver henne, | DeEcEMBER. Kölden tiltog nu och var fMarkaft efter medlet af månaden. < och NV 6. Norr/ken med Lungt 15, N och S I gång hvarje. Dimba med Lungt 26, O 2, SV 3 och Vi: Tövåder ,med Lungt 15, N I, NOr2,075t FÖOLB,S ISV JV of Söck NV 4. Helt lugna dagar hafva varit 29. Rågn- dagar 90. Sné- och Hageldagar 79. Klare 23. Mulne 342. Uppehålls 204. Nederbörds 161. Yrvåders 18. Dagar på hvilka Åfkan hörts 16. Antalet af dagar, på hvilka Thermometerns Medel- högd varit öfver Fryspun&en 214. Dito under denfamma 151. Dagar på hvilka Thermom. åt- minfione” | 1799, Apr. Maj. Jun. 133 minflone några timmar varit 12 eller flera grader öfver fryspun&en 95. Dito wvarit 15 eller flera grader under denfamma' 29. Medium af Årets — flörfla vårme + 11”, 8- . Dito flörfla köld — 9”,0. Thermom. Medium för ÄArstiderna: Vinter — 7",5. Vår + 5”; 0. Sommar + 13”, 0. Höft — 1,0, Therm. Medelhögd för hela Året —+— 2”, 3. ku Lung - Polyper, befkrifne af ERIK ACHARIUS. 1 Die år en mycket bekant fak, at uti flere | månnifko-kroppens håligheter och canaler få- | dane fråmmande kroppar allftras dem man | gifvit namn af Polyper. Om orfakerne til de- > ras urfprung och huru de danas hafva åfven | någre au&orer handlat och upgifvit fine me- ningar, bland hvilke utom HiPPOCRATES och "I MORGAGNI, DE HAEN och MURRAY i fyn- "| nerhet må nåmnas. Den förre (Ratio medends "1 PIL p.1or1.) indelar dem i tvånne flag. An- I tingen fådane fom af viffa teckn befinnas for- "I merade . hos ånnu lefvande månnifkor och 1 dem, fom vid dådens annalkande tilkomma. LON Deras 134 — — 1799, Åpr. Maj. Jun. Deras uphof förklaras i fynnerhet genom den benågenhet fom bloden har at åfven utom kroppen hoplöpa och, at jag få må fåga, med fitt klibbiga ämne fammanvåxa, a) men i fyn- nerhet då han blir fkakad faflare förenas, famt antaga en hinagtig våfnad och formera en likfom med konft åftadkommen få kallad Membrana Ruyfchiana. Men utom detta flag af Polyper hvilkas urfprung från den nyfs nåmde blodens (cruoris) concreicerande egenfkap kun- na hårledas, medgifver erfarenheten åfven et annat och berättar DE HAEN at han hos en pleuriticus fett uphoftade hvita kroppar, fom voro af en faftare byggnad, aflånge och gre« nige, och at lungans luftrör på famma perfon efter döden funnos fyllde med en dylik ma- teria, famt at et fådant åmne uti bloden, från lungans arterier utdunfiat, omgifvit lungorne utanpå med en gulagtig fkorpas Murrar, då han (Comment. Goett. "T. IV. p. 44) omtalar Polyper få vål i allmånhet fom Polyper i luftröret i fynnerhet, tilfkrifver dem vål fam- ma uphof, men fåger tillika, at de ej allenaft danas af fammanlupen blod, utan ockfå af den flem, fom utfipras för at gjöra luftrören inuti glatta, då den famma fördårfvad tjock= nar och antager et hinagtigt våfende, nåftan af | a 0) Af Hoox kallad congruentia, af BELLINI Sia fis in costabum eller vis cohefionis, af NEWTON attra&io eller gravitatio, ROSENST. Comp. Änat. | | | 1799, Apr: Maj. Vu. i38 af famma natur, fom den tilfållige hinna, fom finnes beklåda luftröret inuti vid den fvåra halsfjucka fom kallas Croup; hvartil kunna låggas de obfervationer HALLER anför (Elem. Phyfiol; T. IIT.) om dylike flemmhinnor fom kommit ur tarmarne och ROSENSTEIN an= mårkt kunna alfiras i blåfans Efter flållet dår Polyperne genereras tycs kas de fålunda blifva ohka til fin "natur. Egenteligen förtjena; i min tanke, icke de Våxter, fom vifa fig innom 'blodkärilen detta hamn, ty de tilkommå endaft fåfom ten följd af Blödkns nyfs befkrifne natur at fammangro; ej eller de; fom af fämma orfak danas i viffld ändra kroppens öÖpningar och med en hinnd ömgifne, fom nn som utfpånnes under det tilvåxten fker, merehdels antaga en mer och inindre påronlik rundad form: Namnet Polyp botde med mera fkål endaft tilkömma de fråtne mande fammangyttrin iom icke egenteligen salftras at det bindarnide-ån AI uti blödet Ceruor) tan arkanna andra, tilfälligh eter fåfom fit äps hof, om män ock fkulle medgifva at viffa blodens (fänguinis) beftåndsdelar helöö I bidrögö, öch hvilkas filvåxt ej iker fom de förres', el ler fkapnad år lika, emedan de komma fåfom fmalare trådar el tiockaäre; Cylindrilke; längre och kortare, tåta flammar eller undertiden något ihålige tår, på mångs faldigt fått grenade öéh dude elte. Man fkuls le kanfke til bety delig del med BOERHAVES KV: 4: Handl; II: Qu: KON dicthefis e Peje NR löd föres. ———L 136 1799, Äpr. Maj. uns diathefis phlogiftica och /pontaneum vifcidium kunna förklara orfakerne til båda deffa flags Polypers generation, fom vifferligen befordras: af de circulerande våtfkornas lynne, då man tillika torde få medgifva at de faftare delars fåll- ning och befkaffenhet, fom dåraf beror, un- derhjelper denfamma, åfven fom förfta anled- ningen til deras upkomtft ofta får fökas uti hvarjehanda andra tilfålliga håndelfer; fåfom flarka Froflor, animi pathemata m. m. Efter au&orernas upgifter hafver Polyper af hvarjehanda befkaffenhet funnits hos mån- nifkor på följande flållen: Uti Hjertats kamrar och rör, uti Lungpulsådrorne, uti Aorta båga och nedfligande flam, uti Vena cava, uti Hufvu- dets Blodvikar, (finus longitudinalis & falcifor- mis) uti Sinus maxillaris eller Antrum Highmori, uti Nåf/an, uti Matfirupen (cefophagus), uti Magen b) Cventriculus), Tarmarne (inteftina), Såtet b) En förnåm Herre, fom flere år plågats af fvåra Gyllenåders anfall och de fifta åren af fin lefnad klagade öfver en nåftan beftåndig vårk och fmårtande känningar vid regio ume bilicalis och i hypochond. finiftr. famt fluteli- gen förlamades uti benen men i fynnerhet vånflra armen och handen och defsutom bes fvårades af tåta upkaftningar, merendels altid efter måltiderna, dog fluteligen fedan han up- kråkt flere flop af en fvartgrumlig våtfka, fom liknade förfkåmd blod. Vid kroppens öpnande fants följande befynnerliga tilflånd, det jag | | | 1799, Äpr. Maj. jun. 137 Såtet (anus), Lifmodren (uterus), Modersivar (vagina) och Lungans luftrör Cbronchie). Af alla låra de fiftnåmde vara de måltt fållfynte. Den håndelfe mig förekommit af detta flag har jag amett få egen och befynnerlig, famt få mycket afvikande från de få; fom åro be- fkrifna af famma art, at jag dårom bordt lemna en nårtmare underråttelle, famt den fam- ma Kongl. Academiens pröfning underftålla, med öfvertygelfe at den torde förtjena et rum i Kongl. Academiens Handlingar. K 2 För anfer förtjena antecknas, i fynnerhet vid detta tilfålle då åmnet år om polypeufa fammaängyt- tringar. — Magen (ventriculus) nåftan dubs belt få flor fom vanligt, upfkars fedan förbind- ning fkett vid början af duodenum och vid Cardia. En (ärtbrun fammanhångande; men blöt och eftergifvande mafla utföll genaft efter fkedd utvidgning af öpningen, nåftan af fams ma fkapnad fom magen, omgifven af: egen hinna, hvilken fåfom nog bråcklig braft emel lan fingren då den trycktes eller hårdare hands terades. Når man fkar uti denna klimp var innanmåtet fåfom et faft gelée, och bibehöll den fkapnad af fkifvor och bitar fom med knifven gjordes. På denna, jäg vet ej om den råttare kan kallas Polyp eller angeurilma , vå: gande inemot halftannat fkålpund, fants intet flålle dår man kunde fe huru den varit fafts fittande med ventricuhis eller huru des nutris tion tilgått Förmodeliger var han tilkommern "138 1790, Åpr. Maj. fun. För någre år fedan blef mig från en ganfka fkiklig Låkare bår i orten tilfånd en fafka, fom innehöll några befynnerliga fråmmande kroppar förvarade uti Spiritus vini, med be- råttelfe at. de kommit från en mäånnifka och begjåran at jag ville undertöka hvad flags djur det kunde vara. Jag fant fnart, at faken — af utguten blod, hvartil anledning finnes af det fom vidare förekom. — Med den fora klimpen följde ånnu en mindre af famma beée- fkaffenhet, cylindrifk til fkapnaden, en tum tjock och trenne lång, och vid bugten af ma- gens lilla båga funnos likfom tömda och fam- manblandade flarfvige hinnor, fom troligen blifvit fkilde vid fit innehållande åmne under de fifta våldfamme kråkningar. Då magen in- uti vidare underföktes fants en rådftrimmig flåck af en Riksdalers ftorlek vid flora bågan ät höger nägra tum från Pylorus, famt mera bakåt och neråt vid famma' afftånd från Pylo- rus en aflång öpning af måft tre tums långd och 2 tums bredd, där magens egna hinnor och hela fubftance faknades; men denna rymd upfylldes eller erfattes af en hårdnad och en half tum tjock pancreas, fom bragt til nyfs- nåmda ovala fkapnad godtgjorde det briftande flycket af magen, famt ganfka noga i omkret- fen infattad med en rundad kant öh fålunda faftvåxt, vilade en plattad yta innom magens cavitet. Nåftan midtpå' denna pancreas up- tåcktes et hål af en lineas diameter omgifvit med en calleufe kant, fart dårikring lemnin- före= 1799, Äpr. Maj. 3 Yun. i30 förehöll fig helt annorlunda då ingen anled- ning til organifation eller fådan flrugtur vifa- de. ligt fört borde komma mig at tro, det deffe kroppar voro egna djurifka varelfer, utan tilkomne på annat fått och förmodeligen någre flags få kallade polyper. Förledit år, då nåmde L.åkare redan var dåd, föktes jag om ” K 3 > råd gar af fmå fönderbruftne hinnor. Det år til för- modande at blod hårigenom tiilflutit fom alftrat polypen, eller kanfke har han dårvid åfven haft fitt fåfte. Hela denna ovanliga confor- mation fynes för öfrigt hafva tilkommit ge- nom någon föregående bulning uti magen gent emot pancreas, fom landa blifvit förad med magen och därvid faftlåkt. Då en Sonde infördes uti nåmde lilla öpning fant man för fig en gång få djup, at et inflrument af tvånne quarters Jångd icke förflog, Ifrån mynningen fortfattes dårpå upfkårandet af denna canal, då man blef ledfagad genom arteria coeliaca uti aorta defcendens. Under vågen tråffades en fråms mande kropp, fom då jag den utdrog igen, kåndes för en polyp, hvilken at råkna efter des långd tagit fin början vid aorte flora båga ehuru dårftådes intet tekn til infertion fyntes, Denna polyp var af mera faft våfnad, tjoc- kare ån en grof fkrifpenna, ojämn, likfom fe- his, - til firgen fmutfigt hvit och öfver en fot lång, En nåftan til alla delar fallkolnl ligt Öf- verensftåmmande håndelfe kan låras hög VAN DOEWEREN ÖObf. Pathol. Anat.” Obf. III. & Comment. Lipf. V. XXXII. p. 685. ; 140 1709, Äpr. Maj. Fun. råd och: hjelp för en flicka på landet, fom viffa tider på året plågades af en fvår och obekant fjukdom med ovanlig upboftning af främmande kroppar. ” Befkrifningen föreföll mig flrax få befynnerlig, at jag anmodade ut- fkickanden med förfla tilflålla mig någre af de uphoftade kroppar vål förvarade, emedan jag odå ej hade tilfålle at fjelf refa åftad för at fe den fjuka. Detta blef verkftåldt Sch det var ej vidare fvårt at igenkånna fkapnaden af defle kroppar, fom voro af famma flag med dem jag förut haft at underföka och efter når- « mare inhårmtad underråttelfe komne från en och famma perfon. Jag beflöt pu at under en åmbetsrefa fom borde anftållas åt famma trakt dår denna patient viftades liten tid dår- efter fjelf taga denna håndelfe under nogare pröfning och på fället underföka råtta för- hållandet. - I anledning dåraf får jag nu med- dela fjukdomens hiftoria med alla des före- gående fymptomer ifrån början til nårvaran- de tid, Flickan Brita Stina Björkengrén, nu 15 år gammal, år född i Stockholm och upfödd på flora Barnhufet dårflådes. Des Styffader fkal heta Soderberg och vara Salmakare. Hon kom vid 8 eller 9 års ålder frifk til Vadftena med flere andre barnhusbarn, fom mot vwvifs årlig afgift genom Direttionens för Barnhus Inrått- ningen prisvårda omforg utplanterades och eniottogos af andre Fofterföråldrar på fleré fållen , , » 77 TEEESNEEES BIR AA 1799, Åpr. Maj. Fun. 147 | flållen hår i landet, "Hon vet ej om hon haft koppor eller måfsling, För vid pafs 6 år fe- dan började hon befvåras af upkaftningar, fom tiltogo och plågade henne både natt och dag, antingen hon förtårde något eller ej; men då hon åt eller drack, åtföljdes altid up- kaftningarne med ref och flitningar under mag- gropen (ferobieulum ecordis.) Knipningarne ftillades vål ofta af påföljande upkaftningar, men återkommo fedan likavål. Med upkaft- ”ningarne upkom ej annat ån litet flem och gallagtig våtfka. Hennes krafter medtogos och hon blef fångliggande et halft år utan at af förordnade medel få någon hjelp eller lindring, Efter denna tid och fedan hon redan långe icke nyttjat någre låkemedel började hon fmå- ningom förbåttras. Förft eftergåfvo knipnin- garne i magen och efterhand kråkningarne, hon fick matluft och magen behöll utan olå- genhet det fom förtårdes. Halftannat år njöt hon nu en fulikomligt god hålfa, men fedan anfattes hon af en tidtals åkommande hufvud- vårk och åfven underftundom af fitningar i magen, fom förfvunno då hon endaft lade fig på fången. Inga kråkningar infunno fig. Hon: blef efter någon tids förlopp åter frifk, men angreps dårpå af froffa, fom infant fig dage ligen fedan til fkiftes hvarannan och hvar tredje dag, med ftarka ryftningar, håftig feber och Ömnig fvett, och fom vidhöll öfver 7 månader oagtat åtfkillige medels bruk, fom NK 4 dår- F42 1799. Apr. Maj. fun: - dåremot ' för henne blifvit förordnade.- Nu medtogos hennes krafter nåfilan aldeles, få mycket mer, fom vid midfommartiden en fvår hofta åfven tilkom. Medicamenter fom i detta affeende nyttjades voro frugtléfe. I mon af hoflans tiltagande aftogo frofsparoxysmerne. Innan hoftan börjades kånde hon fig tung- bråflad och kortandad. Med hboftande up- komino nu för förfia gången polyper,- men iggen annan excretion från bröftet och ej mer ån en polyp hvarje gång, Då någon fådan uphoftades förfvan tyngden i bröåftet och an- dedrågten låttades” för liten tid. Mot höften uphe årde frofian och firax dårpå hoftan, hvar- efter hon kunde lemna fången, famt blef å nya frifk och rafk. Vid Pjlldtiden de följan- de åren har hoftan ordenteligen infunnit fig och polyper hafva uphoftats då och då. Som denna Hicka på anmodan fjelf infant lig hos mig 1:början af. innevarande år 1797, ånnu ganfka frifk och lofvade at fåkert låta mig få veta om hon vidare får någon kånning af denna fin befynnerliga hofta, men all under- råttelfe” uteblifvit, år det til förmoda at hon: ej återkommit. Sjelfva hoftan befkrifver hon fåfom torr, åtfölgd med kittlande och fkaf- ning i -halfen, befynnerligen då en polyp fkal up. + Siftledit år var hoftan mindre kånbar ån förut och |varade då : icke mycket. öfver dagar. Både för och efter froffan har hon alven varit befvårad af bullringar i underlifvet (bor- 1799, Äpr. Maj. sun. 143 (borborygmi) fom då jag fift fåg henne: ånnu fortforo, då och då förbundne med knipnin- gar, likvål med några dagars millanfkof och kråkningar påkomma : fållan. Til våxten år hon liten men hade godt hull och fåg aldeles icke fjucklig ut; hon förmår arbeta utan olå- genhet och år det til förmoda at ju nårmaré bon nalkas fin menfiruations tid, -hon blir mindre utfatt för de tilfållen, fom hittils plågat henne och at, då den infinner fig, hon aldeles befrias från de fukdoms anfall, fom gjordt henne få mycken olågenhet. Ehuru jag hos obfervatores noga efterfökt en dylik håndelfe, finnes dock ingen hos dem anförd, fom med denna aldeles Öfverensflåm- mer. Af de få fom likna, åro: 1:0 En be- fkrifven, af MARCORELLE uti Hifl. de Ib Acad. Roy. des Sciences 17602 p. 53. då efter tungbrö- flighet och Catarrbus chron. en grenig kropp uphoftades, men fom var ihålig och åtfölgd med annan purulent uphoftning; famt under famma omflåndigheter en annan håndelfe då en dylik kropp blef uphoftad af en qvinna, hvars ytterfia fpitfar på grenarne flåto fig med få blåfor fulie af luft. — 2:0 Af Louis uti Mem. de l Acad. Roy. de Chirurgie T. VV. va- randes likvål de concretioner han omtalar til fårgen röda och "dylika håndelfer' finner man äfven anmårkte hos TurLPius, AMmaATtUuUS LU- SITANUS Och THOMAS BARTHOLINUS. SUE, har likaledes underfökt en befynnerlig uphoftad K 5 kropp TA4 1799, Äpr. Maj. Jun. kropp til utfeende fom en del af lungornas grenige rör, men utan at vara med hinna be- klådde, beftående, fom han med MORGAGNI fåger af den lymphatifka eller flemmiga våtfka fom frånfkiljes af lungornas luftkåril och an- tagit faftare form. Denne man fom 'allenaft en gång fått up någon dylik kropp hade dock förut intagit en ftor dofis effentia Terebin- thing. — Af VARREN befkrifves åndteligen 3:0 en håndelfe uti Medical Transabtions Vol. I. Pp. 407. hos en flicka om 8 år och denna år den enda, fom näårmaft liknar den af mig an- förda, men fkiljer fig dock dårutinnan at an- fallen hos min flicka varit periodifka, hårleda fig från annan orfak, förehållit fig olika och at de fnart fagt utan låkemedel uphört. Til vidare beftyrkande af håndelfens rig- tighet, åtföljer en liten flafka med tvånne af de i början af fjukdomen uphofade po- lyper redan långre förvarade. Fårfka åro de til fårgen mera hvita. Stammarne, fom ty- deligen fynas afbrutne eller lösrifne afiLun- gans våldfamma fkakningar vid uphoftandet och likfom de ytterfta grenarnes åndar flarf- vige, åro cylindrifke, ibland litet plattade, från en dufvepennas til en flörre fkrifpennas tjock- lek och ibland dåröfver, underdelade med gre- nar i alla dire&ioner, fom antagit formen af lungas luftrör Cbronchie) dem de förmodeli- gen på fma ftållen aldeles upfylt; beklådde med en egen tåmmeligen flark ehuru tunn hinna; långs- - fe&er. 1799, Åpr. Maj. Fun. 145 långsefter genomfkurne tyckas de likfom be- flå af longitudinela fibrer tått til hvarandra tryckte och fåledes hela fammanfåttningen fta- dig, tåt och faft. Tvårs affkurne gifva de ingen anledning til daning af på hvarandra liggande lameller. I vatten löfas de icke förr ån vattnet antagit röta, då maceration utvifar et flemagtigt våfende. De figurer jag bifogat på tvånne af deffe polyper i fårfkt tilftånd, uplyfa för öfrigt deras fkapnad tilförlåteligen. Nya Infecter, utuv egen Samling; befkrifne af SVEN INGEMAR LJUNGH. " Landskammererare. Åt jag då och då upvagtar Kongl. Vetenfkaps Academien med betkrifning och ritning på de Infed&ter uti min Samling. fom jag anfer för nya, eller ofullkomligt befkrifna, eller ej förr fåflom Svenfke i vår Fauna uptagne, hoppas jag ödmjukaft ej onädigt anfes; viljandes jag altfå göra början med tvånne in « och tren- ne utrikes ifrån håmtade hittils okånde In- Scarabeus Mormon. E Scarabeis capite & thorace cornutis, ex- fcutellatis, Fabr. Copris 146 1790, Apr. Maj. sfun. ; Copris Thunb. Sc. thorace retufo quinquedentato, capitis Clypeo angulato tricorni rugofo. "Tab. II. N:o 3 RA IKE Bitat "> - = extra "Buropam. Doefer. fatura & magnitudine Scarabei Ca- rolini.. Totus ater. Caput porre&um Tfubor- biculatum tricorne, ante cornua rotundatåm transverfe rugofum, poft illa leve, utringue emarginatum. Antenne fufce, clava trifoliata pallida. Oculi magni pallidi. Thorax mar- ginatus, fcaber, antice valde retufus, fovea in utroque latere. impreffa, papillofus, quinque- dentatus, dentibus duobus lateralibus minutis acutis intermedio maåximo, porreto, apice fupra planiufculo, dorfi flria media longitudi- nali, truncato, tridentato. FElytra glabra mar- ginata levisfime feptemftriata. Pedes duo an- teriores crenato-ferrati, pofteriores quatuor tu- bulofo impofiti ferrati. ' Corpus fubtus piceum, pilis rufefcentibus hirtum. : Chryfomala bivittata. Chr. fufco-carnea, thoracis medio viridi- elytrisqué obfcure-xeneis; his vitta duplici in- tramarginali flavefcenti notatis. Tab. fig. 3. KV Fabitat SMEG extra Kuropam. Defer. Chryfomelx gettingenfis fatura & magnitudine. Corpus ovatum, nigro-ferrugi- neum, una cum antennis bafi rubris & pedibus. Thorax marginatus, punéatus, lateribus fer- ruginego - fufcis, medio viridi-'&eneus, nitens. NY SR Elytra 1700, Apr. Maj. fun. 147 Elytra obfcure enea, levia, vittis duabus latis flavefcentibus, una ad futuram altera ad mars ginem locate, poflice coéuntibus, apice. ad elytri apicem porre&o, fliriis decem, quarum primum par, intra marginem exteriorén & vittam marginalein pofitum, pottice, .coit, .Aex intra vittas per paria poflice unum par intra alterum cotéunt, & par ultimum, intra vittam futuralem & futuram elytri, ad anum par modo invicem coherent. NN / | Cicindela varians. C. cyaneo-viridi-varians nitida, punéåo in apice elytrorum albo, oculis fubfulcis: Tab. Bg. 4. 5 | Habitat = - - extra Europam. Defer. Magnitudo & ftatura Cicindel&e Ca- teng. Tota cyanea, certo refpe&tu liucis: vi- refcens, nitida, glaberrima, fupra obfcurior, fubtus nitidior. - Antenne articulis quatuor in- terioribus pilofis viridibus, feptem exterioribus fubfufcis. Maxille -enco-nigre lateribus- albee. Palpi pilofi virefcentes. Oculi fubfufci. Frons > rugofo-flriata. Thorax canaliculatus. Elytra » Marginata, punéo apicis: intra-marginali CN longo transverfo albo. : Re Papilio Brigitta. Danaus Candidus. P. D. alis integerrimis -rotundatis pall dis bali helvolis: anticis fubtus difco teftaceis. Tab. lg. 6. 7. Ne, É Habitat 148 1799, Äpr. Maj. Fun. . Habitat in Svanaryd parcecie Fryeled ter=- ritorii Öfsbo in Smolandia. Captus menfe Julii 1794. a Centurione militaum Domino BARTHOLDO ÅNDREA ENNES. | Defer. ftatura & magnitudo Papilionis Da« näes. Corpus fubfufcum. Oculi fufcefcentes. Antenn&e corpore paullo breviores fupra alba fubtus bafi fufce apice fulve. Ale omnes concolores pallide. Antice bafi & inprimis difco ad marginem tenuiorem helvole, puné&o ante apicem ordinario helvolo: fubtus difco teftacexe pundéo ocellari ante apicem fubfufco papilla alba. Poftice apice divergentes palli- de helvole, bafi villofe, fubtus pallide, utrin- que immaculate, margine tenuiore re&&e. Pe- des quatuor pallidi. Herr Capitain ENNEs, en fkarpfynt for- fkare uti natural-hiftorien och fårdeles i Bo- "taniquen, fom funnit denna å ofvannåmde fitt Capitains-boftålle, har beråttat mig, at den år ganfka fkygg och fvårligen kan tagas, famt defsutom mycket fållfynt å ftållet. — Finnes flundom til alla defs delar något mörkare, Har fått namnet efter vår i Sverige ryktbara San& Brigitta. Aranea bicornuta oculis .-. ÅA. abdomine fupra antice bicorni, fubtus flavo bilineato. Tab. fig. 8 - 11: GMELIN Syft. nat. Linn. XII i. p. 2996. Nn. 95. Aranea bicornis. LisTER ) 1799, Åpr. Maj. fun. 149 ListER Naturgefch. der Spinnen von Goeze | p. 263. D.133. Aranea bicornuta. Habitat in filvis ad vicum templi Griåfznucha Sibirie Lepechin, & in filva predioli mei Skare- de in parecia Lommarydenfi, Territorio Norra Wedbo Smolandie, Ipfe. Capta d. 20 Apr. 1797. Defer. Arane&e icopulorum Fabr. flatura & magnitudine. Caput & thorax fufca, dorfo antice elevato obfcure ferrugineo albo villofo, fronte porreéto oculorum duobus paribus: fuperiori majori & in utroque angulo thöracis axillari ocu- lus duplex. Palpitriarticulati, ferruginei, pilofi. Mandibulze fufce, unguibus nigris. Abdomen fubglobofum fufcum, ante bafin elevationibus duabus corniformibus dorfalibus obtufis diver- gentibus; ante cornua linea abbreviata albida, per + Ccornua linea transverfalis albida, pone cornua » tergum albido - virefcens fpeculo fubtriangulari medio fufco; fubtus fufcum, utringue macula bafeos flava lineisque duabus extrorfum curvis flavefcenti-pallidis. Pedes bafi albi, dein pallidi annulis fufcis, villofo fpinof. Denna vackra och til fkapnaden befynner« liga Spindel år vifferligen et egit och fårfkildt > fpecies, faft GMELIN fråga dårom framfålt. | Med blotta ögonen fynas Spindelens fidoögon blott enkla; men med microfcopet befinnes, at hvardera år fammanfatt af tvånne. nn ann nn na SnG oa FÖR- FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde uti detta . Quartals Handlingar. Sn å Åt frilliga Rön med lefvande Vifar; se CARL GUSTAF ÅDLERMARK z = . Et nytt Species af Ne dT CC: Pe THUNBERG Z - . Lampris, en ny ET re af ÅA. J. RETZIUS . Några Sven/ke Orters Latituder och Longis tuder, genom Afironomifka och Chronometer obfervationer determinerade af NATH. GERH. SCHULTÉN - : - . Befkrifming öfver nya ; Sud Iafebter. Andra Stycket, af G.: PAYKULL - SUR . Utdrag af Meteorologifka Dagboken, hållen i Umeå Stad; af DANIEL ERIK NAEZEÉN . Lung- Polyper, befkrifne af ERIK ÅCHARIUS . Nya Infecter, utur egen Samling ; Pepsi af SVEN INGEMAR LJUNGH = = 2 Tab. Å. SE a RE ES NA myjuda | Sala: — |48? 211 40 |59]55|10]0t]0 |56'57 0] 6'jastol srjagnal | | Fel — Dito 48 [57 kasa st 270 ao or re) 41o ls ao ;. Medium Dito. fan | no |likaft 159155] Ol || td I <-1 51.399) 34) 121 40 — 14 Aveftad. — Jag |s2 | 45 [60] al33l0 I2 | 6910 | 3] 298) z| 229133) 46) är ”Dio| Dito Fixfljern. mel di Jum 160] 3139 — | Dito medium. : ale Elbe — a6l Falun, 148 |53 | 30 !60|35|5310 |1 | 1370 |10 | 460) 9| 323) | | sol” Dito, — |49 |46 | 0 [6035 3510 |2 |.127/0 |10 | 450] 9) 323] It 21| Dito. — |49 157 | 50 |60136,58|0 |1 | 16.119 |10 | 49.0] 9) 305) | | NATT "Medium Dito. 1 — 60l35/49 EEE GRE "Mora, Noret, "Idub |bla |högd 161] 03010 |1- 13.210 |15 | 20 l14| 68321 5|48 —19| Ahl Tunnfa, Ii | ka ledes|60|42 15/0 1 13010 113 | 20 [12] 70 32| 35) 45) —|— 93 — Norrbårke. 50 49 — 24 Nya Kopparberg, 51 116 =S — Nora , flad, 51 148 (IEEE 0) SN 5 2lsber 36:7/0 |12 - [0] | I 29 — Köping. 52 128 "ar |50 30 ” Waåklerås, = 52 132 SS [ggr | a | Mm Juniå 1 Stockholm. ESO] [EES SS) Sen Up me Medium Dito ör 281 Arboga, 52 |26 ÅN SN SS N SN SN > NS — —X ==X SE = > =S SN 3 Chrysomela bivrttada . 5) Papilio B rigitta sa j un KörGE VETENSKAPS | ACADEMIENS NYA HANDLINGAR, : För MÅNADERNE | JULIUS, AUGUSTUS, SEPTEMBER, ÅR 1799. ; PRAÅSES, Herr ULRIC GUSTAF FRANC, Stats-Secreterare, Öfver-PoftsDire&5r och Commendör af Kongl Nordft. Orden. Om Tabell-V årkets Tillftånd i Sverige och | Finland ifrån 1772 till och med 17095. Fa Afhandl. angående årliga Förhållandet imellan! | Födde och Döde, | Kr Kongl. Tabell-Commisfionen nu hun- | nit få vida, att Den förledne Sommar till OK: V. AA, Handl. III, Qo. L Konun- .” ES 152 17099, Jul. Aug. Sept. Konungen kunnat aflemna en Berättele om Tabell-Vårket för hela 23 åren, råknade till- baka ifrån 1795, få torde mig tillåtas, enligt hvad förut vanligt varit, att efter hand lemna Kongl. Academien del af hvad fom under famma tid i detta åmne yppat fig. Men fom många är åro förledne, fedan Kongl. Academien och federmera Allmånheten blef underråttad om något dylikt för en före- = gående tid, och orfaken till få långt Uppfkof icke bör förtigas, måfte jag förft nåmna den- famma, eller de:' hinder fom lcsara Tabell- Arbetet 1 vågen. Når Kongl. Tabell-Commisfionen förflårk- tes med nye Ledamöter år 1791 och jag ibland "dem fick Befattningen med Secreterare- Ämbetet, blef förfta Göromålet, att uppråtta en Catalog öfver befintelige A&er och Tabel- ler i Commisfionens Archiv, och -då faknades ifrån Linköpings-Stift alla "babellgraa för 1784 och de följande åren; — Götheborgs — lika många åfven den för 1774 och Folk-Nummer=Tabellerne för år 1775 för Götheborgs-Lån och den delen af Ven- -nersborgs, fom hörer till Götheborgs-Stift; Vexiö 1709; sul Aug. Sept. 153 äh Vakiö — Tabeller för 1784, 85 och 86; | | Veflerås — De för 1789 och 96; > Hernöfand, Skara, och Visby — Tabellen för 1790; 1 Carlftad — Den för 1774; Hof-Confiftorium — Den för famma år: Stockholms Städ — Folk-Nummer-Tabel- den. för 17753 0 Carlskrona — Födelfe = och Döåds = Tabels I lerne för 1774 och 75 famt alle Folk-Nums 'mer-Tabellerne ifrån Commisfienens Början. Till urfågt för Dröjsmålet med deffa TA Ibellers infåndande förebars ifrån de flefte ftål- |tena, att de ieké ågde några Tabell:Förmulås fer; och efter en af Comrnmisfonen anbefalt 'Underfökning och Inventering öfver Behålls 'hingen deraf i alla Rikets Socknar, befanns |åfven, att urfägten till det måflta ågde grund; | Formulårerne af Uplagan 1773, fom var Iötråknad för att råcka 25 år, voro en ftor del förkomne, dels under affåndningen, dels igenom Eldsvådor, dels genom mifsfkrifningar; I hvilka om de dan en gång hånde under | hela tiden på hvart ftålle, förföra Bapper till inemot 6 Ris, 02 ud ken + 154 1799, Jul. Ang. Sept. En ny Uplaga af Formulårer måfte då föranftaltas, men den hann icke kringfåndas förrån mot Höften 1793: | Når de briftande Tabellerne federmera ine - fordrades, voro på många ftållen nye Åmbets- mån, fom antingen krufade för deras uppfäåt« tande eller fig det alldeles icke ville åtaga, emedan, fom de fade, det dem icke tillhörde, och inga Tabeller uteblifvit genom deras för«- fummelle. Håraf hånde att Commisfionen, för att vinna tiden, måfte ifrån flera håll låta fig nöja med Affkrifter af de faknade årens Proft- Tabeller, och fjelf af dem federmera uppråtta Stifts-Tabeller; men inbekom icke med allt detta en del förr, ån efter år 1796. En dekl faknas ånnu och kunna aldrig århållas, i an- feende dertill, att AÄmbetsmånner fomligftådes flere gånger ifrån den i fråga varande tiden blifvit ombytte, Ad&erne förfkingrade eller förolyckade. Af fådan Orfak brifta ånnu, Folk - Nums« mer-Tabellen öfver Stockholms Stad för 1775, de öfver Götheborgs och Vennersborgs Lån för famma år, och de öfver Carlskrona, för alla åren ifrån Commisfionens början; jämvål Födelfe - och Döds-Tabellerne ifrån fiftnåmnde fålle för 1774 och 75, famt ifrån Hof-Con- £fiorium, PE 2799, Ful” Aug. Sept. = 855 | fiflokium, Carlftads = och Götheborgs Stift för 1774. — Dock hafva likvål, till att fylla briften få godt fom fke kunnat, ifrån de fe- "nare Stiften Hufvudfuammorne af Födde och Döde blifvit infånde, hvilka hår i Fabpllen i A åro införde, 3 3 Men utom angelågenheten att infordra bris ande Tabeller fann Commisfionen åfven nöd- våndigt att åndra fjelfva Reglementet för Ta- bellernes fammanfåttning. Vid Commisfionens början var få regle- radt, att Tabellerne fkulle undergå 3:ne Sam- mandragningar, en hos Proftarne af Socken- "Tabellerne, en i Confiftorierne, dår af Proft- "Tabellerne gjordes Partiale Tabeller för hvar Lån-Trakt i Stiften, och flutligen en i Lands- - Contoren, dår Lån-Tabeller formerades, fom till Commisfionen infåndes; men deffe fift- nåmnde Tabeller innehöllo icke fållan flora olikheter, den ene gången emot den andra, -fere Tufende Perfoners fkillnad, hvilken man en tid trodde komma af utflyttningar, men hvilken federmera upptåcktes hårröra deraf, att flundom alle Partial-Tabellerne Öfver Stifts- Trakterne i Lånen, ifrån Vederbörande Cons fiftorier till Lands-Contoren, icke tidigt nog, eller kan hånda icke en gång blifvit infånde, att de i Lån-Tabellen kunnat inråknas. — Att förebygga få flarka fel, fom tillkommit L 3 der- 156 1709, svul. Aug. Sept. 'derigenorn, att Tabellerne gingo igenom för många hånder, togs den författningen 1773, då den omnåmnde Upplagan af Formulårer för 25 år gjordes, att Handlåggningen vid Lands-Contoren fkulle upphöra, och endaft 2:ne Sammandragningar fke, den ene af Pro- flarne, den andre i Confiftorierne, dår Stifts- Tabeller fkulle uppråttas och till Commisfio- nen infåndas, Når på detta fått Handlåggnin- gen vid Tabell-Arbetet blott kom att för-« blifva hos dem, fom med hvarandra hade nårmare befattning och ftodo i vifst beroende den ene af den andra, trodde man fig kunna lita på en förre noghet. — Men den år- nåddes icke; — Folk-Nummer-Tabellerne ifrån Stiften, fom för 1775 och federmera hvart 5:te år blefvo infånde, begynte, efter 10 och ån mer efter 15 år, att upptåcka, det icke alle Proft-Tabellerne uti dem blifvit inråknade, ty man faknade uti viffa 12,000 ja ånda till 3'7,000 Perfoner, fom återkommo i Tabellerne efteråt. — Att undanrödja deffa fel, lika be- tydande fom de i Lån-Tabellerne, var icke annan utvåg för Commisfionen, ån att fjelf åtaga fig befvåret med Sammandragningen af Proft- Tabellerne, och till den åndan göra den för- fattningen 1792, att deffe Tabeller genom Confiftoriernes åtgård, fkulle fådana de voro till Commisfionen öfverlemnas. — Och på det Commisfionen måtte vara i tillflånd att kun- na formera Tabeller få vål öfver Lånen fom Stiften, 1799, Jul. Aug. Sept. 157 | Stiften, få blef anbefalt, att öfver hvarje Lån- ”Trakt i Profterierne, i fail de voro delte på flera Lån, en Partial-Tabell fkulle uppgöras och Ööfverfkickas. — Till Råttelfe för Ta- bellernes hopfåttande efter denna Plan, utfår- dades en Inflru&ion 1792, hvilken federmera blef af Konungen ftadfåft, och tryckt på ”Tabell-Formulårerne, fom ikon året der- | | efter. o Genom denna Författning, fom utom an- nat åfven innehåller, att i Brådden af Proft- ”Tabellerne, få hele fom Partiale, de Socknars namn fkola antecknas, ifrån hvilkas Tabeller de blifvit fammandragne, år Commisfionen nu i tillftånd att upptåcka, icke allenaft om någon Socken-Tabell blifvit förbigången, utan äfven, hurudan noghet blifvit anvånd vid 'Sammanfåttningen. Men inkommande Tabel- lerne hafva hårigenom få ökat fig, att de är 1792 och federmera allt framgent blifvit om- kring 300:de och hvart 5:te år 6090:de; och fkulle Special-Tabeller öfver Ståderne, fom på Förflaget år, blifva infordrade, fliger antalet af de årliga Tabellerne till 400:de Föck hvart 5:te år, då Folk-Nummer-Tabellerne inkomma, till 300: de, Ng Vid deras Sammanråkning måfte fört öfver. hvar Stifts-Trakt i Lånen, en Partial-Tabell uppråttas, till ex. en Öfver hvar fådan Trakt sa La 1 Ore- 158 1799, Jul. Här. Sept. i Örebro Lån, fom år delt på fyra Stift. Af fådana Partial-Tabeller formeras federmera både Lån - och Stifts-Tabeller; af bågge fla- gen flutligen, för Controllens fkull, 2:ne Riks- Tabeller. — = Partial - Tabellerne blifva 51, Lån-Tabellerne 20, Stifts-Tabellerné 17, Hof- Confiftorium och Carlskrona inberåknade; hår- till 2:ne Riks-Tabeller, hvilka lagde till de förra utgöra en Summa af 100:de Tabeller årligen, fom Commisfionen har att famman- råkna, Vid fjelfva Råkningen förekomma uti Fö« delfe s och Döds-Tabellerne 2070 fpecialiteter eller Rutor, och lika många adderingar måfte fke, når några Tabeller, 2:ne eller fere, fkola fammanflås, — Man har fåledes årligen 207,000, och hvart s5:te år, (då Folk-Nummer-Tabel- Jerne inkomma, fom innehålla 460 Rutor) 253.000 Adderingar. Jåmföres detta arbete med de fom före- komma vid Pånningvårken, dår en Perfon fållan lårer föra någon Bok, fom Ööfverfliger ett Ris papper, få hafver man uti en fådan Bok 3:ne Columner på hvar fida, följagtligen 69000 Columner i hela Boken, fom fordra lika många Adderingar. — Om nu antages, 1 anfeende till Redustioner af Råntor och olika mynt-forter, att 6000:de Adderingar vid ett Pånning-Contor fvara emot 30,000 vid Tabell- 1709, Jul. Aug. Sept. 159 "Tabell-Vårket, det högfa fom kan antagas, få befinnes att 8 Perfoner behöfvas på det fenare flållet, om arbetet behörigen för Hyneg år fkall kunna fkötas. Men ifrån 1791 till 1795 års flut, då .Commisfionen århöll en Kammarfkrifvare på fat, var Secreteraren dårflådes enfam arbetare, och Tabellernes antal, fom fkulle till Riks- Tabeller förmeras, var med Commisfionens egna uppgjorda Partial- Tabeller, fom förut äro nåmnde, 796 för år 1795; Sör 280 för hvardera åren 94, 93 och 92; 46 för 1791: 34 för hvardera åren 88, 0. 90; 53 för 863; 119 för 85; 29 för 84, famt 17 för hvardera de öfriga åren; in alles 2445 Ta- |. beller. Så mycket arbete för få få ie har åftadkommit det fvårafte hindret, hvilket icke annorlunda kunnat öfvervinnas ån med bitråde af Legohjålp; men hvilket man hoppas för framtiden, genom Nådig förforg fnart fkall håfvas, Et annat hinder, fom 2;ne uteblifne Proft-” "Tabeller, ifrån Gottlands födra Contraé& för 1794 och 95, förorfakat, har icke heller varit litet obehagligt. Deffe Tabeller inkommo icke, flere påminnelfer oagtade, förr ån i Julii må. nad förledet år, fedan Relationen till Konun. L 5 &en 160 1799; Jul. Aug. Sept. gen var affånd. Uti de "Tabeller, fom hg. ma Relation medföljde, mäåfte derföre, emedan "Contra&et utgör en tredjedel af Stiftet och vårkar i proportion ovifshet i råkningen för det hela, en Lucka för Gottlands Stift och de nåmnde åren, hvad Födde och Döåde an- gick, lemnas, och för öfrigt hafva Riks-Ta- -bellerne måft ligga oafflutade tills nu ny- ligen, Oredan har haft fitt urfprung ifrån '"Vacancer vid 2:ne Paftorater. Vid det ena hafva för Vacance-tiden inga Tabeller kun- nat uppråttas, och vid det andra ingen Folk - Nummer - Tabell för 1795. Efter lång och fåfång våntan hafva Proft- Tabellerne omfider måft afflutas och till Commisfio- nen infåndas, fådane de kunnat blifva. Sum- morne af Födde och Dåde för åren 1794 och 95 i Gottlands Stift, hafva håraf uti Ta- 'bellen E, fom hårjämte medföljer, icke blif- vit fullkomlige, utan brifta för få mycket, fom rörer Burs och Stånge Paftorat, hvilket var det ftålle, dår inga Födelfe - och Döds- "Tabeller blifvit hållne. Men denna brift år likvål icke fårdeles betydlig; ty Paftoratet ut- gör 293 mantal och innehåller omkring 670 Perfoner, ibland hvilka, efter hvad af Proft- "Tabellen kan dömmas, årligen de faknade åren omkring 26 blifvit Födde och 15 Döde. Deffa hafva varit de hinder, fom legat ”Tabell-arbetet i vågen, och torde deraf fitinas . orfaken mellan 12 och 18 fedan 1789. iv99, Ful. Aug. Sept. = 16 orfakén till en långe uteblifven underråttelfe om Vårkets Tillfrånd. - Hvad för öfrigt fjelfva åmnet angår, få innehålles det uti de hårjåmte bifogade Ta- bellerne. A, B, C; D, ..E, och F, af hvilka de förfla fes att tillökningen ifrån 1775 till 1780 varit 149,342 — 1700 — 1785 — :85,058 FOR ST L7T90 sr 0 T1:296 FT II98 — 1705..— 139.623 Vidare att mankönet vunnit 22,735 mer ån qvinkönet under 21 års tid; — att ärliga Medium af Födde fliger till 985-559 ar Doöde, — till 76.297 årliga Öfverfkottet till 22,202 Vidare att året 1789 varit det fvårafte, och fluter fig med en Förluft af 1961 Perfo- ner, men att deremot åren 1780 och 1792 varit de bördigafte och fluta fig, det förra med en Tillökning af 42,607 Perfoner och det fenare med en af 40,435. Skulle undan- tag göras af året 1789, få blifver för alla de öfriga åren de Dödes Medeltal till de Föddes fom 3 till 4. — Af Tabeilen F befinnes, att de oågta Bar- nen Ökat fin Proportion emot de ågta fedan 1788, och att de mördade Barnens antal varit Rör 1777 och 78, minft och hållit fig Slut- 162 1799; Jul. Aug. Sept. Slutligen bör gifvas tillkånna, att de fom blifvit födde och döde 1773 uti Tabellen A icke kunnat intagas, emedan ”Tabellerne för det året, likfom tillförene, voro indelte efter Lånen och icke efter Stiften, fåledes icke Jåmförlige med dem öfver Stiften, fom efter den tiden inkommit. HENR. NICANDER. FÖDELSE =. Pitt AA. 1774. 1775. Födde. '| Döde. Skilln. SE Födde. Döde. Skilln. SE So SCA 2287 1540 : 3756 2720 1036 : 3678 2444 1234 2774 3689 2230 3859 1295 us 241 299 —58 Qvink. : : 235 209 26 = | ks 1952 1034 —22. 1113 1352 | —239 Qvink. 1003 |- 1059 —54 | —136 1096 1329 | —293 | —532 nk. 2698 1613 1085 2797 1845 952 ) 2544 1668 1876 1961 2626 1871 755 1707 NS 3494 2086 1408 3586 3062 524 : Z4290 2399 1023 2431 3616 3474 142 666 ; hs 2776 1323 1453 2214 1545 1269 ec 2604 1475 1129 2582 2696 1678 1018 29087 . Så 1203 533 670 1944 710 531 N | : 1147 | 545 602 1272 1233 788 445 976 | 9 518 : 288 230 436 265 1 MZ . l | 504 305 | 199 429 || 418 | 283 135 306 I om 4991 26335 | 2356 5043 3571 - | 14792 Eunds Stift Fr Qvink 4736 2749 | 1937 ” 4343 4216 3608 1148 2620 C Otheborgs = Mank. 3507 2459 1128 3778 2448 1330 + 8 Qyink. 3376 | 2471 905 | 2033 3503 | 2504 999. | 2329: NE osa ARK 2719 | 2002 717 3195 | 1886 | 1309 ; S Qvink 2626 29201 465 1182 2997 13876 1121 2430 |- Carlflads - Mank 2311 1878 433 2722 | 1526 1256 E ; Qvink 2387 2131 256 - 629 2648 1482 1166 24929 EE TS | 3398 1730 | 1668 3397 1965 1432 vink 3192 | 1829 | 1363 3031 3455 1917 1538 2970 fcrnölands - (Qvin 1938 | 1177 761 2094 | 1175 919 Qvink. 1955 1962 687 <= 1448 1948 12990 726 1645. | Åbo «- >: OL 7382 3893 3489 7512 4726 2726 vink 7054 3931 | 3193 6612 7431 4951 2480 5266 orgo = = - I Mank 4829 2538 ;| 2991 4784 2955 1829 Qvink. 4677 2390 2087 4578 4736 2231 1905 2734 « Summa —— Il! 91,590 | 56,361 |————]| 35229 Il 95,712 | 65.023 |=———]| 30.689 De Tal, framför hvilka uti deffa Tabeller får —, äro förlufter eller afgångar, fom äro dragne ifrån Summan af alla de öfriga i Columnen, och Slut-Sunmman utgör fkillnadén. SNR ; | "RENEE TE SIR ARP —— a Upfala Stift = Hof-Confiftorium | Stockholms-Conf: | Strångnås Stift Linköpings - - Vexid =. - I Calmar = = Gottlands = - Carlskrona Stad Lund5 Stift - = Götheborgs = Skara - - - Carlftads - - Vefterås - - Herndfands - - Åbo Borgo Summa a lQvin k. 1776. RS? O E Hela «| Döde. | Skillnv | Skilln. [a nn nd | 2654) 233 2845] 465! 1298 « 310] —77 I 238) 461-123 | 1377 —3521 12751|—315|—6672 1867), 657| 1983) 4401 1097 2695) B43l 28601 49241 1972 1291] 1439 1330] 1256) 2695 Z23l| 490 235) 4711 961 385 35 376l —5| 30 204 3 183 3 6 32312) 1177 3417) 853| 2030 1924) 1574 2065 1375| 2949 1482] 1444 1467| 1308) 2752 1334] 1162 1256) 1199, 2361 1292) 1499 1841] 1334) 2833 2190) 8741 1183 809) 1683 5525) 1883). 5671! 1607] 3490 3836) 800 46021 3691 9111 1711 90793 |64415 20378 92521 | 1Z77: ss SS ef fe fe fa ee ae Döder | Skilla. | shia. || Födder | Dude. |-Skiltn fokyna. || Födder 3309: 171 i 3985| 3623) 362 4129 3311: 48) 21911 3243) 3209) 34 306 | 3225 320 —=77 232) 276) —>44 | 215 205: —Ll —78|| 2331 23 2 42 253 1368|—426 997) 1366|—=369 1207 1356 |—4451—871,' 9581|-1335|— 3727| 246 1095 2185) — AZ |k| 2827) 1944] 823 20943 2185] 264) 49t)| 224) 190£) 823| f7z06)) 52 2822) 426; 3230) 2793] 1037 3879) 3146) 147) 5431) 3750) 2687) 1063| 21001) 3690 1503| 1431 2676) $795) 821 2977 1541 f115) 2546|| 2568) 1785) 7283 1664]| 2844 763) 443 1303! 715) 588 1266 Sit) 305) 2481) 1245!) 6901 5551 1143) 1168 297: 141 473; 5041 1691 - 507 2971 1271 268) 454) S0f)- 1531 32211 496 153: = 77 215) 171 44 901 Z09| 111 42881) 195) 591 36) 20 2001 3549] 1439 ;| 5236) 4327) 909 5498 3075) 1105] 2544) 4765) 4263) 502) 141f/| 5261 2174) 1323 Z51i7| 2501) 1016 4014 2175| 1231) 255411 3379) 257ZI BO2 18181 3859 1253 | 1061 2986) 1882) 1104 3208 1964] —Z92| 1853|| 2866) 4892) 974| 2078 2968 1352-1417 2706) 2550) 1156 3038 12521 1088) 22051) 2524) 2647) 927) LO83)| 2857; 2157 | 1155 3581) 2987) 5941: |) 3888 22061 1023) 217811 3525! 2862) 663) 1957) 3700 1467; 260 || 2163) 1349) 804 2494 1624]. 445! £205)| 2105! 1296) 809! 1613! | 2195 5695! 2040) || 8387) 4640] 37471 28590] 5234) 1678| 3688! | 7977) 4389) 3588) 73355,| 83 4186! 718 52071: 3320) 18571 5590 41380! 631) 1349 5225 FN f926) 3783!) 5259 70891 216301 198717, 70246 28001 ' 104146 1778- FÖDELSE- OCH DÖDS-TABELL. Årliga Medium af Födde deffa 5 åren — 97679 — Döde 67810. Fela Mankönets Tillökning öfver Qvinkönets — 11106. 1779. Döder|-Skilln. | HN || Födde. I 3191) 998) 3952 5) 3273) 5521 12550 3903 | 47) —26 i 952 178) 751 > 49) - 237 1241] 34 997 1176) —81|—145': 950 2823) 1901 2957 2796) -"44l — z6L 2828 3459| 420 3972 3609) Bil 501) 3745 2037) 940 3063 21453) 6911 163E1|| 2945 9201 346 1316 913| 255) 601 1312 AGOMIA 468 514| 18), 29l] 449 2051) —24 212 £80)] — 20l —4 205 3239| 2259 5073 3547) 1714) 3973 4657 2803] 1251 3059 2942) 9171) 20681) 3730 2781) 47 || 3410 2933 35 4621) 3305 1746) 1292 2292 1768, 1089; 2531!) 2778 2807| 1031 | 3698 2947) 753) 1834) 3446 1177) 10f7 2034 1186! 1009 son 2051 45401 4050 5; C334 44143) 39£4| 2064! -8c66 26383) 2907 5427 24591 2793) 5z09)) 5268 73420 [307261 102217 Tillväxt | Tillväxt af af Helr 1780. Mank. | Qvink. | Tillväxt Yan : ifrån alla 5 2 73 BR 1775 KR såret Döde. | Skilin: SIN OR Sr 4 så 2460] 1492 3856 | | 2352) 1555) 3043 oh 2650 6506 262|/—110 —334 | 2521! —15/—125 15) — 319 1441 |—444 HE LORBI 1444|—4941|--938 17212 /==3332 19214 | 1036 2923) I 1945| 883) 1919 | 23661 5289, 2870) 1£02 3235 51 2895|. 850) 1952 1 253551 6368 14927) 1636 ' 6327 | 1503) 1542| 3078 5287) 11614 725) 591 2458 7253) 505) 1156 2151) 4609 238! 230 "I 6221 941) 208) 438 465) 1087 146 66 166) 109) 116) 1821 286 4592 2997) 2076 | - 7260 | 2119] 1538; 36141 5712) 13572| 2317| £542 | 6606 2095) 1435) 29771) 5760! 12366 1600) 1810 5246 | 1668) 1637) 3447 4746) 10592 1355| 1537 | 6264 1285, 1493' 3030 5796) 12060 13863| 1235 6164 1216) 1630) 3465 5403) 11567 1142! 1092 4547 1190] 106f] 2153 4133!) 38680 4518: 3840 15506 4395) 30711 7487 14458! 29964 2504 | 292 9205 2469! Z806) 5729 9067| 18272 159610 426071 180224 169113! 149342 — SE EA SEAT fMank. pfala Stift = [Ek Mank Qvink; Mank. of. Confiflortum BR öokholms Conf. Qvink. , Mank. Strångnås Stift - Qvink. É Mank. Linköpings - MOT 4 Mank Vexiö - - of Mank. Galmar Qvink Mank. Gottlands - - | Qvink Mank. Carlskrona Stad AQvink. Mank. Lunds Stift - = Qvink. Mank. Götheborgs Qvink. SA "SE AV ink. Mank. Carlftads - EA Ör k. Manl Vefterås - - (0 NA : ernöfands FN 2 Mank IH örn S Mank. Orgo - =- | | | | UQvink, FÖDELSE- OCH DÖDS- TABELL. X i 1 1781. 1782. 1783. 1784. 1785. Foder | Dödeh | Skill | SLA || Edaen | Döden (SK SE || ETEN Dede Skil ee sö Dede (SK SA | | Födde. | Döde. | Skilln. | skala. 3604| 2975) 629 3638| 30291 609 3624) 3467) 157 3533| 3375) 158 36041) 3072) 532 3431 | 31190) 321 95011 3546) 3006) 540) 114911 34791 30891 390 547 || 3445] 3335) 112 2701) 3441] 8106) 335) 867 251) 347) —96 196) 451|—255 201| 376|/—175 219) 339/—120 2481) 308) —60 2091 2841 —75| —171 194|-— 2611 -—701 --325|| 212-283 —71l —246-- 2401--2601-—201--—1440)) 219! 9252! —331 — 960| 1631|—671| 922) 1549|—627 1003] 1762|—759 934| 1504|—570 1165| 1429|—264 989) 1516 /—527|—11981) 825) 1535|—6390|—12771) 908: 1710|=-202|—1561!) 945| 1493|—548 —1118') 1224| 1439|—215|—479 2690] 2043) 647 25501 24492) 108 2658) 2016) 442 2668) 2311) 357 2619| 1974) 645 26838) 20011) 687) 13341) 2476) 2092) 184 2921 | 2545| 20021 323 765) 2541| 2199) 342) - 6991) 2580) 1949) 631) 1276 3258 | 3034) 324 3727) 2915) 812 3431) 28291 602 3557| 3107) 450 3388) 2894) 494 3052| 2878) 774| - 15981] 3517) 2956) 5611] 13731) 3465. 28201 645 124711) 3243) 28101 433 223) 3311 3068) 243| 737 22221) 1784) 1038 2763) 1831! 932 2492) 1828) 664 2375| 2586 —211 2235) 2374 —139 | 27291) 1791) 1000) 20381) 2520) 1844! 676) 1608|| 2343) 1251) 4921) 1156|| 2215) 2415/—200) —411 | 2193) 2531|—333 —472 1266) 798) 468 1134) 932! 209 1050) 833| 217 339) 1337| —498 1173) 1074) > 99 19241! 798) 443 911|| 1093) 989) 113 315) | 1048) 8411 207 42411 1448) 1463) —15| —513|| 1107) 1123) —16 23 392: 259 13 419, 377 492i 4191 319! 100 426, 386 40] 4401 351 29 375) 2257) 118 251 4481 406 49 B4ll 376) 294 e2 1821) 4511 387 64 104] 376) 346 30) 119 213) 248) —30 192! 345-153 192) 310/—112 254) 393/—139 ' 246) 49238/—1382 L07NE 7 26 41 197| 247| —501 =203|| 2081 204 4! —114]| 2541) 316) —62| —201 256) 321) —65|/—247 52338) 3085) 2153 4663) 3681) 982 4704) 29921 1712 46251) 5110 —485 4019) 4574) 45 4938) 3219) 1719) 3872) 4467 3815) 652) 1634!) 4375) 2970) 1405) 31171! 4556) 5136|—580) —1065)| 4509) 4504 5 50 3751) 3153!) 598 35355) 3158) 377 ; 3179| 4016|—837 3501 | 3433) 128 3505| 3467| 98 3591 | 3268) 323 9211) 3280) 3021) 259 63611! 3119) 3Z70|—6311— 1488! | 3269! 3254 15 143:)| 3361) 3376) —15 03 3009) 24501 559 2859 | 2310) 549 26651 2500] 165 2864) 22031) 661 2946) 2199) 747 2861 | 2521 340 29911 2681! 2167) 5141 1063)) 2596) 2436) 160 325!| 2706) 2170) 536) 1197|| 2830) 2284) 546) 1293 2774' 1463) 1311 2633 | 2144! — 489 290471 3175|=—=928 2724.1 1948) 776 2666) 17941) 872 2532) 15231 10091 23201) 2518. 20801 438 9271) 2157) 2951|j—794, 17221) 2665: 1022; 743! 15191) 2517) 1814: 7203) 1575 3345) 2415) 928 3440) 2470) 970 3087 | 25354) 553): 33901 29271 463 3360) 2386) 974 3137) 2424! 713) 164111) 3336) 2366) 970l 19401) 2968) 25991 369 9221) 3332) 29731 359 2221) 3263) 2390) 373| 1847 2239) 1415) - 824 2390) 1832! 558 290191 1582) 637 21387!) 1316] 271 2409) 1936) 173 2083 1472) 611 1435!) 22721 1805 467| 102511) 1999) 14391 560) 11971) 21391 1389) 750) 16241) 1922) 2007) —85l| 88 2036! 52561! 2780 8688) 5511: 3177) |) 81891 6136) 2053 2723! 5034) 3739 | 2047! 6473!) 1574 7623 5137 | 2486) 526611! 8109) 4866) 3243) G4g0ll 7849] 6003] 1841) 3894!! 8671) 49291 3742) 4811) 8020, 6351) 1669) 3243 47981) 3715| 1083 5772) 3296) 2476 1) 5450) 4641) 309 5698| 3652) 2046 5499) 3930| 1569 4034| 3519) 1115) 219811 5357) 3136) 2001) 4697!| 5402) 4163 1239 20481 5200) 3495) 2205] 495111 5473) 3208) 1665) 3234 96221 [719€0]—-—1| 242611196414/75056|—--—| 2135381!91859|31166|—-—]| 106931:96447,80905|—-— Årliga Medium af Födde deffa 5 åren — 95095 — Döde — 78084. Hela Mankönets Tillökning öfver Qvinkönets 4 4244. 155421 !94536,81332) —-— 13204 2446) 16429 it6. Ci SME POlväxt Hela Mank. vink. | Tillväxt. ifrån ifrån alla 5/ 28 -| fo] ken 1785: | 1785: 2085 1698) 3723 =Z07 ==269) —976 —2291 —2742 —5633| 2199 2167) 4366 3182 2656) 5833 2284 1635| 3919 488 732) 1220 404 336 740 — 622 —147| ==7269 4407 3201 7608 304 —69 295 2681 2096) — 4TT7 2520 2099) 4619 3882 3284) 2172 3063 2303 | 5306 13323 12931! 26304 798: : se 44651! 404071 35058 — TA REYRANE LEAE AE REEN TSESNVRERREN RARE IEEE se VEVIK | r | -FÖDELSE-= OCH DÖDS-TABELL. Lite. D. ty nn y I | | Tillväxt | Tillväxt Hel 1786. 1787. 1788. 1789: 1790, Mark. Qvink. Tillväxt. STE SIN Oe ETS Sr SS ETT =E UTSE AASE Si ST GS of Fa RE Va 6 7 ESA OR VER a RT Gig 1786 1786 se Födde. | Döde. | Skilln, | skittna. || Föddes | Dödes | Skilln. | gjilln. || Föddes Döde. | Skilln, Skill. || Födde. | Döde. | Skilln. SE Födde. | Döde. | Skilln. Sina SC För , Upfala Stift - 3267) 2680] 1187| || 3894] 2722) 1172 | 3079) 3492) 487| — || 3044) 3304) 2801 3488 —20 | 3106 P 3759| 2768) 991 2178 åz791| 2050) 1135) 2307 - 3618) 3470! 148) 6351) 3521) 3296|- 225 5051] 3173 32 12 | 2531) 5637 Hof-Confiflorium 4 2021--355/--153] II -2001 260) —60 229) 281| —52 132] 343/—211 108 —393 —869 | MOT SApn | 2361 262) —26 —2179|| 200! 2711 —71 —1311| 1791 2381 —39!—111|| 114! '24921—128! —339]| 106 —108| 301) 2921-1261 Stockholms-Conf. 1144] 1357 |—213 | 1025] 1347 |—322 1270 '1307| —37 1125| 1616|/—491 1016 —634 —1697 ; ; MR | 1151] 1383|—232 "7445, 1039) 1417|—378 —700 1216] 1494|—2781—3151!' 1052! 1665|—613 |—1104 994 —672|—1306 —2173 3870 Strångnås Stift - 2224) 2078 740). 2632! 1963| 669 2052) 2118) 840 2700) 2288) 419) 2490 -—68| - 2599 tang 2806) 2086! 72201 1466|| 2447) 2056) 391) 1060) 2786) 2066) 720) 1560|] 2562) 2197) 36 ”7z7|| 2354 —239| —307]] 1957) 4556 Linköpings - - 3636) 2899). 737) 3742) 2772). 970 3874) 2820) 1054 3678) 3095) 583 2408 g27l soc) 3871) >< ping 3440| 2859 521 1318|| 3440] 2717) 723| 1693)] 3759; 2982) 277) 18311) 3525) 3080) 505) 10881) 3277 404 93111: 2990) 6861 ATS 2609-2028] 581 2582| 1811] 771 2337| 1609] 1228 2749| 2136| 613 2435 441]. 0 8149 | 2504] 21501 354! 93511 2379) 1909] 470 1241 | 2706] 1627| 1079) 2307)) 2527! 2098) 4291 10421] 2369 88) —132 22441 5393 — E€almar = - 1223] B28l 395 1152| 827) 325 "| 1251] 789] 462 1066| 1393|/=—327 1013 —31 324 1115] 936] 179| 5741) 11111 --755|- 356) '681|| 1185) 205) 380) 842) 1018) 1272|—254) —581!| 1092 »168| —199 493| 1317 Gotland 497! 280! 9217 | 3921 -2621 130 437] 279! 158 413! 666!—253 376 —181 i 71 STOKE VG 429] 294! 135|- 352)| 388) 296) 92! 2921). 408) 3031 -105)- 2631] 398) 611/—213| —466|| 409 —177 —358| 58] 13 €arlskrona Stad 294) 268) 126 1 2971-199) 98 243) 438|—195 189] 5400|--5211 253 —910 —6192 rona Sta 280) 208, 721 —9all 2681 163) 1051 2031] 2z0l 222: 431—15211 2188) 964|/—7Z76|—5987|| 242 —78| —988 —634|—6826 > Lunds Stift 4531] 4174] 357 4522] 3202) 1320 5108| 3362| 1746 4637| 4089] 548 4589 606 4577 TR 4386] 4098) 288!) 645!) 4266) 3224! 1042] 2362!) 4877) 3220) 1597) 3343||) 4435) 4114) 3211-:—869)| 4295 -253 259 F 35011 8078 Götheborgs 3655] 3073) 582 3671; 2869| 302 4981) 3142| 1139) 3236] 4496|—660 3536 280 2143 SNR 3493) 2892! 601] 1183!) 3501) 2702) 99! 1601]| 4012) 3131! Bat) 20201 3521) 4019/—438 —10981| 3508 359 639 22021 - 4345 Skara I 3135) 2079 1056 2361! 2008) 2353 32301 1992) 19238 Z074! 24092) 672 2919 158 29077 AT 2964) 2205) 759) 1815!) 2777) 1954! 823) 1676)! 3018) 2080] 9381 2176))| 2967) 24121) 555| 122711 2724 —2721 —114 2803] 6780 €arlflads > - 2704 2035) 669) - 2549) 2021] 5238 2902] 1960)- 942 3018] 2091) 927 2827 799 3795 å 25691) 1837, 7232; 14011] 2308) 1945, 363; 891|| 2729, 2021; zo3' 16501) 2912! 19741 938, 1865|] 2600 465; 1194 3206) 7001 Vefterås = - - 3591! 24641 1127 3209 | 2445) Zögl 3411) 2844! 567 3483) 2622!) 361 3305 793 4112 3261] 2385! 876) 20031) 3097) 2291! 806) 1570)]) 3255) 2717! 538) 1105!) 3239) 2495) 744) 1605|) 3137 6511 1444 3615) 7727 IHecnölande. 2342) 1487) 855 2317| 1455) 862 20591 2248|—189 2139! 1607| 532 2342 293 2953 ; 22821 1507) Z81| 160361) 2271| 1462) 809) 1671!) 1932] 2193|--266|—4551| 2145| 1536) 6091 1141|| 2370 1045| 1938 2978) 5931 KS SKESSTA 8473) 5118! 3335 I, 83401 50901 3450 [1 z584) 6859] 725) = 7323! 6800) 523 8381 1426 9479 8172) 5099) 3973] 6428 | 8079j 4966) 3113| 6563|| 7456) 6556) 900 162511 7267) 6650] 617| 1140|1 29641 6444| 15201 2946 9223' 18702 Borge « = - 5390) 4088] 1302 "| 5873) 3375) 2498 5326) 5640|—314 4781| 67391--1958 4953! 7013/—2060 —532 é 52911 3730) 1561] 28631] 5624) 3054) 25701 5068!) 5073) 4399] 674) 360 47821 6469 1687 —3645 || 4809] 64283 pa674 3734 1444 912 Summa | 98261 |73990]—-— [24271] 96444 |68466|—--— |27978! | 99458) 80774 | —— | 18684 94280 |96241 | =-—|—1961 | 192817 90493] 23241" 35366) 35930! 71296 Årliga Medium af Födde deffa 5 åren — 96255 — Döde — 81993. Hela Mankönets Tillökning öfver Qvinkönets — — — =:564. r FÖDELSE- OCH DÖDS- TABELL. Lite, "1 = a TATE - = Tillväxt Tillväxt | peja 1791. 1792. 1793. 1794, 1795. Mark. | Qvink,'| Fiflväxt. ifrån ifrån alla 5 ; Hela Hela 3 Hela ; Hela E : Hela FHL äl ÄTER j Födde. | Döde, | Skillni | skinn. || Födde. | Döde. | Skilln. | skilln. || föddes | Döde. | Skillns lskiln. || Födde. | Döde. | Skilln I gjiun || Föddes | Döde. | Skilln: | skilla. 2799: INTgN å : Mank. 3442| 3273) 169 4307|-2885| 14922 41901 2989) 1201 3905) 3219) 946 4107) 3572] 536 4974 ; Upfala Stift = TQvink. || 3201) 3373) —172| —3|| 4280) 2907] 1373| 2795|| 3982) 3002) 980) 2181) 3764) 2872) 8921 1838)| 3276) 3590] 126) 792 3259) 7533 5 Mank. 1938). 388) —190 303) 363) 60 308) 374 —66 292) —419/—127 255) 532) —L77 — 720 > Hof-Confiftorium Qvink 215! 297l —82| —272 2601 2492) 18! —42 2451 - 268) —23! —89 20117 264! -271-—100 253! 3081 —55 —332 —115) —855 | Conf. SMank 1048| 1485) —437 1252j 1019) 233 1205) 1223) —18) 1120) 1183) —63 974) 1458) —484 76 | Stockholms-Conf. | Qvink, |!' 1052) 1594| —542| —979!| 41207| 1149) 58) 2911! 1149| 1205) —56| —Z4)l 1159| 1266|—107|—170!! 10924) 12658) —634|--1118 —1281 |—2050 FINER IG Mank 2557) 2112) 445 3256) 1886) 1370 22838) 2175) 663 | 2888) 1950] 9381 2778) 2504) — 274 3690 I Strångnås Stift - Qvink. || 2530) 2459) 37£) 81611 31001 19611-1139] 250911 2739) 2044 695) 13581) 2694) 1902] 7901 1728)| 2622) 251:t —111l 385 3106] 6796 a de Mank 3728) 2680) 1048 42451 2583) 1662 3929] 3213] 716 3680) 2772) 1114 3637) 3320) — 317 4857 Linköpings ! - |Qvink. || 3512) 2752) 760] 1808)| 4151| 2516) 1635) 3297|| 3737| 3409) 328) 1044|| 37841 2805) 979) 2093] 3359) 3436) —72| 240 3625] 8482 JA Mank 2871) 1889) 982 3045) 2665) 1380 Il 2950) 17521 1198 2949] 1621) 1328 2663| 2168) 495 53803 Vexib - - "I Qvink. || 2688) 1977] 711] 1693|| 2820) 1714) 1106) 2486) 2783| 1677) 1106) 2304|| 2773) 1697) 1146) 2474) 2591) 2184| 407) 902 4476| 9259 Cal Mank 1332! 965| 367 1377) 798) 579! 1131) zool 4291 | 2265) 726) 539 1052] 909 — 145 2057 Calmar > Y- TQvink. || 1209] 981] 2281 59511 1309) 798] 511) 10901] 1175) 312) s63) Z92l| 1172) 280) 392) 93tll 1008) 989] 39) 182 1555), "8500 Mank. 415! 3361 79 483) 2521 AV31 464) 2411 203! 4561 2921 164 484, 2891 195 (SSR Gottlands + - TQvink 354) 345 9 gal 444) 2421 202] 4331] 431) 238) 193) 416) 411] 98) 113) Az2|| 4194 2851 133) 328 650] 1542 f Mank 260) 184 76 ; 249) 165 e4 230) 225 5 206) 175) 31 2021 205 —3 193 ; Carlskrona Stad 4 Qvink 243) 152) 921 168ll' 250) 1301 1201 204) 255) 2071 48 53 07! 264) 43 ”4ll 198) 198 ol —3 303) 496 : Mank 50211 3326) 1695 : 5361) 3700) 1664 5142] 3555 1587 5113) 3451) 1652 48291 3722) 1107 7712 Funds Stift - - I Qvink. || 4864| 3590] 19274) 2969)! 4976) 3614| 1362) 3023)| 4839) 3473) 1366) 2953! | 4949) 3550) 1399) 3061)| 4685) 3862) 823| 1930 6224) 13936 | Mank. 3976) 2619| 1357 4269| 2754) 1515 4062| 2361| 1701 4032) 3036) 996 3959| 3275) 684 6253 | Götheborgs = "I Qvink. || 3748| 2705| 1043) 2400)| 4078) 2790) 1288) 2803] 4039) 2456) 1583| 3284|| 3932] 2940) 992) 1988|| 3266) 3348) 518| 1202 5424] 11677 I Mank 3158) 2247) 911 | 3417| 2004) 1213 I 30891 2020) 1069 | 3237) 2033) 1204) - 3102| 24221 — 620 5077 Skara - > - I Qink. 2979) 2333] 646! 1557|| 3267| 2192! 1075) 22881! 3043) 2001) 1042) till) 3024) 1962) 1062) 2266) 29235) 2394) 531) 1911 4356) 9433 å Mank. 3063] 1927! 1136 3258) 2144) 1114 |; 3196) 1812)! 1384 3139| 1016) 1223 29356! 2296 660 5517 Carlfads - - I Qvink. || 2999) 1813! 1186) 23221) 3036, 1974! 1062! 2476)| 3028! 1804! 1927! 2611] 3042 1877, 1165) 2388)| 2206:-2364; 442" 1102 5082) 10599 sk Mank. 3221| 2645) — 576 4039] 2684) 1355] "> 3664] 2809) 3855 3692) 2678| 1014 || 3533 3256) — Lz 4077 Vefterås - - - IQvink. || 3020) 25729l 44t| 41017!) 3697| 2453| 1244] 25991) 3670) 2820) 850) 1705] 3607) 2575| 1032) 2046)| 3392) 3141] 2511 528 3818) 7895 Hernåfands Mank. 2405| 1638) 7267 2819) 1594| 1295 23811 1768] 2043) 2652| 1543) 1109 2853) 1677) 1176 5320 56 SIn9Rnes OO" TQvink. || 2306) 1583) 723) 14901] 2508) 15380] 928) 2153|| 2709| t744| 9651 2008]|-2705) 1667| 1038) 2147)| 2593) 1731) 862) 2038 4516) 983 Nr —fMank. || 8154) 6983) 1171 92031- 5303| 3398 9957| 6182| 3775 | 9597) 7388) £209 9822: 6102-3726 21882 PSN AR Qvink. Il 2820) 6522) 1299) 2470) 8908) 5478! 3430) 6828!| 9320) 5703] 3617| 73921! gasell 6942| 22901 449911 9230] 5942) 3228) 7074 13924 B : Mank. 47641 7933 —3169 6082| 3522) 2560 I] 6447) 3523) 2874 6124| 4941) 1183 F 5574| 3029) 2545 5993 é orgo = = " UQvink. || 4688] 7419|—2731—5900]|- 6008| 3056| 2942| 5592|| 6352| 3260) 3092) 5966|| 5940| 4634| 1286) 2469|| 5487) 2293| 2594| 5139 NR Summa 97041 |84802]———]| 12239 Ra 00d —-— |36015] | 107296 77287 | —-"— |300091 | 203100, 81570|—-—— |21530Il 741451 660831140228 Hela Mankönets Tillökning öfver Qvinkönets Årliga Medium deffa 5 åren — f Årliga Medium ifrån och med 1776 —-—140455 1 | 109409 73094 RESER (RA — af — Födde 105562. Döde 77516. till och med 1795 af Födde 98648. Döde 76351. Hela Mankönets Tillökning den tiden öfver Qvinkönets — — 929848. - S VERSA rt SNRA FAME VR RBP Lagar Ha ST So RNRA SS fond AG SA RyAr | | Litt. ef ee 1775 2852 1776 2789 1777 2469 1778 2667 1779 3173 1780 3311 1781 3170 -£782 2061 1783 2756 1724 5045 1785 33557 17860 3574 | 1787 3594 1788 4168 |. 1789 4256 1790 4261 1791 4339 1792 4931 1793 5497 1794 5176 1795 4916 Medel-Talet FE. NA döcKas a Proportion till de Födde. fed > fer pad job frå jan fock jo jns jah for Jab fn föd Jan Jon AA ja Ja JA RA BA 1 o- mln JO 26 23 292 MN RAM ol oj Pol 'ödde Oågta Barn i hela Riket. Barna- Sera: e 12 21 He äv ä: AA N | | | 1709, Jul. dug. Sept: — 163 | Slågtet Skummare, Aphroditas af ADOLPH MODEER.”Y" — | bolsemtekesneRed län $. > I. Benåmningen af detta Slågte på latin år mythologifk och af Grekifkt urfprung. Et fådant namn tillades gudinnan Venus fåfom dicktad at varä upkommen af hafvets fkum, -och v. Linné anfåg det åt detta Slågte gifvit 'tjenligare för en finare tid, ån den under. hvilken Colwmna lefde, fom då trodde fig haf- va gifvit det flort, då han fade Pudendum Regale. Et dylikt namn har dock fnart fagdt nyligen anflått Hammer i fin Norfke Nat. Hifi. pag. 179. I Mufl Adolph. Fridr. har v. Linné upgifvit det Svenfka Slågtnamnet med Wina den fköna, men få prunkande det ock ljuder, fåger det dock ingen ting, och defsutom kan |» det rätteligen icke låmpas på mer ån en enda art af detta Slågte. Retzius i fin Inledn. til DjurR. p. 104. höll: fig vid Bokflafven, och emedan aphros betyder fkum, få antog han. för. +) Denna Afhandling inlemnades til Kongl. Ve. | tenfkaps Academien, af defs nu mera fram- Hdne Auéor, förledit-år 1798, 164 1799, Sul. Aug. Sept: fördenfkull namnet Skummare til detta Slågtets Svenfka benåmning. I de flåfte Europeifke fpråk har man bibehållit latinfka benåmningen, : få at det ock -på Tyfka kallas Aphrodite, man undantager allena Blumenbach, fom i defs Handb. der Nat. Gefch. pag. 414. icke Tå illa tyckes hafva gifvit detta Slågte namn af Seeraupe, åfven fom det ock på Hollåndfka blifvit kals lat Zeerups; Grönlåndarne fåga Koperdlurfoak. >: fo Til åtfkiljande af detta Slågte ifrån andra Slågter, har man för detta, i brift:af tilråc= kelig uplysning, varit mindre lyckelig. Von Linné upgaf i fit S. N. X, p. 655. corpus ovale; utrinqve pedibus pluribus fafciculo fetaceo: Tentacula oris' 2 bipartita. I XII uplagan af famma Bok heter det corpus repens, ovale: Pediformibus utrinqve fafciculis pluribus. -Of terminale, cylindricum retra&ile. Tentacula oris duo, fetacea. Blumenbach 1. ce. och Pennant i defs Brit. Zool. 4. p. 44. hafva varit af fam- ma mening eller 'antagit det famma på god tro. Det lyckliga tilfålle Miller haft, at noga betrakta flera til Skummare Slågtet hörande Arter, har ockfå varit lyckligare at utftaka det fammas- kånneteekn fålunda: Hörper krie- chend, långlich mit Schuppen bedeckt: Fifse mit Borften verfehen.- Fiihlfaden geringelte. Augen vier. Af deffe kånneteckn lårer bemålte Författare anfedt corpus depreffum, tentaculis | annu- EE ST ra öv 1799, Jul. Aug. Sept: 165 ahnulatis fåfom de hufvudfakligafte, emedan de blifvit uptagna i defs Prodr. Zool. Dan. pag. XXVIII. Förmodeligen har Lefke varit lyckligaft at upgifva famtelige deffe kånne- teckn neml. ein länglicher platter mit -Schuppen bedeckter Wurm , mit ok elten Fuhlfaden ; Borften- fifre, 4 Augen,: und am Munde einen cylindri/chen Riuffel, den er hervor flofsen kan. Skummarne kun- na lik vål lika få litet råtteligen fågas hafva fötter fom Sjöblickarne. Snabeln år icke altid fynlig och den hafva åfven flere af Sjöblickarne. Jag. menar derföre at kånnetecknen båttre blifva: cora pgus oblongum fubdepreffum articulatum, fupra fqvamatum pilofumve; articulis utringve co- nico-acuminatis, fetiferis, fupra plerisqve cirs ris haftatis. Caput fubretra&ile, oculis fepius 4, Tentaculis 2 annulatis, Cauda cirrata: det år kroppen aflång nagot yvlatt och förfedd med leder, ofvanpå med fjäll eller hår; hvar och en led å Öömfe fidor kåggellikt hvåfsad famt borfi- förande, de flåfte leder ofvanpå meråndels med et fvjutlikt klånge. Hufvudet år nåflan indrageligt, ro p a 4 Ögon ra 2 rp la Trefvare: yc Man” finner kn af det föregående, at detta S!ögte mycket liknar Sjöblickarna, i fynneraset dem fom hafva Snabel ock ofvan- på å ömfe fidor åro förfedde med' Skifvor Clamelle), dem vi, til fkillnad, på Skummarne kalla fjäll (fqvam2), emedan de: ligga tått 166 1709, Jul. Aug. Sept. tått åt kroppen och icke åro upråttflående och rörliga på deras led, fåfom Sjöblickarnas Skifvor. De fom något fkrifvit om .Skum- marnas fjäll, hafva dock icke nog tydligen utmärkt huru famma fjäll åro fåftade. Miller tyckes vifa at de åro håftade med några trå- dar (fafern) och Bafter menar med några fina tänder fom fitta i kanten; de inffåmma likvål | deri, at fjällen i öfrigt åro lediga och icke vid kroppen faftvuxna, hvarom man kan låfa Miller v. Wurm. p. 173. Så mycket jag mårkt; åro de fåftade på en enda punkt, ty då jag borttagit et fådant fjäll, har jag på kroppen mårkt en upftående ganfka kärt Kågelformig tipp ofvanpå kullrig, och inunder fjället fy- nes en ihålighet fom aldeles fvarar emot be- rörde tipp eller hvari den infaller då fjället påligger: förmodeligen går ifrån tippen en ganfka kärt ftrång eller mufkel fom år fåflad i fjällets ihålighet och utflråckt i en fåra fom på viffe Skummares fjäll inunder år mårkelig. Berörde ftrång fönderbrytes då fjället borta tages; i anfeende til fin klenhet affalla ockfå fjällen ganfka ofta, och ofta faknas på Skum- mare, fom ovåligt blifvit handterade af dem fom förft fångat dem; förmodeligen hånder det ock af andre för deffe kråk vådelige tilfållen på hafsbotten. I öfrigt åro merberörde fjäll meråndels aflångt- eller något når kretsrunda, ganfka tunna, men dock beftående af 2:ne tunna hinnor fom nårmaft ligga på hvarandra: dock 1799, Jul. Aag. Sept. 167 dock hånder, når Kråken ligga i fprit, at den fämma intrånger fig och få utvidgar Fjällen at de likna fmå blåfor. $. 4 I änfeende dertil at Skummarnes fjäll ofta förloras, bör man fördenfkull uti hvar och en arts kånneteckn, åfven uptaga ledernas öfriga befkaffenhet. Man vet ånnu icke om Skummarne våxa medelft nya leders utfkju- tande, tvårtom har man fnarare funnit at: unga och gamla hafva et lika antal: man kan derföre med nog fåkerhet i kånnetecknen up- taga dem och jemvål, då iman noga efterfer at fjällen åro tilftådes, utfåtta deras antal, emedan de tillika få beqvåmligt falla 1 Ögon fikte. Den milde Skaparen har ockfå hulpit de håndelfer fom förordfaka fjåällens affallande, ty vi få framdeles vid Arternas befkrifning nårmare vifa anledning at tro det fjällen våxa ut igen då de affalla. Skulle de -tjena til åggens betåckning, fom troligt fynes ) emedan man mårkt fådana under dem, få åro deras vid magt hållande få. mycket nådvåndigare. Hårtil torde åfven den anmårkning kunna til- låggas, at fjällen tjena til kråkets låttande el- ler fjunkning 1 vatnet, ty då det genom den nåmnde mufkeln lyfter fjällen fliger vat net inunder ock lyfter up kråket; då det åter drager til fjällen pråffas vatnet ut och kråket fjunker. Kan hånda ock, fom troligt fynes, KV. AA. Hondl. II Qv. M at 169 - Iy00; Jul. Aug. Sept. at kråket i detta affeende fyller och utvidgak dem fjelf med; luft. Man kånner ånnu é€ råtteligen mer ån en enda Skummare fom fynes vara utan fjäll, ty de finnas likvål men ligga betåckte under en flags hårig hud. Slu- teligen år det ockfå nådigt at anmårka det en och annan Författare hållit före, at hvar och en Skummare åger lika få många par fjåll, fom defs kropp beftår af leder; men det förhåller fig dock icke få med alla arter, fom vi framdeles vid deras befkrifning närmare fkola inhåmta. REN TA Hvarje FY har vål någon likhet derutinnan med Sjöblickarnas, at den utfliger å ömfe fidor med en kågelformig och borft- förande tipp. Denna ledernas utftigning kal- lar jag altfå, fåfom det år, et Utf/kott: andre hafva föga vål kallat det pedunculus, och det -: kan icke en gång råtteligen kallas vårta eller rör, emedan det icke få aldeles år få danadt, håren fitta icke eller i en enda öpning för- ente och fpitfade fåfom en penfel, men de fitta dock fåtom en häårqvaft eller borfte något tått, hvarje hår på fit egit fåfte. Hufvud- fakeligen fkilja fig Skummarne från Sjöblic- karne dermed, at Skummarnes kropp år icke Il ingftråckt utan endaft något långt - aflångt rund och at Trefvarne åro ringlade. De fefte hafva å ömfe fidor och åfven vid hufvudet famt i bakåndan fpjutlika klången, fom vida äro 1799: Ful. Aug. Sept. 169 äro til fkapnaden fkilde ifrån Sjöblickarnas klången, hvilket vidare nedanföre vid fKRut- Skummuarens befkrifning fkall inhåmtas. Deffe klången åro mycket.flaka då man utur vat- net uptagit .kråket, men i vatnet håller krå- ket dem flyfva; de åro mycket bråckeligare och gå förr förlorade ån fjällen ($. 3), hvar= före ock en del Författare icke fedt dem och derföre icke eller kunnat uptaga dem hvarken i befkrifning eller tekning. Det år ånnu al- lena en enda art fom aldeles icke har fådane klången, men år deremot förfedd med en mångd af nåftan benhårda och fmala taggar. Den af PENNANT i defs Zool. p. 45. t. 24. f. 28. fåfom en ny art anförde Skummaren. med namn af Aphr. Annulata år fördenfkull ej annat ån en utnött Skummare hvars alla fjäll och klången gått förlorade. Munnen fit- ter inunder Bolmen och utur den framfkju- ter kråket en ftor rörlik Snabel, fom i åndan år hårkantad eller krufig och åger 4 fmå knipkåkar eller något krökte klolika tånder emot hvarandra flåldte, nemligen 2, ftora ofvan och 2 mindre inunder. 6 Alla Skummare åro flora Salthafvets inne vånare. De finnas flundom i bergsfpringor och under flenar vid flrånderna, men oftare i toma Mufsle och Snåckefkal, hvarigenom de ådragit fig den mifstankan at hafva upåtit M 2 fjelfva 100 > 1709. Jul. Aug. Sept. fjelfva Skalkråken. Men fåkraft kan man tro; at Skummarne infinna fig når fådane Skal- "kråk dö för at upåta dem och fåmedelft renfa hafsriket från ofundheter och /” förrutnelfer; i Öfrigt torde det måfta kunna fågas om deffe fom om Sjöblickarne blifvit fagdt. BASTER menar at Skummarne beftå af 2 fårfkildte kön eller han och hona, och at den fenare lågger ågg. Vid följande fårfkildta befkrifning af de til Skummare Slågtet hörande ärter har man följdt den ordning, at förft upföra dem hvilka hafva ryggen aldeles betåckt med fjäll (fqva- mis dorfum tegentibus) derefter följa de fom hafva ryggen långs mit efter bar (fqvamis medium dorfi non octipantibus), och fluteli- gen de fom åro härtåckta (dorfo tomentofo),; Hubrstinv äv medukAsRe ej mer ån en enda art ånnu år bekant, neml. Hafsmufen; dock fruktar jag at nåmnde indelning ej år få pålite- lig, at igke fjällens frållning kan förändras, eller ftundom vara tåtare hoöpfkufvade och fiundom från hvarandra fkilde. Då fiftnåmndeé Skummare nedanföre kommer at befkrifväs; fkall man åfven omtala defs invårtes delar, och dermed hafva allä andra defs Slågtingar få fullkomlig likhet, at det icke fynes vara nöédigt derom anföra någon mindre och obetvdelig fkilnad vid någon af de öfrige ars terar kvnlkavdete tll deras yttre fkapnad få litet åro "åtfkilde, at de ockfå fnart fkulle kunna fågas vara blotta föråndringar af hvar- andra. 5) Skurm- 1709, . sul. Aug. Sept. fn e ") Skummare, hvilka hafva ryggen aldeles betåckt af fjällen.» > NÄR SR MMARE CA phrodita im- bricata): platt, bak-ut [malare, lederne 36, & ömfe fidor kägelformiga med två delta bor -fförande ändar och dels fyllika dels fpjutlika klängen; ri ryggen täckt af 15 par glatta och gemenfamt på hvarandra liggande fjäll. «= oKÖNiG har varit den förfte fom uptåckt och befkrifvit detta Hafskråk, hvarefter v. linne öpteg det .i fit SN. XII 1084 med namn af Aphrodita mbricata oblonga, dorfo fqvamato: fqvamvis 36. KöniG lemnade åf- ven Märrer del af fin uptåckt, och han !e- fkref och afritade detta kråk i fin bo: v. Wiirm. p. 180. t. 14 under namn af die fleche. Aphrodite mit glatten zweyfärbigen Schuppen, och i fin Prodr, n. 2644 kallade han det Aphrodita cirrata poftice acuminata pedibus eirratis. OQO. FABRICIUS, fom haft tilfrålle at fe fere af deffe Skummare lefyande, har ockfå med me- ra fåkerhet kunnat befkrifva dem i fin Fn. Groenl. n. 290 under namn af Aphrodita cir- rata poftiee acuminata, pedibus cirratis, fqva- mis levibus. alternatim imbricatis, hvarjemte han åfven fogat ritning f. 7. Utan tvifvel år det Rut-Skummaren fom PALLAS + fina Mile: p. 05. t. 8 o£ 3-6 befkrifvit och låtit +tekna, famt kallat Aphrodita cirrhofa: ty det 'infåmmer: nårmaft med hela detta kråkets ut- M 3 feende 172 1799, ful. Aug. Sept. feende, fjållens antal undantagit fom PALLAS »endatt utfåtter til 14 par, men han fåger fjelf at han haft et ofullkomligt exemplar, och figurerna fynas åfven klarligen vifa at några fjäll varit förlorade o. f. v. ; Aldenflund Mär- LER fjelf v. Wirm. p. 184 vål fagdt, at man ej bör gifva fådane trivial eller bi-namn fom utmårka egenfkaper hvilka tilkomma flere arter: få har han ock fjelf utdömt namnet cirrata, och jag bibehåller derföre hållre det fom wv. Linne antagit och kallar denne Skum- mare Aphrodita imbricata: depreffa poftice acu- - minata, articulis 36 utrinqve conicis furcatis fetiferis, cirris & fimplicibus & haftatis; fqva- mis levibus 15 parium, imbricate dorfum. tegentibus. MARTINI har i fit Nat. Lex. 3. Pp. 132. f51 uptagit denne under två namn, die flache Aphredite håmtadt hos MärLLERr, och Ziegelriicken Aphrodite fom förmodeligen fkall vara fvarande mot v. Linnés imbrieata: och fåledes har han trodt at hvardera af deffe Författare haft en fårfkildt art at befkrifva. Förmodeligen år det ockfå denne Rut-Skum- mare fom PENNANT i fin Zool. p. 45. t. 24. f. 27 anfördt fåfom en ny art och källadt Aphrodita pedunculata deraf at han fedt den med utdragen Snabel den han liknadt vid en pedunficulus eller fljelk; "men en fådan ha alla Skuminare och att den år en Rut-Skummare flu- tes deraf at den befkrifves with two rows of. fca- les on the back, placed alternately: figuren år utel. 0. 8. 1799, Jul. Aug. Sept. Dä. 8 Rut-Skummaren tråffas ftrundom 3 tum lång och 4 lineer bred framtil, platt bide ofvan och inunder, men åndå nog tjock. Hufvudet år ofvanpå rofenrådt, hornaktigt och fördelt i tvånne uphögningar, med 4 nog mårkeliga fvarta ögon. Äf de njo vid huf- vudet fittande trådlika delar, utmårka fig Pröfvare fåfom flörft, de åro nog tiocka ne- drevid och affmalna fs ninsom utföre til en fin ånda, de åro blekgrå något genomikinliga och SR fåfom beftående af ganfka många ringlar. Imellan Pråfvarne fitta 2 fvarta Och fyra gånger kortare ånnefpitfar, imellan dem et långt och hvitt fpjutklånge fittande på en fvart och hård rot, och två dylika fiita åf- ven å hvarje fida om hufvudet bakom hvar- dera Pröfvare. Deffe klången åro vid fåftet tjockare, gå fmalare utföre och förfedde på = /' åndan med en trind knapp fom fluter fig i en fpits. De kunna altfå liknas vid en hand- pik eller vid de fmå vål fkurna flickor hvarmed man i trågårdar underflödjer våxande blom- fler; i öfrigt åro de genomlikinliga och ihåliga fåfom et hårlikt rör. Inunder hufvudet be- finnes munnen hvars öfra låpp år tu klufven och knölig, men den undre rynkig. Innan ifrån genomlyfer den mörka tungan eller fna- beln, fom då den år framdragen föreftåller et kafvelformigt rör åt åndan tjockare, i kanten rundtom med 18 krusningar och i Öpningen med 4 fvarta krokiga tånder. MM 4 -'&$ 9. 174 1799, Jul. Aug. Sept, | Om Rut-Skummarne åre 3 tum eller me- ra långa, få beftå de dock altid tydeligen af 306 fållan 37 leder, hvarje å ömlfeé ida med et utfkott fom år delt i 2 grenar den ene fittande Öfver den andre, hvilkas åndar åro befatte med guldglånfande häårqvaftar hvardera delt i 3 flockar med 6 hår i hvarje jemte 2 på iidan fittande långa och fvarta tagellika hår. Vid roten af undre grenen inunder ut- fitter et långt enkelt klånge eller en rått och fått kötttråd, och långre in inunder det år vid buken befinnes åfven et lika klånge, men fmalt fåfom et hår. Ofvanppå. vid roten af hvarje berörde fido utfkott fitter en ganfka liten och kärt kågellik tipp, fådane åro föl- jakteligen 36 å hvarje fida, och af deffe åro 15 något förre ån de öfriga, på åndan til- bakaftötte eller håliga. Af deffe flörre tippar fitter en å hvarje fida på kroppens I1:fta led, 0; 1 Vv; eh a hvarje. lida På UN Sj VrrD dd: i OJAN IE 1: EN kö NN bre FR BÄ As är ILO LE d leden; de öÖfrige leder hafva hvar fin mindre tipp å ömfe fidor, fåfom fagdt år, ofvanpå och derjemte et långt utom kroppens fidor framhångande fpjutklånge: det år å hvarje fida 21 fmårre tippar och lika många fpjut- klången aldeles lika dem fom finnas vid huf- vudet ($. 8). Så många fom de förre tippar åro, få många åro ock fjällen fom betåcka ryggen, neml. 15 par i 2 rader: KÖNIG lårer i af. 1799, Jul. Aug. Sept. 175 i affeende på antalet af kroppens leder der- efter råknadt 18 par fjäll, och honom hafva en del öfriga Författare följdt, men OO. Fa- BRrRICIUS har haft båttre tilfållen at råkna fjelfva fjällen och med mera fåkerhet kunnat utfåtta dem ($f. 7), hvarföre vi ock fåkraft följa honom. Deffe fjäll aftaga i ftorlek lika "med kroppen bakut, få at de fifta åro de minfta; hvart och et åger.en intryckning in- under hvilken ligger öfver hvar fin af ofvan- nåmnde 15 par flörre tippar: MiLnrLERr fåger at inunder fjället befinnes en uphöjd cirkel- ring fom faller öfver och omgifver tippen. Det föregående fjället tåcker ej allenaft med fin yttre ånda det följande i famma rad på "defs öfra ånda, utan äck med fin inre fido- 'kant. det motfvarande fjällets inra fidokant i "motfvarande rad o, f£. v. vidare våxelvis få- fom fjällen på en fifk eller under buken på en orm. Til fkapnaden åro de njurlika, det 'år aflångt runda, men öÖfra kanten med en halfmånlik utfkårning, hvilken betåckes af det föregående fjållets efterfla kant, | f. 10. Buken eller kroppen inunder har en långs efter gående röd fåra, fom utmårker den un- der inelfvorna liggande Pulsådern, Strupen faller i en aflång mage, fom bakefter fmalnar 1 en åndtarm och har åndteligen en nog fyn- lig utgång. I ändan af kroppen fitta icke 5 | M 5 utan 176 1799, Jul. Äng. Sept. utan 2 långa fpjutklången och et mindre å ömfe fidor, flere fom i åndan blifvit råknade har fkedt af mifstag då man inråknadt dem fom höra til följande leder. Til fårgen åro Rut-Skummarne nog förånderlige, de flåfte åro blågrå, andre åro blå, bruna, fjolette, röda gulaktiga, med hvilket alt likvål i fynnerhet förftås fjällen, fom defsutom åro genomfkin- liga och teknade med en hvit flåck hvilken utmärker ftållet der fjället år fåfladt vid den underfittande tippen; men på en del år ock efterfa kanten flåckig, fållan hafva de fere . ån två fårgor; det öfriga af kroppen år hvitt. De fom åro blå hafva en blåaktig buk, de ' Öfriga hafva den hvit: En del befinnas vär- tiden vara rödaktiga på efterfta delen af bu- ken, hvilka förmodeligen. åro honor och hvil- kas fårg på det ftållet torde utmårka drågtig- heten. I Mars har man ock under fjällen och imellan fidoutfkotten mårkt oråkneliga fmå röådacktiga kroppar, hvilka man ej an- norlunda kan anfe ån fåfom ågg och fom FABRICIUS menar haft deras NESÄNS genom = ofvanfkrifne ryggtippar. | fak IT Rut-Skummarne åro de allmånnafte ibland alla deras Slågtingar, de finnas til myckenhet vid flrånderna imellan flenar, på Skalkråk, hafstångs-rötter och på gvttjebotn, men gå aldrig up i vatnet. Deras rörelfe beftår deri 7 | at | 1700, Jul. Aug. Sept. 177 at de vrida eller flånga fig hit och dit famt afa fram, de flåfte hålla då hufvudet indragit under de fråmre ryggfjällen; men ingen ting år qvickare ån Pröfvarne, ty det minfta de oröra vid, drager fig kråket genaft undan: utom vatnet komma Rut-Skummarne icke det ringafte fort. De åro tigrar ibland Mafk- okråken och fkona icke deras nårmafte, ty man har fedt en bjuda til at fluka i fig en lång Skummare, fom varit mycket ftörre eller Jångre; men Rut-Skummarne åro ock Sim- pornas allmånna föda. ZOEGE fkall åfven hafva funnit deffe Skummare ibland Mufslor vid de Holftenfka Öfterfjöftrånder. Man torde fluteligen böra ånnu tillågga at Grönlåndarne tillågna Rut-Skummaren det allmånna namnet Koperdlur/oak, och at den på hollåndfka For Gefpriette zeerups. TA N:o 2. SKÖN -SKUMMARE CAphrodita le- pidota): något platt, med en långs åt ryggen gående blodröd eller fvart rand; lederna 36, & ÖOmfe fidor kågelformige med litet tvådelte och borfi- förande åndar och dels fyllika dels fpjutlika klän- gen. Ryggen täckt af 14 par ganfka fint pricki- ga och gemenfamt på hvarandra liggande fjäll. Den år upförd af Mörrer i defs Prodr. n. 2643 under namn af Aphrodita /epidota ob- JHonga, fafcia dorfi longitudinali fanguinea. Mera har han ånnu icke gjordt bekadt. Men La 178 1799, Jul. Aug. Sept. af namnets likhet har jag anledning tro at det år den famma fom Parras i fina Mife. Pag. gel tequ fra. arb GYNEAD bb dfkrifvit och afritat, neml. under namn af :Aphrodita [Iepidota, och håruti ftyrkes jag få mycket mera fom han åfven omtalar en långs efter kroppen gående rand, faft han fåger at den år fvart. I anledning af famma rand torde det ock vara den famme fom SvAM- MERDAMM i fin Bib. der Nat: t. 9. f. 16. i7 -afritadt och pag. 79 befkrifvit fåfom en farlig fiende för Strand-Vindelsnåckan (Turbo flit- toreus). Pröfvare och Stjertklängen tyckes han : fåga vara fådane fom på lång Skummaren, hvilken nedanföre fkall befkrifvas. Leder- -2ne skola: utgöra "et santal mellan” OM och - 70, men hela kroppen år dock icke långre ån 5 å 6 lineer: långs åt ryggen löpa 2 blod- röda ådror med utfligande grenar å öÖmfe fidor. Bemålte Författare har haft anledning, at många af berörde Snåckor blifva af deffe 'Skummare angripna och-at en del fluteligen af dem förtåras: blott i en enda Snåcka fun- 'nos 7 flycken af deffe Skummare. Nar KD PaALLaAs fynes ock utfåtta en lika florlek för Skön-Skummaåren fom ofvannåmndt år. Når man tager medeltalet af ofvanfagde le- dernas fummor, få infirämmer åfven PALLAS deruti, ty han utfåtter utfkottens antal til 36 par. 1799, Jul. Aug. SR 179 par Deffe ut/kott åro i åndan tudelte och med gulaktiga hårqvaftar förfedde; inunder dem vid buken: fitter et fyllikt klånge, och ofvanöfver vid ryggen det vanliga Spjutklån- get men: endaft vid de leder fom: icke båra fjäll: deffe Spjutklången fkola vara fvarta på (åndarne. Fjällen "utgöra et antal af 14 par, betåcka hela ryggen och åfven fjelfva utfkot- ten; til fkapnaden åro de nåftan kretsrunda och ganfka fint prickiga. De förfte 10 par fjäll fitta fåftade vid hvarannan led, men de följande paren åro håftade vid hvar tredje "led; det t4:de paret år fltundom förloradt. Den ofvan omnåmnde fvarta randen på ryg- gen, år på de flåfte bred och fvart; fåledes och då den år ofynlig torde' det herröra at det icke nog lyfer igenom fjällen. Til följe af alt föregående, har jag fåledes anledning at kalla denna Skummare Aphrodita lepidota: » depresfiufcula, fafcia longitudinali fangvinea | nigrave; articulis 36, utringqve conicis fubfur- eatis fetiferis, cirris & fimplicibus & haftatis. | Sqamis 15 parium fubtilisfime pundaatis, im- bricate dorfum tegentibus. Den uphåller fig i Norffjön och år icke fållfynt; på OT Og heter den Donsrug. Ju kd un N:o 3, SKRUBH - SKUMMARE CAphrodita fcabra): något kullrig , bakefter något hvåfsad;z ng 34, å omfe fidor kdågelformiga och. tvådelte, med - 180 1799, Jul. Aug. Sept. med borfiförande åndar, alla med fyllika men allena: hkvaranhan med fpjutklången. Ryggen tåckt med 15 par fkråfliga fjäll, fom på mitten endaft råka — | hvarandra. ij Under namn af Aplirodita fcabra oblongar dorfo fqvamato fcabro, har v. LInné i S. N. XII p. 1084 uptagit en Skummare och fåger at den år funnen vid de hollåndfka kufter af BASTER, hvartil v. Linné lårer förgåtit at an- föra de af BASTER gifna ufla figurer i defs Op. I. t. 4 f. 3: A-C, utan vidare befkrifvas. V.. Linné fjelf befkrifver den ej eller vidare ån at den år föga långre ån en Gråfugga COnifcus)y tåckt med 20 fkråfliga fjäll och at den har å ömfe fidor ungefårligen 20 fötter. I anledning heraf har ock MArRTINI upfördt den i fit Nat. Lex. 3. p. 144 under namn af die rauhe Aphro- dite. FABRICIUS upför i fin Fn. Gr. n. 292. ockfå en Skummare under namn af Aphrodita fcabra convexiufcula, poftice fubacuminata, pe- dibus cirratis, fqvamis fcabris in medio dorfi conniventibus, och han har icke fatt i tvifs velsmål at den år aldeles den famma med den fom v. LInné upgifvit. Alt hvad fom flyrker detta år, at han oekfå fagdt det fjällen tåcka ryggen; deremot fynes det af honom utfatte ledernas och fjällens antal närmare intråffa med Prick-Skummaren fom nedanföre kom- mer at befkrifvas, men det förfaller når man öfvervågar at ledernas antal år ungefärligen ut= fatt och at en del fjäll kunnat vara förlorade: det | | | | i || | | | | | 1796, Ful. Aug. Sept. 188 det fkålet gäller dock något at han fagdt det fjällen tåcka ryggen, m. m. fom vid nårmare jemförelfe kan inhåmtas. Af denna grund hörer åfven hit den af PENNANT i defs Zool. P- 44. t. 23. f. 26 under namnet Aphrodita fqvamata, korteligen nåmnde och mindre vål afritade Skummare, Jag menar ockfå at hit fkall höra den fom GrRoNnovius befkrifvit i Ac. 'Helv!: 5. pag. 377 och kallat Aphrodita tere= tiufcula, dorfo duplici ferie fqvamis imbrica- tim obduéo. Til at få mycket båttre fkilja denna Skummare, kallar jag «den Aphrodita feabra: convexiufcula, poftice fubacuminata; articulis 24; utringve conicis furcatis fetiferis, Cirris fimplicibus cuiqve fecundo haftatis fqva- mis 15 parium fcabris, conniventer dorfum | REAR, | 15. ikldenftömd Skrubb-Skummaren i Maka många; delar liknar Rut-Skummaren, få vill | man Hår. endaft anföra det hvarmed den fig derifrån ätfkiljér. Skrubb-Skummarens hufvud år litet rundadt och framtil affmalnadt, det öfriga fåfom på Rut-Skummaren, men pröf- vare och fpjutklången åro något kortare; | fnabeln år ej mycket for, fållan utdragen. Ten år baktil föga fpitfi ig och ryggen mera kullrig, och fåledes år den tjockare ån andra Skummare. Lederna utgöra et antal af | 34, å Ömfe fidor få danade och med fyllika klåns 182 1799. Ful. Aug. Sept. klången ofvanpå fåfom på Rut-Skummarer; men med ej mer ån et ftort fvart tagellikt hår vid hvarje utfkott och utan någre vid buken fittande kläången. Jåmnt hvarannan led år i ömfe fidor förfedd med fpjutklånge och fåledes 17 å hvarje fida, men kortare ån på Rut-Skummaren. Ryggen har å ömfe fidor 15 fjäll, fom på mitten af ryggen råkas, imern ej ligga på hvarandra; af deffe betåcket det 1:fla, 3 och 13:de hvardera 2 leder, det ans dra betåcker "allena en led, men det 14:de tåcker fyra och det 15:de betåcker de fem fifta leder af kroppen. Alla fjällen åro ofvan- på fkråfliga medelft tått fatte uphöjda punkter och efterfta åndan år hårkantad, ofvanpå utan någon flåck och dock inunder en uphögning fom fvarar emot fin ryggtipp. Til fårgen år Skrubb-Skummaren fmutfigt grön, buken hvit- glånfande med en långs gående röd rand. På denne har FABRic1IUS blifvit varfe, åt de 2 fifta fjällen varit förlorade, och at 2 andre i flållet börjat utvåxa, fom voro hvita, fmå och ånnu flåta. Den uppehåller fig på hafs- djupet under flenar, men år mindre allmån och mindre liflig ån Skrubb-Skrummaren. Jag bar erhållit denna art ifrån våra vefter hafs flrånder långft i norr, och har ej mer at til- lågga ån at fnabeln i åndan år kruferad eller fågtandad fåfom på Rut-Skummaren ($. 2 fjällen åro hvita med brunröda moln. | $. 16. 1999, Ful Aug. Sept i83 ; $. 106. s N:o 4. BLÅ-SkuUMMARE (Aphrodita viola= cea): fjolett , lederna 34; å ömfe fidor kågelformi= gu, tvådelte och borflförande; ryggen täckt med 15 par fjäll. | | Den år kärteligen bed rifven af STRÖM i AG. Nidr. 4. p. 366, dår den kallas A phrodita vio= laceå oblonga violaceå;, fqvamis dorfalibus utrin- qve qvindecim: Detta åt ock ord ifrån ord up- tagit i Mörters Prodr. h. 2645: FABRICIUS bär varit af den tanka, at denhe Skummare votre en och denfämnie med Röut-Skummaren; men?! vid jämnförelfe finnes dock betydelig fkillnad: Den håller vid pafs en tuim i långd och beftår af 34 leder, å öÖmfe fidör kågel= formige, vågrått tudelte och hvarje klyft eller gren förfedd med fin hårqvaftt;, den Öfre kår- tare ån den undre; Kroppen ofvanpå år öf- veralt betåckt af 15 par fjäll; fjolettröda med & gul flåck på hvarje; ihurnider år den blå; . ng eri långsåt gående fåra: Hufvudet år ofvanpå tåckt imed en liter rundtaktig plåt; ock, det fom är nog befynnerligt; å Ömfeé fidor med 3 fvärta punkter ellet. ögöN sr Of tigt år bufvudet lika befkaffadt fom på aän< dre af detta flågtes Derne Skummare finnes i Noörrfjön; hurudäria klångén den åger år ånnu obekant; Jag har fåledes ånhu inger anledning at gifva den sigge hamn, ån Apbrödita violareg: Corpore violaceo , articulis Ke Vi 4: Handl; III: Qus N 2å; e 184 1799, ojul. Aug. Sept. 34, utrinqve conicis, furcatis, fetiferis; fqva-= mis 15 parium dorfum tegentibus. | 8” Skummare hvilka hafva ryggen långs vudt efter bar. RE N:o 5. PRICK-SKUMMARE (Aphrodita pun- Hata): nåflan jämnbred, lederna 24, å ömfe fidor kågelformige, med en hårqvaft och fpjutklängen al- lena; ofvanpå med 12 par fjäll, fom ej tåcka midten af ryggen. VEKINNet har i fit SN: OC p. 055 förl uptagit den under namn af Aphrodita /qvamata oblonga, dorfo fqvamato ievi, hvilket ockfå STRÖM dföljdt i AG Nidr. 4. pag. 367; men federmera har .v. Linné i XII upl. af berörde defs bok p. 1084 kalladt den Aphrodita f/qva- mata oblonga, dorfo fqvamato: fqvamis 24. Under namnet Aphrodita /gvamata har jemvål BASTER I dels Op. tubeef. 2. 1: 00. t 0. d $- den någorlunda befkrifvit och afritadt, men ännu fullkomligare har PALLAS gjordt det famma i Mife. p. 92. t. 7. f. 14. a-d. Bågge deffe Författare inftåmma dock deri at fjällen aldeles betåcka kråkets rygg: den förre vifar . äfven utfkotten vara tredelte och fåledes hvarje hårqvaft af 3 fammanfatt ($. 9); men i le- dernas och fjållens antal, inflåmma bågge fåfom hade de befkrifvit en Prick - Skummare. J. Fas 1799, ful. Aug. Sept. 185 I. FABricivs i defs Reife nach Norv. p; 253 har åfven en Aphrodita fqvaimata befkrifven, men kärt och jemvål icke båttre ån at be- | fkrifningen kan låmpas til de flefte Skummare ärter. Vi hafva ofvanföre ($. 147) vifat at det ieke råtteligen år Prick-Skummaren forn PENNANT kalladt Aphrödita /qvamötaå. Sedan man funnit, at fnart fagdt ingen Skummare år utad fjäll (f. 4), få här MöLLER med fkäl 'åndradt merberörde namn til Aphrodita pun Tata oblonga, fqvamis pundatis, mäcula fubs lunata, lutea, fom han källar denne Skum mare i fin Prodr. n. 26423 inen 1 defs bok v. Waurm, der den både år befkrifven och vål afritad p. 170 t. 13, kallas den die gedupfelte Loge mit Fear einfårbigen Schuppen. fe 18 På lika fått fåfom med Rut-Skumrmaren fkedt ($: D; få har ock håndt ät MART:iNI under två olika namn uptagit. Frick-'Skummären, då han mibstagit fig på de af v. Linné och MäLLER gifna olika namn. I MARTINIS Nat. Lex. 3. p. 136 heter den fåledes die gedinfelte Aphrodite och ps 145 kallas den Schlippenriicken fom år öfverfatt af fqvamata: derjemte år åf- ven en tekning bifogad. Det fynes vara nog likhet imellan Prick-Skummaren och Skrubbs= Skummaren, hvaraf man haft arledning at. | mifstånka det de voro e och fammia flag; öm O. FABRRicCIUS, föm fedt bågge lefvande N 2 och 186 1799, jul. Aug. Sept. och til en myckenhet, gör ofs förviffade at de åro två fårfkildte arter, hvilka han lika | noga betraktadt och omfåndeligen befkrifvit: jämnförelfe updagar det ockfå tydeligen. I denne Författares Fn. Gr. n. 291 heter Prick- Skummaren Aphrodita puniata oblonga, pe- dibus non cirratis, fqvamis pun&atis, medium 'dorfi non occupantibus. Åndteligen har ock- få OLAFSSEN 1 defs Reife igjen. Isl. p. 999. t. 10. f£. 7 befkrifvit men flått afritadt denne Skummare med Islåncfka namnet Skare; och på latin fcolopendra ' corpore lato fqvamofo pedibus utrinqve viginti qvinqve. Jag kallar den Aphrodita puntiata : fubaeqvalis, articulis 24 utringqve conicis unifcopatis, Cirrisqve ha- flatis tantum; fqvamis 12 parium, pundåatis, inedium dorfi non occupantibus. ÅndD: Prick-Skummaren, fom på hollåndfka år kallad gefehub. e zeerups, år norra verldshaf- vet innevånare, på hvars djup den uppehål- ler fiz, men fkal ock vara funnen i det fly- "tande hafsgråfet ända til Cap. "Den år 11 lineér lång och 23 lirea bred Öfveralt, men på åndarne "rundad. Framåndan år den efs terfla få lik; at man bar möda kunna åtfkilja dem, och det år allcna den under hufvudet mårkeliga mundöpningen fom åtfkiljer det ifrån bal that med iynglas finner man åf- ven ofvanpå hufvudet 4 fvarta prickar 2. vid hvarje 700, JU: ANG. Sept. 187 | hvarje fida ftåldte på långden i en fned vin- kel mot hvarandra, och deffa utgöra ofelbart ' ögonen. De vid hufvudet fittande fpjutklån- gen m. m. åro af vanlig befkaffenhet (4. 8), af hvilka OÖLAFSSEN Orått anfedt det medlerfta fåfom et tryne; med fynglas blifver man på deras knapp varfe 2 fvartaktiga priekar. Mun» nen utmårkes under hufvudet genom en up» höjning med fin Öpning, derutur kråket efter behag utfkjuter en kafvelrund fnabel, fom håller 3 del af kroppens långd, med en ftor hårkantad öpning i åndan, hvari fitta de van. liga fvartglånfande tånder. RN fu 120. Kroppen fynes fåt och lederna åro ofvan och inunder knapt med fynglas til någon del mårkeliga, men på fidorna utfliger hvarje med en kågellik fpits, fom i åndan äger en tvår= klyft hvarutur en flubbig hårqvaft af brungula och glånfande - hår af åtfkillig långd -utflår: med fynglas finner man at de åro ihå- liga eller rörformiga och genomfkinliga. Å ömfe fidor ofvanpå är kroppen betåckt med en rad af f2 aflångtrunda fjäll, fom ligga med fina åndar efter vanligheten det ena nå- got på det andra, och få fåftade at deras långfla diameter gör en fkef eller fpitfig vin- kel mot kroppen, hvarigenom de med fina yttra. nedra kanter flå litet utom kr>ppens fdor och lemna fåledes ryggen ånda långs- N 2 efter 188 1799, Jul. Aug. Sept. efter bar. De åro hvitgula och beftrödde ned fvartaktiga uphöjde prickar, fom på mit- ten formera et gult fålt liknande bokftafven C: STRÖM fåger endaft, at mit på hvarje fjäll befinnes en hvit flåck: de Öfrige Författare : tala hvarken om C eller flåck, men väl in- fårama de deri, at den yttra åndkanten år be- fatt med. fina och korrta här fålom en frans. Hvarje kroppens led år ockfå förfedd med et å ömfe fidor utflående Spjutklånge, och midt i ändan af kroppen fitta två dylika men” långre. Buken eller kroppens undra del är til fårgen fåfom pårlemo. Prick-Skummarne komma fållan til flrånderna och finnas då under flenar. Når de blifva fkråmde och meråndels då de dö, utfkjuta de fin Snabel. Når de uptagas utur vatnet och låggas på "ryggen, vrida de fig hit och dit, famt fpringa åndteligen fönder flyckevis under torkningen: Byeckena vifa äfven en iftund derefter ännu tekn til lif. De Islåndfke fifkare hålla dem för at vara. förgiftiga. 0. N:o 6. LÅNG-SKUMMARE (Aphrodita /!on- ga): nåftan långfiråckt , lederna 66 å Ömfe fidor; kågelformige med en hårgvaft, utan klängen; ofvan- på med 28 par fjäll, fom ej tåcka midten af ryggen. Ehuru 1799, Ful. Aug. Sept. 189 | Ehuru denne år föga långre ån Rut- Skummaren, få kan den dock anfes fåfom något långftråckt för fin fmalhet fkull, eme- dan den ej år mer ån 13 linea bred, likvål år den i bågge åndar rundad. Märrer har 1 fin Prodr. n. 2646 kalladt den Aphrodita longa alba, fgqamis concoloribus medio dorfi nudo, pedibus' papilla fimplici fetigera, cirris lateralibus nulliss FaBzricius har belkrifvit den i Fn. Gr. n. 293 med namn af Aphrodita Ionga elongata, alba, fqvamis concoloribus medio dorfi nudo, pedibus papilla fimplici fetigega, cirris lateralibus nullis. Jag har trodt vara bålft at kalla den Aphrodita longa: fublinearis, articulis 66, conicis unifcopatis, cirris nullis; fqvamis 28 parium, medium dorfi non occupantibus. Den fkall vara en medelart imellan Prick-Skummaren och Skön-Skumma- rens; år Öfveralt hvit eller af en blånkande pårlefårg. Hufvudet år litet och det torde vara ordfaken hvarföre man ej kunnat mårka flere ån 2 ögon. Pröåfvarne åro fyllika, kärta och något krökta, klånget fom fitter imellan dem, år mycket kärtare. Mundöpningen un- der hufvudet år fkrynklig, men fnabeln har man ånnu icke blifvit varfe. Lederne åro vål utmårkte och hvarje utfkjuter å ömfe fidor i en enkel kågelformig fpits, fom fluter fig med 4 guldglånfande här. Andan af kroppen har 2 klången, fom likna pröåfvarne. Fjällen åro aflånga, ifråunflia åndan af hvarje N 4 är 190 1799, Ful. Aug. Sept. år fåftad vid kroppen och den efterfta fom ligger på fit följande fjäll har 3 rader prickar. Det förfta paret af fjållen, under hvilka huf- vudet kan indragas, råcker endaft öfver krop- ens förfla led, det andra paret flråcker fig öfver 3 leder, de fyra följande råcka öfver 17 leder, och de 23 fifta par fjäll flråeka fig öfver de Öfriga kroppens leder: altid långs åt kroppens fidor at råkna, ty mitten af ry ggen tåcka de ej. Böua Bbarkatte finnas på ler- botn, deri de göra fig djupa gångar eler er -. N:o 4. LILE-SKUMMARE CAphrodita mt nuta): aflång, lederna 48, å ömfe fidor kögelfor+ miga, tvåklufae och den undra grenen borflförande, utan klängen; ofvanpå med 19 par fjäll, fom ej täcka mitten af ryggen. Den år befkrilken af FABRICIVS i defs En. Gr. n. 294, der den kallas Aphrodita mi muta oblonga, pedibus papilla bifida fetigera, cirris lateralibus mnullis, fqvamis nummerofis minutis khevibus, medio dorfi nudo. . Man torde ock nåftan kunna förfåkra at det år « den famme fom PENNANT i fin Zool, 4. p- 45. t. 24. f 209 afritadt och kalladt Aphro- dita minuta: with fmale feales:; flender; not an inch long: tekningen vifar ock at ryggen icke aldeles af fjällen år betåckt och den år der- före m.”m. icke den fom Parras kalladt Aphro- F709, Jul. Aug. Sept. 191 Aphrodita lepidota, fåfom PEnnwanTt ment, 'Förmodeligen år det fåkrare at kalla Lill Skummaren Aphrodita- minuta: oblonga, arti- culis 48, utringqve coönieis furcatis ramo inie- 'riore fetifero, cirris nullis; fqamis 19 parium levibus, medium dorfi non occupantibus. Den år minft af alla fina flågtingar och håller en- daft 8 lineer i långd och 17 i bredd, med rundade åndar och bakefter föga fmalare, | ofvan och inunder platt. Fjållen åro folette och ofta teknade med en halfmånlik guldgul fåck; den långs efter midten bara delen af 'fyggen gulaktig. Det 5-14 paret fjäll åro förf. Buken åro rödaktig, men framtil nå- fan roftfårgad i anfeende til den genomlyfan- de mörka fnabeln; två långs-åt gående fåror omfatta en uphögning på midten, men tvår- fåror fom fkilja lederna åt åro ofynliga, hvar- före de endaft åro utmårkte genom de kågels formiga utfkotten, fom föga flå utom fjällen, men åro tvågrenade hvaraf allena den undra grenen år förfedd med några få hår. Ögonen (åro 4 och alt det öfriga fåfom på Lång- Skummaren, Någre Lill-Skummare åro fmut- figt gröna, med en gul flåck på fjällen. De finnas alla långt ifrån flrånderna på lerbotn och åro nog fållfynta. De krypa långfamt och i råt firåckning fram, kunna ockfå nå- fan helt och hållit draga hufvudet in under de oförfla fjållen. Det förekommer mig fåfom i "vore de fönderbrutne leder i Altdorffer Mar- | N $ morn, 192 17090, Jul. Aug. Sp morn, ej annat ån flenvandlingar af någon Skummare art under någon af nu befkrifne underdelningar, eller ock af någon Sjöblick, kan hånda. Jag åger et ftycke deraf, fom nog tydeligen tyckes göra denna mening fannolik, och om få år, förfaller det namnet Pentacrinit, hvilket man tildelt flere Petri- fcater dem man rätteligen icke vetat hvad det varit. y ") Skummare hvilka hafva ryggen betåckt med hår. 4. 23. ; N:o 8 Harsmus (CAphrodita aculeata): nåftan aflångt rund, lederna, å ömfe fidor nåflan kågelformiga, och taggförande; ryggen flockig , vid fidorna med långa hår och fmala taggar. Det år denne fom långe af de flåfte För- fattare: och fnart fagdt enfam af detta flågte varit kånd, och fom fått få många både prunkande och löjeliga namn. De alraåldfte Författare fåfom /ELiIAnus de animal L. 16. C. 19. m. fl. fynas hafva upfördt dem ibland de få kallade Lepores marini, få långt man kan fluta af den anvisning ALDROVANDUS de molli- bus Lol. "C. 7. gifver.. . RNONDERRT. de, Puc. Pp. 428 har den afritad och kallar den Phy- falus penicillis viridibus; det fer ut fom HaAL- MA låtit derefter infåtta famma figur i RUMPHS Rar. Kamm. Pp, 38. £: JO: ff. 6, Och derumt ; har 1700: Jul Au: Sept. 193 har PETIvER inflyttat den i fit Gazoph: t. 126. f. 7. med det af RONDELET gifne namn. Alla deffa figurer åro derföre få ufla at man knapt kan giffa det de utmårka någon Hafs- mus, om man ej förut defs båttre kåndt den. Man förmodar ock at det år den famma fom COLUMNA i fin Ecphraf. L. 2. c. 14. p. 25. t. 26 omnåmndt och afritadt under namn af "Pudendum Regale. JacoBzus har gifvit en befkrifning och ritning derpå: 1 BARTHOLINI AG. med, 3. p. 88. t. 88 med namn af Ver, I mis aureus. SWAMMERDAMM har ockfå givit | åtfkilliga anmärkningar om defs ut- och in- vårtes delar jemte ritning och kalladt 'den | Phyfalus i Bibl. nat. lat. edit. t. 10. f. 8, men i den tyfka upl. p. 356. t. 10. f. 38-16 heter. den die fammetne Meer/chnecke. Hvad Repr på lika fått anmärkt, finner man i:defs Bok de animali viv. Amft. 1708. p. 325. t. 25. f. 1-6 och Opufe. 3. pag. 276. t. 25 under namn af Hyftrix marina. Dare i fin H. of Ha:wick p. 394 kallar den Mus marinus, el- der, Sea moufe, hos RuyvscH 1 defs Theatr, 1. "pag. 23. n. 49 heter den Eruca marina, pilis lateralibus aureis eeruleis viridibus iridis in= far fulgentibus predita: Hy ftrix marina dicta. | SEsA, fom har den afritad i tin Thefaur. 1. CP. IAI. 53 sa OO IR PR HAT 7-8, kallar den Eruca feu fcolopendra ma- | rina corallina multiceps; och hos BDARRELIER julen, Pag. I31. t. 1284. f. I. äger den namn af 194 1709, Jul. Aug. Sept. af Eruca echinata marina grifeo fufca, hvar: jemte åfven en mindre men likadan och för- modeligen ånnu ej fullvuxen blifvit afteknad, f. 2. med ramnet Eruca echinata marina mi- nor. MOoLINEUXx har ock infördt en athand- ling om detta kråk i A&. Angl 19. n, 225. Pp. 4035: $ 24, Hafsmufen har ockfå ådragit fig lika få många Författares upmårkfamhet i fenare ti- der. "V. Linné uptog den i Fauna Svec. I. n. 1284, Arhoeen. Ac. I. p. 609. och Muf. Reg. Ad. Friedr. 1. p. 93 med namn af Aphrodita nitens, men federmera i S. N. X. pag. 655, XII. pag. 1084 och Fn. 2. n. 2099 fade han Apvhrodita aculeata ovalis hirfuta aculeata, Med namn Aphrodita aculeata har ock BASTER någorlunda befkrifvit och afritadt den i fina Op. 2. pag. 62. t. 6. f. 1-4, äfven fom GUN- NERUS under den af v. Linné gjorde benåm- ning gifvit en fkålig befkrifning derom jemte ritning 1 AG. Nidr, 3. p50, 4:-p. 95. t 10: ÖR Allena med de af v. LiInné upgifne kånnetekn år den af GRONOVIUS upförd i A& Helv. 5. p. 377, jemte hollåndfka namnet Zee Muys, i vilka fpråk den ockfå någon gång blifvit kallad Fluweele feeflak, "PALLAS, då han omftändeligen befkrifvit detta kräk til ut - och invårtes delar, i fina Mifce. p. 79. t. 2. f. 1-13 fåger fig hafva något litet velat nyttja £700, Ful. dne. Sept: 195 nyttja namnet Aphrodita aculeata för at icke fynas novandi cupidus. PONTOPPIDAN i fin danfke aiias 1. p. 660 eiler Nat. Hift. in dåns nem. Pp. 194 kallar den Guldmus, och åfven få APHELEN i POMARES Nat. Lexic. 7. p. 498. Af BLUMENBACH Handb. p. 414 år den kals lad Aphrodita aculeata ovalis, hirfuta aculeata, pedibus utrinqve 32, och at LEsKE Anf. Gr. Pp. 505 die Seemaufs mit goldglånfenden Haaren und Stacheln befetz, der Körper eyförmig. MäLLER i fin Prodr. on. 2641 kallar den ' Aphrodita aculeata ovalis hirfuta. Den år omtald i BoaTtE's Nat. Hift. of Ireland pag. 172 och PENNANT har gifvit en ganfka kort befkrifning jemte ritning under namnet Aphro= dita aculeata i defs Zool. 4. p. 44. t. 23. f. 25. För fållfkaps fkull kan man åfven upföra HiLrL, fom i fin Hift. of Anim. p. 90 kalladt den Aphrodita fubcylindrica variegata. Silta nåmnde Scribent omnåmner ock ånnu 2:ne fåfom fårfkildte arter, den ene fom han kallar elliptica verficolor, och den andre Aphrodita fubrotunda. Det kan vara möjeligt, ehuru deffe befkrifvas til fina måfte omftåndigheter lika, at endera kan utgöra en fårfkildt art, och då förfvinna taggar och hår utur Hafs- mufens kånnetekn. Imedlertid har jag trodt at den bör kallas Aphrodita aculeata: fubova= lis articulis .. . utrinqve fub-conicis fpiniferis; dorfo tomentofo, lateribus pilis longis aculeis= qve fetaceis. åö 2 196 1799, ful. Aug. Sept. ; | 26, Hafsmufen år egenteligen Norrfjöns inne- vånare, men af BARELIER har man anledning tro at den finnes åfven i Medelhafvet, men föga år det troligt at den finnes i Öfterfjön, fåftom någon ockfåi omförmålt. Den åger en nåftan aflångt åggformig omkrets, ofvanpå något kullrig, inunder platt med nog tydeliga men nog långt ifrån hvarandra fkilda tvår= ftrek. Den är ftundom lårgre ån en finger; flundom kärtare, famt i jämnförelfe deremot 2 tum bred eller mindre och + tum tjock midt på. Hufvudet år knapt mårkeligt, den år omgifven af hår och borfter fåfom bakåndan, men den har 2 tydeliga, vid roten nog tjocka och utföre til en fin fpits affmalnande hvita trefvare. Ogon åro icke fynliga på et fnart fagdt ofynligt hufvud, men inunder utfkjuter kråket en hvit Snaabel tjock fom en gåspenna och lång fom Trefvarne; invåndigt fkall den vara fvart. Inunder Buken åro icke alla hvarandra lika, och om fkiljaktigheten icke gör dem til fårfkildta arter, få måfte dock deraf upkomma 2:ne förändringar. Den ena e&, har en flåt bukhud och ledinfkårningarne (fegmenta) löpa tvårtöfver ifrån ena fidan til den andra fvarande emot hvarje kågelformiga utfkott, men blifva dock icke egenteligen mär- keliga förr ån på den efterfla delen af buken. B, har ganfka tydeliga och uphöjda afdelnin- gar likfom leder, oöfveralt och fvarande mot berörde 1709, fal. Aug. Sept. 197 berörde utfkott; men långs midt efter åro de afbrutne medelft en djup intryckning eller fåra, mot framåndan mycket bred och åter- fyld med en nåltan til hålften gående aflång uphöjning. Inunder framåndan liknar Ad i Platt-Sjöblicken och har öfverft i midten en aflång platt knål eller den på Platt-Sjöblic-" ken få kallade palatum lingviforme, och en mindre fvllnads knöl å Ömfe fidor. Huru vidare denne fkiljer fig ifrån den förre, fkal nedanföre anmårkas och fkola vi nu omtala hvad fom år gemenfamt. oo På hvarje fida ifrån hufvudet och til gumpen å ömfe fidor fitta de kågelformiga utfkotten få tått intil hvarandra fom möjeligt år, de åro mint och tåtaft vid åndarne och der fvåraft at råkna; GUNNERUS fåger lig hafva fråknadt 28 och til 36, SWAMMERDAMM utfåtter 29 i texten och fåledes år det för- 'modeligen ritarens infall fom teknadt 32 i figuren, BaAsTER fåger 32, PENNANT utfåtter 36 och PALrLas fåger conflanter 40 til 41, men jag har icke kunnat råkna flere ån 28 på 2 och 36 på 8 fom dock icke år det rin- gafte flörre ån «. På hvart och et utfkott Bbefinnes inunder nåftan på, mitten dock når- mare ändan en tvårfåra i hvilken fitta 9 brun- glånfande och fmala, nåftan Jämntjocka men .uddhvåfsade taggar eller fifter af något mer ån I lineas långd. Imellan deffe och åndan fa det kågelformiga utfkottet fitter på lika fått | en 198 1309, ful. Aug. Sept. en rad af 5 til 6 något kortare men tjockare fvartaktiga taggar, och fjeltva åndän af ut- fkottet fycke fläta med 2 fmå. vårtor, form hvardera föra en. fvart och ännu. tjockare kärt tagg af hvilka den öfre år flörft; Alla deffia taggar tyckas vara benhårda och fynas mer och inindre kunna in - och utdragas både gemenfanit och hvar för fig fårfkildt. Ännu TE hårkande at imellan de förfilnåmnde Ö taggar och kroppen, åfven på hvarje uts= fkott befinnés en Un blöt och hvit kött- pigg eller klånge föm råcker til utfköottets ånda, men år ofta afbrutit eller bortnött: (6 Vid ofvanföre berörde utfkott, det år långs åt fidorna af ryggen fitta, fåfom det mig fö= ftekommer, parvis i 3 rader eller ordningar långsefter, 2 til 3 lineer långa dels fvarta dels rödbrun guldglånfande fmala nåftan jämn= tjocka taggar eller flifter; det år troligt, fåfom SWAMMERDAMM fåger, at de iätfpringa af én liten omfattning eller-.vårtå, . På cn och ännan har jag fedt yttra åndan afbruten och jag kan ej annat fe ån.de åro ihåliga imned tiock yta och litet hål, fifom en flråpårla: EASTER har råknadt 'merberörde taggars än- täl til 3648, och funnit at kråket kan dragå dem innom kroppen få at ej: mer ån ytterfté åndan deraf fynes, och åter fkjuta ut dem til en långd af 6-10 lineer: Imellan och om- kring 2300; Jul Au. Sept. 199 kring deffe taggar år kroppen tått befatt med ån långre fina och myjGka hår, fom tyckas vid roten fitta i klafar eller flockar ganfkä tått tillamman, men fprida fig utföres; til fårgen fkifta de af guldgult och med et ord alla rågibogens fkönafte fårgor. Den öfriga delen af ryggen år gråhårig med likfom hop- tofvade bår fåfom en vadd eller hattfilk, med firödde och en del aldeles få långa hår fom på fidorna men mer och mindre liggande, knapt fynliga utan i en vifs ftållning emot dagen emedan allena et fitter hår och et dår. BaAsTER fåger at deffe hår åro knippvis håf- tade vid huden medelft en liten vårta för hvarje knippe: fåledes aldeles lika fom om håren vid kroppens fidor år fagdt. PALLAS tillågger at ofvanöfver hvarje utfkott på rygg- fidan befinnes en kötttråd eller et klånge, men fom på de flåfte år invåfd i berörde rygg- vadd, och följakteligen meråndels lIårer vara | ofynlig. Den fom SeEBaA afritadt 1. t. 90, fkall haft faftvuxna corallmaflor på ryggen. Inunder år hafsmufen hvit öfveralt, beftrödd med fmå litet uphöjde prickar fåfom ganfka | fmå fandkorn, och når man betracktar dem | nårmare med fynglas befinnas en del vara | fmå uphöjda ringlar, ungefårligen fådane fom de Sugvårtor hvilka finnas urder buken på - Toffingarna (Holothuria). De flåfte af deffe prickar befinnas vid framdelen, eller om jag - må kalla det bröftet, föra et ganfka kärt men K. V. A. Handl, III. Qv. O nog 200 1799; Jul. Aug. Sept. nog tjockt och fpetfadt hår; på £ utgöra de fmå vårkeliga vårtor, eller åro något förre och fkrynkligt fammandragne. ; Ua or Hvad Hafsmufens invårtes delar betråffar, befinnas innom huden fom betåcker undra delen åf kroppen, en annan af et mufkelaktigt våfende. Når denna borttages, fer man uptil firupen fåfom en tratt, hvilken utvidgar fig federmera utgörande en kårt fåck eller mage af et brofkaktigt åmne, hvarefter ftraxt mag- tarmen vidtager fom går vidare ut i åndtar- men, hvilken PALLAS hos en eller annan någon gång fedt vara på midten mera utvids« gad ån magen. Från magtarmen utfliga en myckenhet firångar eller blindtarmar til krop- pens fidor, der hvarje flutas i en kågelformig fvartbrun blåfa upfyld med en våtfka fom liknar oljan i mycket rökta tobakspipor. GUNNERUS anfer de förre fåfom mjölkfaftens tilrednings kårl (vafa laé&ea) och de fienare fåfom nijölkfaftens behållnings kårl (recepta- cula chyli), eHer ock. at man: kunde hålla: dem fåre vara gallgångar och gallblåfor, eme- dan berörde våtfka åger en fkarp och bitter fmak. Rip har råknadt sco at berörde flrångar på hvarje fida, men PALLAS ej flere, ån 19 dem han kalladt inteftinula cceca. Bågge deffe Författare vifa dem vara något greniga eller bafva hvarjehanda käårta utfkott ; på 1799, Ful. Aug. Sept. — o0c på midten Claciniato-ramofay; det famma gör ock SVAMMERDAMM och JACOBEUS, fom kalladt dem inteftina qvafi per anaftomofin ”invicem jun&a. De nåmnde blåfor å ömfe fidor anfer REbri vara förenta med en canal eller fåfom pårlor uptrådde på et band och kallar dem nodos cordis, hvilket åter PAL=- LAS förkaftar. 0.28 Når rygghuden borttages tråffas en betåck- | ning af 20 par nårmaft kretsrunda och en del aflånga blader eller fjäll fåftade vid kroppens fidor och liggande på hvarandra med fina rundade åndar långs mitten af kroppen och . åfven den förfte på den följande o. T. v. då man betraktar hvarje fidorad, aldeles få fom de utan på kroppen liggande fjållen på Rut- | Skummarne ($. 9) eller fåfom fjällen under buken på en Orm. SvVAMMERDAMM har an- » fedt deffe blader fåfom gelet på fifkarne, det år fåfom lungor, och at de tjena Hafsmufen | til håmtande af mer och mindre luft fåfom . erforderligt för defs fjunkning eller lyftning . 1 vatnet m. m. Enligt hans tanka fkola å ömfe fidor befinnas hål eller åÖpningar vid utfkotten, hörande til berörde lufthåmtning. PALLAS utfåtter fjällens antal til 15 par och nekar dem vara gel, utan fkall et fådant få- fom en liten kam fitta imellan hvarje fjäll, och ft Eee gelens antal utgöra 14 par. Bop- 2 - DAERT 802 1799, Jul. Aug. Sept. DAERT i Öfverfåttningen af PALLAS eller MENGELER 3. p. 25, anmärker at i de Hafs- mufar fem han öÖpnadt, har han icke funnit några fjäll, utan i det fålle lågo fållade och franfade hudflikar - (vliezen) fom med en fet-hinna Ccellulofa) voro håftade vid ryggen och fidorna. Men monne icke detta varit de få "kallade fjällen? Hafsmufens Nerv-fyftem fkall nog fullkomligen likna Skråpukarnes el- ler Larvernas ibland Yrfån. Defs längs ut- gående hufvudfam år rödaktig och beftår af 34 utvidgningar eller knutar hvarifrån 2 til 3 fmårre flrångar å ömfe fidor utgå. En ftor blodåder går långs under ryggen och äter långs inunder buken, hvarifrån fmårre gå åt gelen. SVAMMERDAMM har anmärkt en Öp- ning på den få kallade yttra rygghuden, hvilken Öpning varit tilftoppad eller fåfom orden lyda mit verg ausgeflöpft und wieder zu- genehnt. Förmodeligen lårer v. LINNÉ i Ames nitat. til följe deraf fagdt in centro dorfi aper- tura parva, och HiLL beråttar at bägge hans ofvannåmnde Aphrodita elliptica och fubros tunda haft en fådan öpning hvarigenom hafss vatnet utfpritadt då man tryckt på deffe Skummares rygg. Men BaAsTtTER och GUN- NERUS, fom haft tilfålle at fe och noga un« derföka flere af deffe kråk, hafva icke funnit någon af förberörde öpningar eller bål, ej eller finnes något dylikt på dem fom jag be= tracktat. $. 2008 I 1799, Jul. Aug. Sept. nå f-> 29: Vid öfvervågande af det föregående har jag haft anledning at tånka, det hvar och en Hafsmus födes med obetåckta fjäll likfom andre Skummare; at den efterhand får et öfverdrag eller fjäll fådan fom man kalladt yttra huden, och at den måtte herröra deraf at kråket ut- filar någon klibbig våtfka hvari de långa fido- håren faftna och efterhand filtas tilfamman til en hårig filt. Denna filtning fker fåledes efter hand och betåcker fåledes icke på en gång Öfveralt och kan fåledes fluteligen lemna någon Öpning fom icke altid finnes igengrodd. PaAL- LAS har fedt finå Sjöblickar flundom hafva deras tilhåll under Hafsmufens fjäll, och det kan väl icke annorlunda förklaras huru de kommit dit utan at ryggen förut varit bar, eller federmera, der den icke blifvit fullkoms ligen betåckt eller hopgrodd, genom någon Öpning; REDI har åfven på famma ftålle funs- nit fmå k fom varit förfedde med hufvud och trefvare, bakefter affmalnade til en fvants. Detta år korteligen fagdt til anledning för dem, fom hafva tilfålle at nårmare underföka denna fak. Hafsmufen måtte uppehålla fig på hafvets djup, emedan man fållan får den, utan at den faftnar på flundregarn eller andra fifkenåt, fom ej fällan fkall hånda; den fkall ock ofta finnas 1i Stockfifkens buk. Den måfte hvarken kunna fimma eller krypa fort, Oo 3 den 204 1709, Jul. Aus. Sept. den har derföre blifvit våpnad med få många taggar, öch når fara år, å farde, -fkall den böja fig ihop fåfom et Piggfvin, då den på lika fått refer up alla fina taggar. I defs mage har man funnit en myckenhet af dy och fmå mufslor. I Juni månad har man hos en del tråffat en mångd af råm eller ågg, och hos en del et flags mjölke; BASTER flu- ter heraf at Skummarne utgöra både hannar och honor, famt at med deras afvelfamhet tilgår lik fom hos Fifkarne. De Hollåndfke fifkare åta Hafsmus magarne torkade eller flekte, och kalla dem Zeemuystrulletie. Method ad finna Kroklineer af Tangenter- nas Änalytifka expreffioner. Förfla Stycket af | € N. LANDERBECK. AS Sedan DE BeEaAUunE, för vid pafs ett hun- drade femtio är tillbaka, våckte- den frågan, huru af ”Tangentens egenfkap Kroklineen kun- de finnas, hvilken fåt namnp af Methodus Tangentium inverfa, åro generela lagar, dem AÅna- 1799, sul. Aug. Sept. 205 Analyfen i alla håndelfer följer, når af tane .genternes eller de qvantiteters expreffioner, fom af dem dependera, Kroklineerne fkola finnas, hvari den faken egenteligen beftär, : föga utrönte . och fatte i ljufet. Alt hvad Mathematici i denna våg tillgjordt, år efter mitt omdöme icke annat ån folutioner på particulera problemer, hvilka ehuru ingenieufa, undervifa icke fårdeles, huru i andra frågor och fall bör förfaras. De förfök jag gjordt att bringa denna både för Mathefis pura och adplicata interreflanta och nyttiga ”Theorie och del af Analyfen till regularité, har jag den åran till Kongl. Vetenfkaps Acadomien -upgifva. Theor. 1. Låt AP föreftålla en Kroklinea, Tab. III. Fig. I. concav eller convex emot fin axel, hvars perpendiculera coordinater åro AM, PM, tangent PT och normal PN; om AM kallas x, PM y, Kroklineen AP z, deras fluxioner dx, dy och dz, vinkelen PTM v, når Sinus totus år I, blifver dy SM =, dx = Cof v. dz och dy = Sin v. dz. | Af conftru&ionen år tydeligit, att dx:dy &: Cof. v: Sin. v, dz:dx :: 1: Cof. v. och dz:dy::1: Sin v dx Sin. v, hvaraf följer at dy = ,dx=Cof. v. dz | | Cof v | och dy = Sin v. dz. 04 Con- 206 1799, sul. Aug. Sept. | Conftru&tionen gifver vidare Sin v : Cofv sty EM, Cof vt Suv v :: y MN; Sin veg CE TCoOLy:t:: RS hvarigenom TM= ent MN= = — FEr =; PN = Fran och deraf TN=>23— re emedan y TN = PT. PN. Nytjas Tangenterne och Secanterne, blifver dy = Tang v dx, dx—= = Cofec och dy ND Sec v Detta Theoremet vifar huru es och Cofinus &c. för vinkelen v, famt huru Sub- tangenten, Subnormalen &c. kunna exprimeras genom x, y eller z för hvad Kroklinea det vara må, når imellan x och y, x och z, el- ler y'och z någon relation gifves fom kan utvecklas den ena genom den andra. Af den pl | 2 dv gifna Xqvationen emellan x och y fökes — dx dx : a i eller ay uti X eller y; af 2eqvationen imellan ; dx dy . e x Och Zz eller y och z, —, eller OM 3 val dz dz den fubftitueras då Sinus och Cofinus fås ex- primerade. Subflitueras deras vården tillika med vårdet för y fås expreffioner för Sub- tangenten &c. Når Subtangenten &c. år ge- nom Sin v och Cof v exprimerade århålles Sin v och Col v. genom y. Detta 1709, sJul. Aug. Sept. 207 > Detta Theoremet anvåndes att finna Krok- lineer, når någon relation år gifven imellan endera af Coordinaterrne eller ock Kroklineen och Sinus eller Cofinus af vinkelen v. Når Sin v = X en funéion af abfeiffa x, år en- ng Xd 7 - ligt Theoremet dy Fr hvars integral | TA Xdx Ö 3 s y=C+/- —— år en 2&quation fom gifver ar? OR Kroklineens egenfkap tillkånna. Når Sinv=Y os : | | dyVi—Y? en funéttion af ordinata y blifver dx = ST . RV dy Vi—Y? genom hvars integration x=C—+ 8 av Kroklineens egenfkap år uptåckt. Men når Sinv=Z en fun&ion af Kroklineen z århålles dy = Zdz, och genom integration y=C-+ /Zdz, eller dx=dzV1—Z? fom integrerad gifver x=C +f/dzV 1—7Z”, hvarigenom en 2eqvation emellan y och z i förra fallet, och x och z i fenare utmårker Kroklineens egenfkap. Kroks lineerne uptåckas på fått fom redan vifat år, når någon af qvantiteterne TM, MN, PT, PN eller TN år en fun&ion af Sin v eller Cof v &c., emedan Sin v och Cof v då låt- teligen genom y exprimeras. RR å | Xd Hårvid mårkes att få ofta RADE eller Vi—X? äarhålles abfolute år Kroklineen al- Os gebraifk, d Vi—Y? FS 208 1709, Jul. Äug. Sept. gebraifk, och få ofta fZdz eller f dzVi—Z? fullkomligen kan finnas år Kroklineen re&i- ficabel, och algebraifk om relationen imellan x och Zz eller imeilan y och z kan förvanlas uti en algebraifk 2Xqvation imellan x och y, annars tranfcendent. Att gifva något komp af den generela ealculen, låt frågan vara att finna Kroklineen når Sin VE och fåledes Cofv= SE atr4x Vata4x Af Theoremet upkommer då dy = >» och genom defs integration y=VaVx, fom då ingen conftans år nödig, utmårker en Parabola Apolloniana. Vore det förelagt att finna Kroklineen då Cofv=2 och altfå Sin v= LL, blifver im genom Theoremet dx=—=— hvars integral ay? x=Va'—y? vifar Kroklineen vara en cirkel. S 3 a Åftundas Krolineen når Sin v= — > frams- 30? 22473 kommer genom ”Theoremet dy=—;—- och 3? i MÅ 3 genom integration y=C +WV avVz”; om y= 1799, Jul. Aug. Sept. 208 då z=a blifver c=—"ochy=VaVzt TT å en &qvation till Parabola cubica fecun- da till hvilken 2eqvationem imellan coordina- terne x och y år y? =ax?. Theor. 2. Om Subtangenten TM kallas M, defs del AT, V, och de öfriga denominas dy dy dy dx a tionerne behållas få år TN och + Ne Sin vd z | OM Sin v Af Theor. i år dy=e och SE GR hvarigenom då den förra 2eqvationen divide- dy | dx ras med den fenare, framkommer K "vu och I = —— når för M fåttes V-Fx. Bidedan M = Mal 4 na uti defs fluxion dM=dV—-dx någon term fom exprimerar dx genom famma variabla fom M, och derföre genom z och dz når M år exprimerad ge- nom. zZ. | Håraf inhämtas huru Subtangenten M' och defs Segment V, kunna . för hvar och en Kroklinea exprimeras genom x eller y, och få ofta den år reéificabel genom z. Detta Theoremet tjenar att finna Krok- lineer, når någon relation fom kan utvecklas gifves emellan M och x eller y, eller imellan V och &10. 1709. jul. Aug. Sept. V och x eller v, famt når M år någon fun&ior a eller al och ys Når M=X en funåion af x, upkommer Ti 0 RR LR . genom I heoremet y ry och genom integrer d f ' rande Log y=C-H+' hvaraf y=CX om Sö > fås genom Logarithmer; men om icke, låt numern N fvara emot hypsrbes nga logarith- men Ii, upkommer y = yx C+ fi hvarigenom Kroklineernes natur uptåckes. På lika fått förfares når V år en fun&ion af x, efter då M=V—+x år en fun&ion af x. Når M=Y en fun&ion af y blifver genom Theoremet dx = 25, hvars integral x=C+H+HfS = gifver Kroklineernes art tillkånna. Når V=EY en funåion af y, upkommer af Theoremet progr Ydy É — FF och af defs integrerande > 7 ec-fi => hvarigenom Kroklineerne utmår- DE Men når M=Z en fun&ion af z, tages defs fluxion dM="7dz och deraf en term dx=7Zdz, hvilken en någorlunda förfaren calculator, i fårfkilta håndelfer, utan förfök lått urfkiljer, då genom ”Fheoremet fram- kom- 1799, Fil. Aug. Sept. or tu dy . Zd | i a kommer = a hvars integrerande gifver Log Par A och då N fvarar mot hys« " | | af perbolifka logarithmen 1, y = NCtf i hvaraf Kroklineernes art uptåckes. Af hvad nu vifat år, finnes att når ans il dz tingen Zdz integreras fullkomligen eller SK genom logarithmier, åro Kroklineerna reéi- ficabla, och algebraifka om en algebraifk zeqvation imellan x och y kan finnas. Men når SZ = eller Ye framkommer genom logariths mer, når är SS eller /”XZ = århålles genom fall- komlig integration, och når eqvationerne uti hvilka de variabla icke åro feparerade, antin« gen af fig fjelfva eller genom någon prepa- ration integreras fullkomligen, åro Krok- lineerne algebraifka, annars tranfcendente. Skulle det vara föreflåldt att finna Krok-' lineen hvars Subtangent M=nx, då n år en conflant numer, blifver enligt Theoremet Ch y 212 1799, Jul. Aug. Sept. =— hvaraf: genom: lyra: Log Y == Lo ogx-+F Log c, uti hvilken el Flor 7): sr SER = Logb als om y=0 då x = 0, och fåledes RS esi Log y= Logb - xx" och ysb 2 ra generel eqvation till Parabler. Fordrades att finna Kroklineen till Sub- yV bi ty? tangenten M= = = gifver Theoremet da VV -Fyy: dyVbty? y? dy bdy Xx SS JIE Sö See oe = ; BR 2bybiFyt 2pbiky? Å : bety? genom hvars integration x= SAR +Ib Log ar ÖAR sty utmårker en Kroklinea hvilken con- läras genom hyperbelns qvadratur. Om till Subtangenten M N VÅ 3 ata? lineen fkulle finnas, tages fluxionen d M zdz TIS ed2f/" SER + ES och deraf dx= —- | Va Varta? Va +” hvar- 1799, Jul. Aug. Sept. = 213 hvarigenom ”Theoremet 'framgifver = = sög Paten ——, uti hvars integral Log : Vere fl ; ÅN Vv 2 | =Log/- - + Log c, den conftanta c=a, om Vare dz Vän få vål fom vårdet för x utmårker en Cate- z=0 då y=o, i hvilket fall y= naria. Theor. 3 betecknas Subnormalen MN med N, Segmentet AN med P, och de antagna denominationerne behållas år ydy =Ndx och ydy=P—>xdzx. 3 Sin vd Genom Theor. I år dy= or och N Cof v 3 sälg | =. af hvilkds multiplicerande upkom- in v : mer ydy=Ndx, och når för N fåttes P—-x, ydy= P—x. dx. | Emedan P=N-+>x, år nödvåndigt uti def fluxion dP=dN — dx någon term fom '(exprimerar dx genom famma variabla fom P, det 24 1799, Jul. Aug. Sept. det år genom z och dz, når P år exprime- rad genom Zz. - Hårigenom vifar fig på hvad fått Subnor- malen N, få vål fom Segmentet P imellan Kroklineen och Normalen, kunna exprimeras till hvar och en Kroklinea, genom x eller y och få ofta Kroklincen år re&ificabel genom z. Detta Theoremet nyttjas att finna Krok- lineer, når någon relation gifves emellan N' | Bck x eller y.,. P och x, oy clear famt når N eller P gifves genom tvånne variabla x öch y. Då N=X en funé&ion af x, upkommer af Theoremet ydy = Xdx och genom inte- grerande y? =C-+2/Xdx, hvilken gifver Krok- lineernas art tillkånna. Då N=Y en fun&ion af y, blifver genom Theoremet YE dx, ge- | yd nom hvars integrerande framkommer x =C+/J Y fom uwutvifar Kroklineernas befkaffenhet. Då P år en funéåion af x, år N en funåion af x, och förfares fom vifat år. Då P år en funå&ion af y blifva de variabla icke feparerade. Då P-=7Z en fundion» af z, få år dP=7Zdz, uti hvilken någon år dx= "dz, af hvars ins tegration x= C+4-/ Zdz; på detta fått århålles genom 1799, Jul. Tue Sep | T2T5 | Senom Theoremet ydy(» blitver medelft Thed- 220 a—x!2 | 3ax” dx—2x3dx | remet ydy= — — > genom hvilkens inte- | 2. a—x!? x3 gration MR = befigenes Kroklineen vara Diocelis Ciffois. L | ve NSL BVOYR DT Fordrades s Kroklineen då N= SK RE VEN, bY ytb?? KV. A. Handl. III, Qv. P hvars ar i förmåga af Theoremet dx= 216 1799, Jul: Aug. Sept. b > når ingen con- hvars integral Xx flant behöfves, vifar Kroklineen vara en hy- perbel. Skulle Kroklineen fom fvarar emot N= y a SS upkommer af ”Theoremet a? Fx ydy=— NG = eller a? ydyr —y?xdx—x? ydy, a? Er x>? få genom hvars integration —- = — = + c; ; 2 2 e a? e Ha j e däfe = -> det är då.x= 0, Mary =0Rqvar tionen y?= st till den fökta Kroklineen arhålles. Theor. 4. Om Tangenten PT utmårkes genom T, och de förr antagna expresfionerne o dy dz d T2— ye behållas, år y=T OC öra be syYSR AF Theo. .t.ar dy sSurwvde och y= Eg Sin v divideras den förra med den fenare. ; dy dz a vd blifver, == + Vidare är: dm 7 och y Sin v : /Ti—y2 HUN vs CS hvaraf Cof v = VIT, och genom : : dy 1/ T2—y2 fubflitution dx = 2 Arter t ; Eme- s SR v 1709, ful. Aug. Sept. 217 Emedan ”Tangenten intråffar med Krok- lineen uti tangent-punéten, finnes. uti dT nå- gon term fom exprimerar dz genom dx, eller famma variabla fom T. Hårigenom år vågen Öppen att exprimera tangenterne till alla Kroklineer, genom antin- gen x eller y, eller då Kroklineerne kunna rettificeras genom Zz. Detta Theoremet anvåndes att uptåcka Kroklineer, når någon relation finnes imellan T och z) yveller Xx, famt når T år en fun- tion af tvånne variabla y och Zz; y och x.. KOR = an fontuon af Zz; Hå är eolist Theoremet I > och genom integration Lös ys act och y= N HT når N år numern hvars hyperbolifka logarithmus år I. Låt T = Yen fun&ion af y, århålles genom y ihedoremet .d.x sr e dy Y2— 2 | . grerande x=C sh BLätu = en och genom inte- felen Af x, få år dT=Xde, APO HH når termen dz=Xdx tages, framkommer af dy. Xdx s | Theoremet Rs och genom integrerande Pva Log 218 1799, Jul. Aug. Sept. | pre Kdx Log ye C+/35> af hvilken y=N SI om N år numern til hyperbolifka logarith- men I. I alla deffa håndelfer åro fåledes Kroklineerne uptåckte. é | Af hvad nu vifat år följer och inhåmtas, Lal dz . att få ofta Ål 7 upkommer genom logarithmer, åro Kroklineerne reé&ificabla, och algebraifka om relationen imellan y och z kan förbytas uti en algebraifk emellan x och y. Så ofta d Y2—y? e o e : f SVT århålles abfolute, åro Kroklineerne algebraifka, Och få ofta fXdx fås abfolute I Xx d Xx . e [o] DJ eller id + genom logarithmer, århålles jäåm- vål algebraifka lineer. Om ofeparerade Xqva- tionerne af z och y, fom genom detta 'Theo- remet upkomma, antingen i fig fjelfva, eller genom någon preparation äro integrabla, åro Kroklineerna re&ificabla och algebraifka om 2eqvationen imellan y och z kan förvandlas . till en annan imellan y och x. Om de imel- Jan x och y upkomne 2&qvationerne åro in- tegrabla, århålles jämväl algebraifka Krok- lineer, men i andra håndelfer tranfcendente. Uti hvilka Kroklineer år tangenten T till Kroklineen zi en gifven ration 1:n? Genom frågan 1799, ful. Aug. Sept. 219 e E e Z | ; - ika dr T-T och genom Theoremet, d ndz é NR VS 7” hvars integral Log y+ Log a=n SS I I ; NNE | Lös sive zZisay eler 2Z=a "ty? Att nu få en relation imellan x och y tages I BÖN FER å — n IT | Eu a d . SÖ fluxionen dz= 7> af hvilken Sin v n- I Vv 2 2n-2 Don? [ Toch Cof ve 2 få att ge«- n an 4 = —— — 7 EK ST dy al my n nom Theor. I dx= — n- I 3 hvars n 2 integral, kan i fpecielle bodde når n de- termineras , abfolute finnas. Om n=2 år Kroklineen en Cycloid, år n=2 en parabola cubica. Vore Kroklineen i fråga når T=— bVY arbe ta2ay3tyt SNS ; Bren feayittyt, få gifver Theoremet dx y Vv h2 fs yr (== NE . — dyybe-y> aty.ydy atydyNbe-ya y? WVb2-y2 , yVbe-y? YR P 3 hvilken 220 1799, jul. Aup. Sept. VET + c SÅ om:e =060, hvilket! händer när x= 0 då y=3 hvilken integrerad gifver xx ry framkommer Conchois Nicomedis. V KV $ adx ES ra 2a-x Skulle Kroklineen utrönas då T = tages defs fluxionm dT= oo VV 23-x 5 AT s a2dx och deraf dz — , hvarigenom af Theo: NE Se dy remet århålles Z = 2-2, hvars integral Log vy Rs ER ARN [og Xx. Dax. Avarat ycMaax> är €h pm — I 2 &qvation till cirkeln, Theor. 5. Utmårkes Normalen PN med Q, och det öfriga betecknas fom förr, få år dx EN Väck dd a SN VQ:—y? VQ:—y? Utaf Theor. I, år Cofv=3 hvaraf Sin v — d sj KR Na. och fedan dxz==2=E— och dz - Q2—y? VEM VQ2—y2 Hår- sup 1799, Jul. Aug. Sept. 221 Håraf inhåmtas på hvad fått Normalen Q, kan för hvar och en Kroklinea exprimeras genom x eller y och få ofta den'år rettihca- | bel genom z. Medelft detta Theoremet uptåckes Krok- lineer, når emellan Q, och y någon relation gifves, och når Q, år en funéion af tvånne variabla 'x och y eller y och z. Om O=Y en fundion af y, ärhälles 4 e o d förmåga af ”Theoremet dx= 25 genom VY:—y? d hvilkens integration EE ”2—> fram- VY:-y? kommer en &Xqvation imellan coordinaterne. Af ”Theoremet år ock dz= VY>—yz hvars integration en 2xqvation imellan y och z företer fig, få att hårigenom Kroklineernes art igenkånnes. genom I Håraf drages den följd, att få ofta få I Y:—y2 kan fullkomligen finnas; TS Kroklineerne algebraifka, och få ofta (En fullkomligen TR århåälles," åro Kroklineerne reå&ificabla, men algebraifka når relationen imellan y och z Pa | kan 222, 1799, Jul. Aug. Sept. kan förvandlas till en ”Algebraifk relation imellan .x : och Vy. När genom Fleoremet ofeparerade 2&Xqvationer af dx och dy up- komma, åro Kroklineerne algebraifka då defle eqvationerne kunna fullkomligen integreras; men: då eqvationerne af dy och dz integre. ras fullkomligen åro Kroklineerne re&ificabla och algebraifka om en algebraifk s&eqvation imellan x och y kan finnas. Skulle Kroklineen fordras fom tillhörer a 2 . | y?dy Å OR 2 blitver senom Theoremet dx= — SEKO ay och genom integrerande x = ; Ek YIEL fom till- ay? kånnagifver en HElaftica, hvars conftru&ion dependerar af redificationen af en hyperbola 2equilatera, Begåres Kroklineen fom fvarar till Q = yv se framgifver Theoremet dx= = så dnr AS adz 5 eller dy = och deraf y=a = HET SERA Väte om utmärker en Catenaria. Vore ENgeR Myt KARO: Sjuk Au. Sepg.,. 1 223 Vore det nådvåndigt att utforfka Krok- MIST 2y5 Sax | c r 2y?dyta?xd | blifver genom Theoremet dx= lirresar ) | a ydx—a xdy RR yY Ilineen hvar normal (Öl eller fom år det famma 2ydy = a? af hvilkens integration upkommer y?= . eller y? =ax, en 2&Xqvation till parabola cu- bica prima, Theor. 6. Betecknas Segmentet TN imel- | lan tangenten och normalen med R, når de | öfriga antagna och nytjade defignationerne kas Blifver (dax och dz | ; REVR —4y? Ne VELA 2R | MRIVR ay" | Emedan TP=352> PN=2 och TN.y = TP. PN, få år Sin v. Cofv = 5 af hvilken | | eqvation om Sin v fökes, upkommer” Sin = Sin Vv | h i I CCR + VR 4y? R Rid yt | =S 2 och Cof v MV fy TR | N | 2 då | hvaraf genom ”Theor 'I. då Sa och i dz = dyd/:R RR MV R+V P3 Emedan = 224 1799, ful. Aug. Sept. Emedan RR MAN få RR alt R fkiljas i tvånne delar, hvarigenom R” — M? TF 2MN+N? år en qvådrat af en binomifk rof, och emedan yr = MN, få”ärAYyGe MG hvilken fubtraherad, vifar R?—4y?=M?” —2MN-N” jämvål vara en fådan qvadrat, hvars rot V R2—sy? =M-—N år en fun&ion af famma variabla fom R. Genom detta Theoremet fynes, huru Segmentet TN för hvar och en Kroklinea kan €xprimerds genom :y; eller :x, och Ti ofa den år re&tificabel genom z. Detta Theoremet år tjenligt till Krok- lineers efterfpanande och uptäckande, når nå- gon relation fom kan utvecklas år gifven emellan RR och y, RR och x eller HH och >, famt då R år en fun&ion af tvånne variabla seck y eller "y ' och Zz Når R=Y en funå&ion af y, upkommer LUCY genom ”Theoremet dx = ===) SENOM YFV Tay . 6 2ydy RIVAS Inisgtation; 2 =0 jog se KTORS Y+VY:—4y>2 f lineernes'' art, är: uptåckt..... NES X 5 en ' [a 1799, JUR AUD DPE. 229 en fund&ion af xo blIifver RT SENT NN 1 : f FX, hvaraf y=KX vål gifver Kroklineen tillkånna; men detta göres mera generelt, om ut Theoremet deffa vården för R och y : å 2yd nytjas, då dx= NR > få att för tecknet oy dy rn oXdx, nen fö —, 2ydy = 2Xdx, genom hvilkas integration y=E0F/Xdx i förra, fallet, och y?7 =C EX d>x i fcnare, Kroklineernes egenfkap år uptåckt. Når R = Z—+ Z, en fun&ion af z, och på farmma fått fortfares, århålles genom Theoremet dy = YZ eller dy so RVA, > genom hvilkas in- 2. AZ 2Z+7 tegrerandey=c+ /"= vZ eller, y SC + fo Al SEE MaZLz Kroklineerne urfkiljas. Når R år en fun&ion af tvanne variabla x och y eller y' och Z, århålles genom Theoremet ofeparerade diffe- rential eqvationer, fom böra integreras, ge- nom hvilka Kroklineerne blifva kände. RR e e dy Hårvid mårkes att då if kan Y2V I abfolute finnas, då de eller fXdx finnes genom 226 1709, ful. Äug. Sept. genom fullkoralig integration, åro Kroklineer- LÅ na algebraifka. = Då EVA elr fra Aa gr MV a2.7Z+4Z fås fullkomligen, åro Kroklineerne re&ificabla, och algebraifka om relationen imellan y och z kan refolveras uti en algebraifk 2eqvation imellan Xx och y. Då de at Theoremet up- komne, men icke feparerade 2eqvationer imel- Jan dx och dy kunna genom någon konft integreras, århålles algebraifka Kroklineer, men tranfcendente, når integration icke fullkomli- Sen kan” fKe Då 2&Xqvationerne imellan dz och dy er fullkomligen, åro Krok- lineerne , re&ificabla: och algebraifka, om al-' gebrailk 2qvation imellan x och y kan år- hållas, annars tranfecendente. Når för tecknet + 'Kroklineerne åro. conecava emot axeln äro de convexa för —, och tvårt om. Vill man underföka till hvilken Kroklinea Re hörer, upkommer af Theoremet 2ydy ARE ER >» det år om tecknet 22-+-4y2+ Vy 22-402! Ja 42? TY | S 2ydy ; 5 3 ; + nytjas Ax 7 af hvilkens integration; då ingen corre&tion år nödig, 2qvationen till Parabeln framkommer. Men om tecknet — | tages 1799, Jul. Aug. Sept. 227 | 4 | tages, blifver dx="" fom vifar Kroklineen 1 den håndelfen vara en Logarithmica, Skulle utrånas hvilken Kroklinea fvarar. a6 | 4323x2 F3a2x4+t+x6 a? ox? 2 TE TR 2 areas a | 5) x.a2x2'2 x a4Xx 2 a2-Fx21!2 224 a?x4 | se » blifver R2 = SR aka es Rn | FA NT RS Av : hvaraf då y = re tagen, upgifver Theoremet x 24Xx a2+x2. - a4y N 2ydy = (— "2 EE EL Nr Xx a2--x2 12 artx?l2 224 xdx eller ock 2ydy a2-x2!” | dx, få att 2ydy =— | > 2a2dx | P3 mensen enamn — 2xdx, genom hvilkas integration Y - e 5 på S 1 förra fallet 2Xeqvationen y = och - KT | det fenare y? =— 2a?” Log x<—Xx" tll Krok. lineerne upkommer. Om XKroklineens befkaffenhet fkulle ut- — 22Vy | forfkas når R= —-— — framkommer af 2:2y—2Y/2—y SS 2d | ö Theoremet dza eller fom år det famima zdy — 2ydz = — zdz. För att integrera den= na eqvationen dividera med z3, få upkommer 228 1709, Jul. Aug. Sept. 3 vå dy > 2ydz2 dz 3 SS SR 2 rs = sv hvåts integral är s= —-+ 6 22 z3 Zz 2 Z Om nu zza då EE blifver c=— = och 217—2> i den håndelfen y= > en 2eqvation till 223 en cycloid genererad af en cirkel hvars dia- meter år a. Men om tecknet — nytjas blif- zdy —>>» hvilken gifver den famma 2V IV ey tycloiden men convex till axeln. ver dz = Tvånne Kroklineer inbördes få befkaffade att expresfionen af Sin. v uti ordinaten y för "den ena år den famma fom af Cofin v för den andra, hafva den ena lika expresfion 1 y för fubtangenten, fom den andra fubnormalen, den ena för tangenten fom den andra för norma- len, men fegmentet imellan tangenten och nor- maln exprimerat för bågge lika. I fådana Krok- lineer, år arecrnas fluxioner, 1 anfeende till for- men, inverfe fom Tang. v till Cotang v, och de- ras långders fluxioner inverfe fom Sin. v till Cof. v. Af denna reciprocite kallar jag dem reciproca kroklineer; fådana åro Parabeln och Logarithmican. cirkelen och ”Tra&orien och oråkneliga andra. Bota- ; ] 1799, Ful. Aug. Sept. 229 | Botanifte Anmärkningar ; famt Befkrifning på en Svenk och hittils okånd ÖPERGULA flridta ; af OLOF SWARTZ. | År blotta antalet af flamina uti blommor icke | altid utgöra den enda åtfkillnaden emillan ge- | nera af våxter, eller at de i följe håraf en- daft, ej böra til fårfkilte Claffer hänför, åro vi af flere exempel öfvertygade. En vifs lik- flåmmighet uti arternas delar, åfven fom fruk- "ternes förhållande fins emillan, blifva ofta få- | krare ledfnören til förenande af Species innom naturlige flågter. Vi finna fåledes ej fållan, at ej allenaft i et och famma flågte Arter tråf- fas med et nåftan oförånderligt mindre eller "flörre antal fiamina ån dem fom den Claffen utmårker, til hvilken flågterne af början blif- vit förde, fåfom uti Berhavia, Valeriana, Fa- | gara, Verbena, Opercularia , Cufeuta , Tillea, Cin- chona, Portlandia, Rondeletia , Gentiana, Coffea; Convallaria, Guetlarda, Fillia, Melafiloma, Vacci- mum, Polygonum, Erica, Laurus, Lythrum, Cor- | chorus, Mimofa, Croton, och månge andre, ja åftven bland fjelfva gråfen; utan mårke ockfå, huru hos fomlige flågters arter filaminum antal ar 230 1709, Jul. Aug. Sept. år förånderlighet underkaftad. Til bevis kuns< na anföras: Chionanthus virginiana, Holofteum um- bellatum, Bufonia, Aljine media, Trientalis Sedum bangulare €9 reflexum, Arenaria rubra, och utom flere det flågtet, fom år föremålet för denna Athandling, eiler Svergula. Spergula fom lad de naturlige ordnin« garne hörer til Caryophyllea tillika med Sagi- na, Ceraflium, Arenaria, Stellaria €3c, och med de fednare föres til gemenfam Clafs, Decandria, beftår af fex kånde arter, hvilka fins emellan ej åga mycken yttre ET utan kunna lik- fom i trenne afdelningar med hvarannan pa- ras. Til den förfte höra S. arvenfis och pen= tandra, af hvilka den törre genom ombyte af 5—+17—8— 10 hannar befannar hvad jag til- förene. anfördt. . Den. fednare. vifar deremot aldrig flere ån fem, fom gifvit fordom anled- ning til denne artens hånförande af SCHREBER til Äzlfine "I. Deffe båda utmårka fig genom fine: folia verticillata flipulacea, famt femina mar- gmata. Spergula nodofa och laricina utgöra den andre, åro beftåndigt decandre, och åga mera utfeende af Stellaria eller Arenaria. På lika fått Öfverenskomma de tvånne ytterfte eller Spergula faginoides och fubulata genom fine lån- ge enblommige pedunculi. Deffe fiftnåmde, bågge Svenfke vwvåxter, hade jag tilfålle at fåkrare befåmma i K. Vet. Acad. Handlingar år 1789, Pp. 43 och följ. CTab. > SpGLeR, Åk Lips, | | | 1799 Jul. Aug. Sajt 231 I CTab. 1. fi 2. 3). S. fubulata infördes då få- fom aldeles obefkrifven, ehuru förmodeligen | förut med S. /faginoides förblandad;? och S. /fa- | ginoides uptogs fåfom Svenfk infödip., tilförene | faknad uti Svenfke flora. At den förre år ge- inom fine folia lineari-fubulata carinata ciliata til- beer från Saginoides åtfkild , bör icke tviflas; men hvad fkillnaden i hannarnes an- tal vidkommer, får jag i följe af vidare un- 'derfökningar göra den årindring, at hos S. fu- .bulata åro blommorne altid decandri, men hos S. faginoides fom jag med for. 5:dris beflåmt, har jäg federmera funnit 10. dd fertilia. I Specifika caraéteren torde derföre få vål för 'nåmde fkål, fom för de hvilka nedanföre fko- | pofitis linearibus acutis levibus; pedunculis lon- giflimis, floribus fubdecandris, caule repente "'). Våxztens trivial-namn ger nogfamt tilkån- | nå, til hvilken den i utfeendet fynes nårma fig; och fom jag i min ofvannåmde Afhand- "ling denne anmårkning förbigått, år billigt at | kår göra det, få vål för at beftyrka mitt fört I fla påftående, fom at fullkomna et naturligt genus. | UR 4; Handl, ITQ. 0) QQ SA- +) Spergula faginoides CurTt. fl. Lond. fom Jag vid | S. fubulata, V. A. Handl. 1789. Pay45 Citerat, | hörer icke til den famma, och torde åfven va- ra ifrån den nu belkrifne S. Jaginoides till ar- ten fkild, hvilket defs ftörre, grenigare och mera upråtte våxt tyckes befanna. da omröåras, få jämkas: S. faginoides: foliis op- 232 1799, Jul. Aug. Sept. Sagina procumbens Linn. fl. Sv. hvilken Spergula faginoides få mycket liknar, i fynner- het då den på bördig jordmån vuxit, at de hvarken af våxtfått, blad eller knapt blom- flånglarnes långd kunna åtfkiljas, om ej blom- mans delar nogare betraktades. Nåftan oför- ånderligen befinnes den tetrandra tretagyna. (Nå- gon gång har jag dock funnit 5-bladigt blom- foder, famt 5 petala och 5 ftam. hvarigenom den blifvit S. /faginoides ånnu likare). Frö- hufet har icke 4 utan et rum likfom Spergule, famt 4 valvule, på fått fom hos Spergule arter valvule fvara emot fliftens antal. De mogne valvule fynas dock mera vidöpne ån de af Spergula faginoides. : I den af G.H. R. ScHREBER utgifne edi- tion af genera plantarum, finne vi ockfå det felet rättat, at Sagine fröhus år 4-rummigt, hvilket hvarken på S. procumbens, Apetala eller ere&ta år annorlunda ån enrummigt; torde hån- da lika få på S. cerafltoides ”Y och wvirginica. Sagina apetala. L. utan någon tvifvel gan- fka fårfkild art ifrån Procumbens, åger fnarare likhet med S. fubulata. Folia åro likfom den- nes carmata, rigidiufcula apice fubulata, margine ciliata, fårdeles vid bafen. Sjelfva våxten är dock grenigare, uprått våxande, och blom- flånglarne korte och talrikare. Petala fela al- deles, ”y Denne torde naturligare få fitt rum ibland Ceraftia. 1799, Jul. Aug. Sept. 233 deles, men blomfodret år deremot fårgat. Sta- mma åro altid 4. Fröhufet delar fig i 4 de- lar, och fröna fitta fom på S. procumbens och Spergule fåftade vid et midt uti uprått flåen- de grenigt fröåfåfte. Sagina ere&a, hvilken EHRHART beflåmde fåfom fårfkilt flågte ifrån Sagine, under namn af Menchia quaternella "), anfer jag fåfom från deffe fitnåmde til flågtet fkild, ehuru hannars och honors antal icke år ftridande. Men et enklare våxtfått, folia bafi fere diftin&a, hvas- fa petala, famt capfula apice 8-fariam dehifcens tyckas ge den en mer ån blott fpecifik åtfkillnad. Utan at nu tro, at jag genom de förft- nåmde Sagine arters och Sperguld fammanfö- rande under et flågte, förblandar tvånne åt- fkilde med hvarandra, har jag anfedt det få- fom både naturligt och nödvåndigt. Ranuncu- lus hederaceus och hyperboreus och Corchorus Co- reta til ex. hafva ganfka få flamina, ånfkönt fågtet hörer til Polyandrien. Elatine triandra och Ahydrofciper höra til et och famma, faftån den fenare har 8 flamina, at förtiga många flere. — Spergula fubulata och faginoides borde derföre antingen flyttas til Sagina, eller de nåmde arterne deraf til Spergula, hvilket fe- nare jag trodt vara låmpeligare, i anfeende til den plats fom Spergula åger ibland andre Ca- ryophyllee i decandrien, då deremot Sagina Q 2 flår 2 Beytråge 2. p. 178. 234 1799, Jul. Aug. Sept. flår enfam. Och når ockfå ibland Spergule arter numerus år få obeftåndig ifrån 5 til 10, och flyli åfven - finnas både 3 och 5, få blir flyttningen ånnu rimligare, > Specifike åtfkillnaderne kunde följakteligen blifva, IR Spergula fagina: ramis procumbentibus, foliis oppofitis linearibus acutis levibus, floribus tetrandris. Sagina procumbens LINN. Spergula apetala: caule ere&iufculo, foliis li- neari-fubulatis ciliatis, floribus tetrandris ape- talis. Sagina apetala LINN, 'S. faginar har ibland få ganfka fmå petala innanföre blomfodret, at man lått fkulle in- billa fig at de faknades, och torde de åfven hos den på magra flållen förekommande”våx- ten aldeles fela. På S. apetala fökas de i det fållet altid fåfångt "). | Til flub.af deff anmårkningar ös jag be= fkrifva et nytt fpecies.: af Spergula, fom jag funnit jön Jag bör hårvid ej förtiga at Sagina procumbens blifvit til Spergule flågte redan hånförd af Dr. LILJEBLAD i defs Svenfka Flora. Likvål tror Jag mig hafva fkål nog at ej vara af hans me- ning, eh at Sagina procumbens blott år en art förändring af Spergula faginoides, utan at den år en egen fårfkild art. Den af honom under B. anförde apetala bör åfven icke för- 1799, Ful. Aug. Sept. 235 funnit i Luleå Lappmarks fjällar, Hvilket, ehuru det liknar både S. fubulata och faginoides, utaf följande på vanligt fpråk författade be- fkrifning bevifes vara ifrån bågge oftridigt får- fkildt. Jag har kalladt det SPERGULA frida: DeEscr. Radix Perennans, defcendens, fibrofa. ER brevis, foliis vetuftis emarcidis vefli- bafi fubdivifus in ramos confertos ere- filksglod, interdum procumbentes, vix pol- | licares, teretes, foliofos. | | Folia inferiora 1. fubradicalia approximata S. bafi imbricatim conferta, fesfilia, fubfecun- da; caulina diftiné&iora, oppofita vagina qvafi junéa, linearia, plana, nervo dorfali levi- ter carinata, patentia, apice obtufa levia, nec margine ciliata. Pedunculi in caulibus annotinis f. ramis ter- " "minales 1. laterales fimplices, ere&i 3 - 4 pol- licares, filiformes, uno alterove pari folio- rum brevisfimorum prediti, firi&i, uniflori, "rarius biflori, altero flore brevius pedicella- "to. Flores ere&i, albidi, parvi. Perianthium 5-phyllum: Foliola ovata, acuta, -concava, margine membranacea, dorfo fub- carinata, glabra, fufco-viridia. | Q 3 | Pe- Hlendas, med S. apetala Lim ; utan tilhörer den nyfsnåmde S. procumbens, då den utan blom- blad träffas. MN 236 1799, Jul. Aug. Sept. Petala 5 foliolis calycis vix breviora, oblons ga, bafi anguftiora obtufa, fubinde retufa,; integra, patentia, alba. Filamenta 10. longitudine petalorum ere&iufcu= la. Anthere fubrotunde. Germen. Ovato-fubrotundum. - Styli 3. brevis- fimi, patuli. Stigmata minuta obtufa pu- bescentia. Capfula fubrotunda, acuta, unilocularis, tri- valvis. sSemina minuta, fubrotunda, fulco marginali notata, fusca, receptaculo centrali parvo ra= mofo adfidentia. Habitat in Alpibus ga Lulenfis. I anledning af denne befkrifning blir den fpecifike chara&eren: S. foliis oppofitis linearibus obtufis lzevibus, pedunculis longisfimis ftri&is; floribus de- candris trigynis. Trivialenamnet år taget af Blomfånglar. nes rakhet, och flyfva utfeende. Ibland en mångd af blommor har jag icke funnit en enda med mera ån 3 flyli, famt frd- -hufet med tre valvule, hvilket fåkert borde för- ena den med Arenarig, om ej likheten med Spergula fubulata utvifade defs rum; men åf- ven ifrån denna fkilja henne defs verkeligen trubbiga och helt bara blad, hvilka få vål på S. fubulata fom på faginoides åro med fynbar spets förfedde, ehuru betydeligare på den för- ra. Blomflånglarnes långd år ock mera ut- mårkt 1709, Jul. Aug. Sept. 237 mårkt ån på de andre flagen. Allmånnaft:åro de enblommige, dock finnas de någon gång med tvånne blommor, af hvilke den €ne är mycket kortftjelkad; fom likvål fållan lårer förekomma. "> Då jag i Handlingarne år 1789 p. 42 följ. - befkref Stellaria biflora, vågade jag icke fom defs fåkre binamn anföra: Sagina ramis ereé&is bifloris. Flor. Lapp. DD. 158: Oed: fl. dan. t. xi Mehringia fcapis bifloris. Flor. Sv. ed. I. nn; 3816: - Mehringia. MONTIN i Amen. dAcad. 2. p- 204. De höra enligt mine vidare underfökningar til denne våxt. I anledning af denne fiftnåmde, befåg jag i K. Academiens famling det fpeci- men fom afledne Affeff. MONTIN fjelf i Lapp- marken famlat, och hvilken han i fin Difp. de Splachno åberopar, och fann til min förun- dran den af mig hår kallade Spergula under namn af Stellaria biflora, ånfkönt MONTIN på nåmde fålle fjelf anfedt den komma Arenarie flågte nårmare. Linnzvs hade, fom han i El. Lapp. intygar, blott ofullkomligt lårdt kån- na den i fjällen, och i följe af defs trubbiga petala, kallade "den tils vidare Sagina, ock! i förfta editionen af FL. Sv. Mehkringia. Det fy- nes dock, åfven bekråftadt af hans herbarium, at han, troligen i förgåtenhet af den förft om- talte, federmera under namn af fellaria biflora LA an- ' , 238 1799, Jul. Aug. Sept. antagit en helt annan och verkelig fellaria, eller den fom jag i Handlingarne utförligt be- fkrifvit, och hvilken Dr. SmitH i den fena- re uplagan af Fl. Lapp. i min tanke orått un- der meranåmde Sagina n. 158 anfördt. Denne få kallade Sagina fom emedlertid förfvunnit, får nu fåledes åter efter fnart 50 > års förlopp framtråda, fåfom fullkomligt fkild ifrån andre kände arter; ej utän fkål: hånförd til Spergule Någte, och intaga fitt rum uti Svenfka Flora ibland dem fom fjållarne hyfa innom LINNAI fofterland. | I rss = V a Tabellen (fe Tab. HI) föreflåller Spergula firitta i naturlig florlek, famt et ftånd med 2-blommig blomftjelk. . En del af en blomflångel förftorad. . . Et blad fedt med fynglafet på bakre fidan. . En tilfluten calyx. . En öppen blommar . Piftillen. . Fröhufet öpnande fig i 3 delar. . Fröhufets valvule, alla åtfkilde. . Fröets fkapnad. Alla med fynglafet fedde. . Fröna i naturlig florlek. FÖR. a er å p Fr 5 ö FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde uti detta ; Kv Quartals Handlingar. 1. 0 m Tabell- Värkets Tillfånd i Sverige och > Finland ifrån 1772 till och med 1795. I:a Af- Pag: hondl. angående årliga Förhållandet wmellan Födde och Döde; af HENR. NICANDER. - 2. Slågtet Skummare, Aphrodita; af ADOLPH > MODEER. dr - = 3. Method att finna Kroklineer af Tangenternas Analytifka expresfioner. Förfia Stycket af N. LANDERBECK. = S za 4. Botamfka Anmärkningar ; famt Befkrifning på en SvenfR och hittils okänd SPERGULA flridta; af OLOF SWARTZ. - S Rega I15I 204” 229 s & qv = ob) (> (9 00: rd TE Hg a ER SSA EGR ISA | SEVEN | a É | ) | IM 0 I I KÖ Rer. ns -ACADEMIENS- NYA HANDLINGAR, För MÅNADERNE OCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER, NT Herr ULRIC GUSTAF FRANC, Stats-Secreterare, Öfver-Poft-Dire&ör och Commendör af Kongl. Nordft. Orden. Om T abell-Verkets T illftånd i Sverige och Finland ifrån 1772 till och med 1795. 2:dra Afhandl. Angående Folk-Numern, å det Folkhopens ftorlek i hela Riket ifrån den ena Tiden till den andra, under deffa 120 år få mycket låttare må kunna öfverfes, OK. V. A. Handl. IV. Qv, R. bifogas, 240 1709, Oc. Nov: Dec. bifogas hårjämte 4:ra ftlycken Tabeller, af hvilka den förfta (G) innehåller Folkhopen för 1775, jämte Tillökningen, fom den vun- nit af Öfvervigten, hvilken de Födde haft Öfver de Döåde ifrån 1775 till och med 1780. Den andre Tabellen (H) innehåller 2:ne Summor af Folkmångden för det fenare året, af hvilka den: ena kallas den vederbörliga, och utgör Folkmångden för 1775 famman- lagd med Tillökningen under de följande Fem åren, fom i Tabellen (G) år anförd;— den andra år den utur de inkomne Tabel- lerne fammanråknade Folkhopen. De 3:ne fifte Columnerne utvifa fkillnaden deffa Sum- mor imellan och Förlufterne åro åfven hår likfom i förra Afhandlingen tecknade med ett flirek för att få mycket fnarare mårkas, och Slutfamman år icke annat ån fkillnaden imel- lan dem och de öfriga Talen. Af denna ' Tabell fes,; . att Stockholm ifrån 1775 till 1780 fått ifrån Landsorterne ett tills fkott af 6944 perfoner; att Herhöfands, Åbo och Borgå ftift ökats genom tillflyttningar och att hela Riket icke heller förlorat utan haft en liten vinft af 1834 perfoner, hvil- ken i få måtto kan anfes befynnerlig, att den befinnes vara af Qvinkönet,: hvilket man fvårligen vill föreftålla fig få farkt Aytta ifrån det "ena Riket till det andra? att" Defs i antat öfverfligar det vandrande Mankönets; men denna RR RY p——— 1799, Öd. Nov. Dec. 241 denna befynnerlighet lårer komma ifrån viffa fannolika Calculer, fom man nöådgats göra. Tct ar I föregående Afhandlingen redan anmärkt, att Fölknumer- Tabellerne ifrån Stockholms ftad och Götheborgs fuft för år 1775 faknas, och jåmvål att öfver HFolk« mångden i Carlskrona aldrig någon Tabell inkommit. Man har derföre i anfeende till deffa orter för berörde år måft anftålla fanno«- lika Utråkningar. För Carlskrona på det fåttet, att man af de Föddes antal hvarje Qvingqvennium tagit ett Medium och multipli= cerat med 30, fom år den måft antagliga pros | portionen imellan de Födde och Folkmångs« "den i flåderne, famt derigenom fått Folk» mångden i Carlskrona för det Qvinqvennium, fom åftundats. Mankönets proportion till Qvinkönets har man af grunder, fom en an« nan gång fkola anföras, anfett vara fom 97 | till 103. — Hvad Stockholm åter angår, år att mårka, det Folkmångden dårflådes, fom | hår år infatt i Tabellen H för 1780, icke år någon uppgift för det året utan för det föl- | jande; men afvikningen hårvid år icke af ' någon betydelfe; ty Folkmångden, fom den | inkomne Tabellen för 1781 innehåller, år endaft 82 perfoner mindre, ån den fom år uppgifven för 1785, hvaraf fynes, att Varia« "tionen ifrån 1780 till 1781 icke kunnat vara flörre, ån att ju Tabellen för det fenare året | hår kan nyttjas — Att nu finna Folkmång« | R 2 den 242 1799, Oc. Nov: Dec. den i Stockholm för 1775 har ett Medium blifvit tagit imellan en befintlig Tabell för 1769 och den nyfs omnåmnde för 1781, hvilka bågge på hvardera fidan åro lika långt ifrån 1775. För Götheborgs flift, fom utgöres af Hallands, Götheborgs, famt en del af Vennersborgs Lån, för hvilka Tabeller af år 1772 åro att tillgå, har råkningen fålunda fkedt, att man i anledning af den gifna Folk- Numern i VWVennersborgs Lån för det fift- nåmnde året, och af den proportion, fom gifves af de inkomne Tabellerne för år 17935 imellan hela Folkmångden dårfltådes och den delen deraf, fom ligger i Götheborgs fitt, fökt Folk-Numern i den fenare Trakten för 1772 och lagt denfamma till Folkmångderne i Hallands och Götheborgs Lån för famma år. Dårigenom har man fått Folkmångden i - hela Götheborgs ftift för r772 och för 1775 år den federmera utråknad i proportion af den fkillnad, fom tråffats imellan den funne Folkmångden för 1772 och den uppgifne för 1780. Proportionen åter imellan könen år utråknad efter den fom funnits dem imellan för åren 1780 och 1785. I "denna fannolika Calcul har kunnat hånda att man få mycket felat i proportionen könen imellan, fom de nåmnde 1834 Qvin- folk utgöra, hvilka åro bekomne fåfom en Tillökning ifrån 1775 till 1780, men detta fel | 1709, Oc. IVov. Dec. 243 fel år i detta flags råkning "föga betydande och håfver alldeles icke det bevis, fom Cal- | culen i det hela gifver, nåml. att Riket un- | der denna tid inga månnilkjor genom utflytt- | ning förlorat. Den 3:dje Tabellen (T) innehåller Till= Ökningen eller de Föddes Ööfvervigt öfver de "Döde ifrån 1780 till och med 1795, och fe- | dermera, likfom den föregående Tabellen, 2:ne fummor af Folkmångden för det fift- | nämnde året, nåml. den fom bort finnas, eller 1780 års Folkhop fammanlagd med Tillök= | ningen, och den uppgifne eller verkligen be- fintlige; jåmvål i de'3:ne fifta Columnerne | I fkillnaden imellan deffa 2:ne fummor. — | Af denna fkillnad fes, att Stockholms och | Carlskrona fiåder ifrån 1780 till 1705 fått anfenliga förfltårkningar ifrån Landet, den förre af 14,007 perfoner eller 934 årligen och iden fenare af 8359 eller 555 årligen; — att (af fliften endaft Lunds bekommit en liten Tillökning af inflyttade, men att hela Riket förlorat en fumma af 34,577 perfoner, fom genom fifta kriget borrtkommit, fumma, fom likvål torde tåla någon Ori arb nia. hvilket af följande omflåndigheter till en del kan be- | vifas. Når Kongl. Commisfionens Beråttelfe af- | gick till Konungen förledet år, felades , fåfom a förra afhandlingen år anmårkt, Profi-Ta- R 3 bellen 244 1799, Od. Nov. Dec. bellen ifrån Gottland födra Contra&, hvil- ket. - innehåller vid pafs en tredjedel at hela Öns Folkmångd. — Att årfåtta den bri- fien måfte derföre efter de anledningar, fom de Föddes antal och Ööfvervigt öfver de - Döde gåfvo vid handen, en ungefårlig fum- ma af 29,800 perfoner för hela fliftet antagas, hvilken hår i Tabellen I år infatt; men den år något för liten, Sant år vål, att når den felande Tabellen inkom och fammanråknades med de redan inkomne, blef fumman af Folkhopen på Gottland icke förre ån 28,542 perfoner, men den fift infånde Tabellen var åfven för liten; ty uti denfamma voro Sefvede och Gårums famt Burs och Stånge Paftorater, af orfaker, fom redan åro anförde, icke inråknade, hvil- ka tilltlammans innehålla 493 Mantal och en Folkmångd omkring 1470 perfoner. Når nu defle låggas till 28,542, blifver år 1795 verk- liga Folkmångden på Gottland 30,012, fom Öfverfkjuter den antagne, med 212 perfoner, hvilka till hela Rikets Folkmångd böra låggas och förluften få mycket minfkas. På lika fått förhåller det fig i anfeende till Norrköpings flad, hvars Folkmångd i Ta- bellerne icke finnes vara inråknad fedan 17890. Man har derföre åfven hår efter Födelfe - och Döds-Tabellerne, hvilka för år 1792 och de ” ; följande 1799, Oc. NM Ju Dec. 245 följande inkommit, måft utråkna Folkmång- den dårflådes för 1795, och derigenom fått en fumma af 6510 perfoner, hvilken blifvit lagd till den öfriga Folkmångden i Linköpings fuft; men denna fumma år jämvål för liten, ty af en utkommen Ströfkrift, fom åberopar Man- | tals-Långder, har jag nyligen inhåmtat, att Invånarnes verkliga antal i Norrköping år 1794 varit 8396 perfoner; och fom fkillnaden | imellan detta antal och det förra utgör 1896 perfoner, få böra deffe åfven till Rikets Folk- | mångd låggas och ifrån förluften afdragas. Folkmångden i hela Riket 1795, corrige- rad i anledning af de bågge nu anförde ar- tiklar, blifver fåledes 3,045829 och förluften 32479 perfoner; men detta har jag trott "tjenligare endaft att hår nåmna, ån efter dy- lika anledningar åndra Tabellen (I) ifrån det | innehåll, fom den ågde, då den afgick till "Konungen, dels emedan uppgiften, fom rörer Norrköping icke år få autentik, att den af Tabell -Commisfionen kan nyttjas, dels eme- dan Folkmångden i Gottland, fom af Tabel- ' derne för 1795 bekommits, icke till något bruk utan correétion kan anvåndas, och fe- dan den fkedt, icke finnes fkilja fig till någon | betydlig fumma ifrån den redan genom fannolik Calcul århållne; men tjenar dock till bevis, I att fådana Calculer i brift af tillförlåtligare uppgifter tåmmeligen fåkert kunna anftållas. . R 4 I an- —-—- 240 1799, OM. INOv- De I allmånhet kan för öfrigt fågas, det fom ockfå af andra långt för detta blifvit anmårkt, att alle Invånarne i Riket vid öfverråkningen icke få noga komma att blifva upptecknade. Hvad Födelfe - och Döds-”Tabellerne angår, kan man tåmmeligen lita derpå, att de åro riktige, bålft de fkåligen öfverensftåmma ifrån det ena året till det andra, och Pråfterfkapet har låttaft att uppråtta dem noga, emedan alla omflåndigheter, fom i dem fkola iagt- tagas, åro förut i Kyrkoböckerne antecknade; men annorlunda förhåller det fig med Folk- Numer-Tabellerne; — Folkets antal i förfam- lingarne år icke något åmne för Kyrko- böckerne, utan fkall inhåmtas vid Husför- hören, och kommer då att bero af Uppgifter, fom väl kunna vara årliga, men derföre icke alltid riktiga, ty en eller annan perfon kan glömmas, en eller annan vara på ovifs fot, ån hår och ån dår, blifver fåledes hvarken på det ena eller andra fållet i ”Tabellerne uptagen, håndelfe fom gör att man kan vara fåker, det ”Tabellerne alldrig innehålla för' flor Folkmångd, utan fnarare några Tufen mindre ån de böra. Om man fkulle före- fålla fig att en perfon allenaft i hvar För- famling fkulle blifva glömd eller förbigången, hvilket lätt kan hånda, få uppkommer deraf en förminfkning i rätta Folk-Numern, fom fliger inemot till 3000, Huru 10000, OM: dov. Dec: 0 DAG Huru oförmårkt fådana irringar kunna tilldraga fig ådaga lågga följande håndelfer: | Är 1780 voro Födde - LOL öda harn under ett år = oso 1273 Således borde uti Folk-Numer- i "Tabellen finnas - »- 24,944 Men dår funnos - - = 88,609 Således mer ån borde vara - = 3,065 På famma fått finner man åÖfverlopps Barn UREA AN NT Ta | IDR INB | RR EE Med deffa Barn kan icke annorlunda hånga tillfammans, ån att ett eller annat, fom tillkommit efter Tabell-året eller under den tid fom Tabellen för det föregående året upp- råttats, blifvit i råkningen af flere Författare oförmårkt intaget. — På ftållet har denna '"irring icke flort betydt, men flere famman- lagde utgöra likvål en fumma. Dock må man håraf icke taga fig någon | anledning att tro det Calculen i det hela Öfver vinf och förluf deraf har någon kån- ning; ty oagtadt man måfte medgifva det de 3,665 öfverlopps Barn, fom finnas uti 1780. års Tabell, åfven åro inråknade ibland de Födde uti Tabellen för 1781, och att de få- | ledes måfte hafva medkommit uti Tillöknin- gen, famt på det fåttet vid jåmförelfen uti | R 5 den 248 1799, Oc. Nov. Dec. den få kallade vederbörliga Folkmångden för 1795 blifvit 2:ne gånger upptagne, få år lik- vål att mårka, det de 4,926 Barn, fom uti Tabellen för 1795 blifvit till öfverlopps in- råknade, å den andra fidan årfåtta den förra irringen, hvilken fåledes icke verkar någon betydlig vinft eller förluft, icke heller i an- feende till ovifsheten af råtta jämvigten, råtta grånfen eller tiden, dår man vid en under- Tökning bör fåfia fig, år af den befkaffenhet, att vid Correétionen af Folkmångdens ftorlek något affeende derpå kan göras, utan år en- daft nu anförd för att gifva ett exempel, huru ett och annat litet milstag kan gÖra en mångd. Att för öfrigt Folk-Numer-Tabellerne för 1780 och 1795 åro få pålitlige fom de kunna våntas företer fig ett fkål för hvardera, nåml. "för, "1790 ars Tabell, "att Cdentodfa val h- tråffar med den för 1775 fammanlagd med Tillökningen derifrån till 1780, att allenaft några hundrade perfoner till förmon differera, hvilket i fådant flags råkning år allt hvad man kan önfka; — och för 1795 års Tabell talar åter den omflåndigheten, att alla Proft- Tabeller, uti hvilka något fel mårktes, blefvo till fina Författare återfånde och igenkommo federmera områknade och råttade. Men famma Vitsord kan icke lemnas Ta- / bellerne för 1785 och 1790; ty uti dem före- komma —RRRR— = — SESRSSSUUORESIIESSIIENNIEEN SIONS NOUUUUIUSEIIKESUESSES ——————— AL — rs 1709, Och Nov. Dec. 249 komma få flora olikheter ifrån det ena Qvin- qvennium till det andra, att man har allt fkål att mifstro deras Uppgifter. Efter dem fkulle hela Riket ifrån 1780 till 1785, på en tid fom det intet krig hade, inga fmittfamma fjukdommar ovanligt hårjade, hafva förlorat 45,557 och Åbo fift allena 37,112 perfoner: Ifrån 1785 till 1790 fkulle Riket hafva för- lorat 36,849 och Borgo flift 14,675, men Åbo flift hafva vunnit 21,288 perfoner: Ifrån 1790 till 1795 fkulle Borgo flift hafva vun- nit 18,311 och hela Riket 41,319 perfoner; fåledes fkulle, efter deffe uppgifter, flora Hårar 1 all tyfthet, och utan att blifva mårkte, hafva ut- och invandrat, hvilket öfvergår all tro- lighet. I. anfeende hårtill hafva ”Tabellerne för 1785 och 1790 vid detta tillfålle blifvit för- bigångne och jåmförelfe endaft gjorts imellan åren 1780 och 1795, fom pålitligaft finnas och hvilkas pålitlighet fjelfva mifsråkningarne för mellantiden åfven beftyrka, ty efter dem re- flitueras nåftan allt till det fom nyfsnåmnde jäm- förelfe någorlunda medgifver. Om den före- gifna Rikets vinft ifrån 1790 till 1795 drages ifrån fumman af förlufterne ifrån 1780 till - 1790, få återflår en förluft af 41,087 perfo- ner, hvilken icke få fvårligen afviker ifrån den råtta. Håraf fes, huru nöådvåndig författningen af år 1792 var, då Commisfionen infordrade Poflt- 250 1709, OM. Nov. Dec: - Poft- Tabellerne och åtog fig att fjelf dem fammandraga; åfven, huru ofåkert det hittils varit, att efter vifla års Tabeller fluta till anfeenliga utflyttningar. — Om fådana årligen ågde rum, fkulle 1:0) Folk-råkningen för - 1780 icke få öfverensflåmma med den för 1775, hvilket icke hårrör af någon håndelfe, utan af en vid ”Tabell- Arbetet våckt upp- mårkfamhet, fom författningen af år 1773 åfltadkom, då påbudet blef, att Tabellernes fammandragning endaft fkulle -förråttas af de Tjenftmån, fom med hvarannan hade en når- mare befattning; 2:0) fkulle- Lunds flift, fom ligger få når Danmark, dit frarkafte flyttnin- gen varit mifstånkt, icke hafva ifrån 1780 till 95 en Öfvervigt af 2633 perfoner; 3:0) fkullé icke hela Rikets förluff under famma tid, under ett brinnande krig och vådelig fjö-fart, icke infkrånka fig till 32,479 perfoner; — den fkulle icke en gång utgöra en tredjedel af den fordom fruktade utvandringen, hvil- ken man trodde ftiga till 6: eller 8000 mån- nifkjor om året och fåledes på 15 år borde utgöra 90 till 120,000. Fruktan för en få ftiark utvandring år kommen dels ifrån ”Tabellernes fota felagtig- - heter, hvilka i början fkråmde både den ena och den andra, då vid jämförelferne brufto flere tufgade perfoner; till ex. ifrångt 751 till-1757 omkring 40,000 eller årligen omkring '7000, hvilka - FE 1799, Oc. Nov. Dec. 2350 "hvilka man alldeles icke kunde tro vara borrtkomne genom mifsråkning; dels ifrån | obetånkfamme Refande, fom råkat och fett 1 flere hundrade Svånfkar i viffa utlånfka Huf- vudftåder och deraf hafva inbillat fig, att till- hörande Riken voro' flarkt af Svånfkar be- "folkade, famt att fådant icke annorlunda ' kunde hånda, ån på det fåttet att 6 till 8000 | perfoner utgingo ifrån Sverige årligen. Årfa- renheten hade icke hunnit låra do. att de I Svånfkar, fom tråffades i en frammande Huf- vudflad voro nåftan de ende dår i Riket; att deras utvandring behöft 40 till 50 år; att år. fåttning kommer till ofs af många Främlingar, och att månge Svånfkar, fom flere år varit borrta, hemkomma och icke råknas. Att minfka denna fruktan uppgaf. framl. Secreteraren och Riddaren WARGENTIN en underfökning om Folk - utflyttningen få vål utur hela Riket, fom utur hvart Höfdinge- Döme fårfkildt ifrån 1750 till 1773, hvilken år införd uti Kongl. Academiens Handlingar för år 1780. Genom denfamma blef bevift, att den befarade utflyttningen, om någon vore, högft kunde fliga till goo perfoner år- ligen ifrån hela Riket, och fomlige jåmförel- fer, fom han anftållt imellan föregående och | följande år och fom: tyckas vara de måft på- | litlige, gifva tillkånna ingen eller ganfka liten utflyttning, åtminfone icke förre ån faknaden | kan 252 1799, 08. Nov. Dec. kan utgöra af borrtkommet fjö-folk och få- dana fom dö innom. eller på refor utom | Riket, Utan att i Tabellerne- blifva anteck> nade. Men detta bevis, ehuru kraftigt det fyntes vara, har likvål icke alldeles förmått håfva den fattade öfvertygelfen om utflytt- ning. Om till ökande af Tabellernes pålitlighet det framdeles, fom anledning år att hoppas, blifver verkftåldt, att till exempel då nåfta Qvinqvinnal - Tabell kommer att uppråttas, författarne fkola, i brådden deraf eller på ett fårfkildt papper, fom vid brådden faftkliftras, anteckna Folk -Numern i Socknen eller Di- firi&et för 1795 och tillågga Förökningen eller afdraga Förminfkningen, fom genom fkillnaden imellan Födde och Döéöåde under alla 5 åren uppkommit, famt i fall faumman eller differencen betydligen fkiljer fig ifrån den år 1800 varande Folk-Numern, då uppgifva orfakerne dertill, och alla Qvinqvennia på famma fått fortfara; om detta fker fåger jag, få våckes hos författarne mer uppmårkfam- het på ”Tabellernes fammanftåmmande, och fedan man redan år i flånd att uti Tabellerne upptåcka de minfta fel, icke allenaft mifs- råkningar, utan åfven om någon del af Folk- hopen år glömd eller oriktigt upptagen, få förmodas genom allt detta få mycken pålit- lighet uti Tabellerne framdeles fkall vinnas; att 2700: QM. Nov. Dee 253 att den fmårtande öfvertygelfen om utflytt- ning fkall förfvinna, och mer fåkert bevifas, det böjelfen att öfvergifva Fåderneslandet orått- vift varit Nationen påbördad. Om medgifvas fkulle, att utvandringar af nyfikenhet fkedde uti en tid, då det inlånds fka fördömdes, få torde kunna fågas, att denna fördom nu till det måfta år förbi; ärfarenheten och induftrien finna att båttre och fåmre feder, författningar och påfund träffas alleflådes, att utlåndfke fördelar åfven hafva fina många befvår, att inga hemlighe- ter i konfter och företag kunna med all an- vånd omforg döljas, och att fåledes man på hemorten kan få veta allt hvad man behagar, blifva kunnig, lycklig och rik åfven få vål fom genom någon vandring till fråmmande lånder. Den 4A4:de Tabellen (KY) fom hårjämte medföljer, innehåller Folkhopens tillvåxt få |» vål i hela Riket fom hvart flift fårfkildt ifrån | 1775 till 1795 och vifer i hvad proportion | den gått af hvart hundrade. Deraf finnes, | att förökningen i Finland och Hernöfands | Stift varit flarkaft; öfver dubbelt flårre ån uti många fvånfka Stift och öfver fyra gånger förre än i fomliga. Om 254 1700, Oc Nov. Dec. 4 Om de 135 pro-cent, fom Tillékningen på 20 år i hela Riket varit, anfes tillkomne genom rånta på ränta, och man i anleds ning deraf utråknar primitiva pro-centen, | 701 Sa blifver denfamma 73,» och genom ytterligare Calcul finnes federmera, att Stocken fördubbs« las på 99 år och tripleras på 156 7). Anfålles +) Till deras tjentt, fom vilja veta, huru en fås dan Calcul tillgår, varder den hår utförd: om a utmärker ett Capital och x Pro-centen, få blifver 100 till 100--x fom a till a SA a (CER 2 100 : I0ootx öra ( 03 öd ') = 2:ra årets Cap. : 0 (NN a 20 100 : Iootkx::a. 3 a. ( Jå = 3:e årets Cap, hvaraf fes, att om » betyder ihvad år fom hålft, blifver C (NN (ER 2 n:e årets Cap. IOC 100 Om' nu a betyder Folk-ftocken år 1775, få har man efter Tabellen K, II15.a 160 SMINS C: & FR Folk-ftocken 17 295: 100-+x N- Sör (225) = 1:a årets Capital; 200: 100-Kx::a. Om vidare poneras » = 20, blifver I00OLxN20 = 115.2 100txN29 a. (ET) = ee GR = 1,15, och IOO 100 I Kole] 100: > 29 29, oo =VL15, famt x=1I0OWV 1,15 =— 100. 1709, OM: Nov. Dec 255 Anflålles en lika råkning för Åbo och Borgå Stift eller för hela Finland allena, dår Folkmängden 1775 var 610;145 Ferlones och 763,200 år 1795, eller förra SR an tll cc fenare fom till: 125, bifver primitiva pro-centen os hvaraf federmera finnes, ätt flocken fördubblas på 62 år, och tripleras på 98: Kunde genörti goda ectonomifka författs hingar primitiva föråkningen öfver hela Ri- ket Nu år Logarithmen för i,i5 = &,0606978; hvilken dividerad med 20 blifver = 0,003 03489 = Log: 1,00701; fåledes x= 100:1,00701 = 301 i900 Om vidare, når x fåledes år funnet, å ellef ären åro obekänte, och man vill veta når ER x Dn 7; 07 ya ts -— ) få CET) der (CE TJ blifvår = a, få IOO 160 100="0,701 =S har man fi; Log. i,öo70fi = Log 2; och = 0$3010300 0,003 0349 + z SNR a SID 1? BAN € X00tT-0,701 veta, huru ftort a blifver, når (Ce DY = og. På famma fått får man foö fåttes = 3 och få vidare: fs NARE. PAS: 2506 1799, Oc. Wov. De ket allenaft bringas till I -pro-cent, blefve genom. förökning på förökning ftocken förs dubblad på 69 år och triplerad på 110. Möjligheten håraf torde en framtid ut- finna. | | HENR. NICANDER. Folk- | Litt. G. Folkmängden Ar 1775 med Tillékningen till 1780. Upfala Suft - Stockholms Stad | Strångnås: Stift Linköpings - VE oe oo Calmar - & Gottlands - Carlskrona Stad Lunds Stift - Götheborgs - Slang oe SA a rlllads + o- Nelerag o- - Hernöfands Öl Borgo - - , Summa Talen med Strek (—) framföre äro Förlufter. Folkmängden Mank. Qvink. 109356] 121064 3349i| 39030 75308] 82224 102700] 112198 73692) 29170 32194] 33919] 13845| 15150 5883 62821 122123) 132148 100712; 107233 21682) 22131 708451] 75758 e6s77) 99177 506871" 62408 120304] 193164 112018] 112659 1265277|1365715|2630992 — 1059 | — 1697 75. |Tillökning till 1780. Summa. | 6506 | — 3056 | 5289 6368 11614 4609 1087 452 13572 12360 105392 12060 12507 C734 29964 18272 202241 69118'149342 ww ; - Litt. H. 'Jåmförelfe imellan den Uppgifna Folk-Numern 1780 och den Vederbörliga, ; fom uppkommer, når Folkhopen af år 1775 fammanlågges med Tillökningen derifrån till det förftnåmnde året. Folk-Num ar 1780: ern år 178 Skillnad imellan ; den Vederbörliga och Uppgifna. Den Vederbörliga. Den Uppgifna. s S Mank; —Qvink. Summa. - Mank: Qvink, Summa. — Mank; Qvink. Summa. Upfala Stift = 113212) 123714 236926 110592| 121877) 232469] —2620 | —1837 | —4457 Stockholms Stad 31532) 37353) 68865) 35415) 40394) 75209! 3803 3061 - Strångnås Stift: 72231) 34590) 162821) 78121) 84562) 162683) —110 —23 —138 Linköpings - 106533] 114733) 221266) 102648, 113158) 215806) —3885 | —1575 | —5460 VexiÖ - - - 20019; 84457) 164476) Z2430| 83884, 162314) —1589 —573 | —2162 Calmar = = 34652! 36070] 707221 35172l 36859) 72031 520 789 1309 Gottlands — = 14467) 156151) 30082] 14309) 15506!) 29315] —158 —109 —267 Carlskrona Stad 6049 6568) 12617 6078 6462) 12540 29 —106 —Z7 Lunds Stift - 130043! 137860! 267903! 129993] 137816] 267809 —50 —44 —94 Götheborgs = 107318) 112993] 220311; 106837] 113060] 219897) —481 67 —414 SKarar = on 27528) 92877) 180405) 86950) 92641] 179591] —578 —236 —814 Carlflads - - ”77109] 81554) 158663) 77182) 32074) 159255 73 520 593 Vefterås 2 94541) 104580) 199121! 93938] 104299) 198237, —603 —221 —2824 Hernöfands - 61234) 66541] 127775) 62131| 67293| 130024 297 1352 2249 åbo - = - | 195810] 207622! 403432! 196396] 209568!) 406464] 1026 1946 3032 Borgo - - - | 127223] 127726) 254949) 128513) 128910] 257423 1290 11384 2474 | Summa =<|1345501]1434833|2280334]1343205]|1432963|27282168) —2296 4230 13834 NN hä i VI J / NV , (le N ,” i N Pr : a , 3 v ec Litt. I. < Jämförele imellan den” Uppgifna Folk-Numern 1795 och den Vedérbörliga, fom uppkommer, når Folkhopen af år 1780 fammanlågges med Tillökningen derifrån , Tillökningen ifrån 1780 till 1795- 3 Mank. Qvink: Summa: Upfala Stift - 9465 7488 16953 Stockholms Stad |— Z653 |— 6972 |—14625 Strångnås Stift 8422 7230 15718 Linköpings «= 11910 0271 I 211381 Vexid - - - | 10816 6355 19171 Calmar - - 3369 | 2758 6127 Gottlands = - 1075 778 1853 Carlskrona Stad |=— 66241 I— 478 |— 7099 Lunds Stift - 16696 12926 29622 Götheborgs = 2760 7557 | 16317 kara elle 11735 9255 | 20990 Carlflads - - 11832 10387-| 229219 -Vefterås 5 12077 I 10717 29794 Hernöfands - 11336 9797 21133 Ähö:ge en 371441 | 36128 | 73269 - Borge —- - - 13444 17073 30517 Summa | 453870 149270 | 296140 till det förftnåmnde året. Folk-Numern år 1795. Skillnad, fom utmårker | Vinft eller Förluft. Den Vederbörliga. Den Uppgifna. | Mank. 4 Qvink. Summa. Mank. Qvink. Summa. — Mank: —Qvink. Summa, = | 120057] 129365) 249422! 116358) 129183] 245541|— 3649 I— 182 I— 3881 277621] 334221 61184) 346321 40559] 75191 62870 7137 14007 26609) 91792] 178401] 824791 90064] 172543! 4130 |— 1723 I— 5858 114558) 122499) 236987) 109757, 119860] 229617|— 4801 |— 2569 |— 7370 29246) 92239) 181485). 325521 39659) 172211|— 6694 |— 2580 |— 9274 38541] 39617) 72158) 36067] 39972] 'Z6039|— 2474 355 |— 2119 153324] 16284] 31668] 13200] 16000] 298001-— 1584 I=— 284 I— 1368 I öl) 5924 5441 6689 7111) 13800 7232 1127 2359 146689) 150742) 297431) 146885] 153179) 300064 196 2437 2633 115597] 120617) 236214] 1141384| 120957) 235141|— 1413 340 |— 1073 92625) 101296] 200581] 92472) 99193] 191665|— 6213 |— 2703 |— 8916 29014| -92461| 181475) 86280] 91495] 177775|/— 2734 |— 966 I|— 3700 106015| 115016| 224031] 99895] 112164| 212059,— 6120 |=— 2852 |— 8972 73467) 77690) 151157) 71100] 'Z7895| 148995|— 2367 205 |— 2162 234037) 245696) 479733| 222204| 239622) 461826|—11833 |— 6074 |—17907 141957) 145983) 287940] 149352] 152112) 301464] 7395 6129 | 13524 11497075 1581233|3072308|1464706|2579025 | 3043731 |—32369 |— 2208 |=434577 | Litt. K. Jämförelfe imellan Folkmångderne i hela Riket Åren 1775 och 1795: Skillnad eller: Förökning.. Folkmängden: 1775. | Folkmängden 1795. Summornas: Förhållande. Mankön;. )-Qvinkön: Summa; Mankön:. | Qvinkön: |; Summa; | Mankön: | Qvinkön:| Summa: I) Mankön: Qvinkön. Summorna, | c 27 för fö 0) | Cb KO] ES är db ES [RS 0 1) IRS lr tag [Sr | åf" Upfala Stift -- | 109356) 121064] 230420] 116358) 129183) 245541| 7002! 8119) 151211 1001 106) 1001 1061 190] 106 Stockholms Stad: |. 33491! 39030] 25211: 34632) 40559) 75191] 1141): 1529) 26701 1001 103) 100) 103] 1001-103) = | Strångnås Stift 75303) 322241 157532): 824791 90064) 172543) ”Zt71l 8401 15011) 1001-1091) 1001 1091 100) 109 | Linköpings - | 102700] 112198): 214898] 109757! 119860! 229617) 7057) 76621 14719! 100] 1061 1001 1061 1001 1061 — Vexido - - | 23692]: 729170) 152862) 225521. 89659) 172211) 8860) 10489) 19349), 1001 1121 1001 1131: 1001 112 Calmar - o- 32194] 33919): 66113) 36067) 39972) 6039] 3873): 60531 9926) 1001 112] 100] 117| 100) 115 Gottlands -- -- | 13845) 15150): 28995) 138001) 16000]; 29800/—- 45 8501: 805) 109): 99] 100] 1051 100] 102 Carlskrona» Stad! | 5883) 6282) 192165), 6689] 1111: 13800): 83806 8291) 1635! 1001 113) 1001 113] 1001 113 Lunds: Stift - 122183! 132148) 254331) 146885! 153179| 300064] 24722) 210311 45733] 1001 1201: 1001 115) 1001 117 Götheborgs: - 100712]: 107233| 207945] 114184] 120957| 235141) 13472) 13724) 27196) 1001 1131 100) 1131 2091 113) Skara. === = = 21622) 22131) 169313) 924721 991931: 191665| 10790] 11062) 218521 100) 113) 1001 1121 1001 112) Carlfads - - 70845) 75758) 146603] -26280] 914951: 177775| 15435) 15737) 31172) 100] 1211 1001 1201 2001 1214 Vefterås - - 88377! 99177! 187554], 99895) 112164] 212059) 11518) 12987! 24505) 100] 1131 1001 1131 1001 113 Hernöfands 566387) 62408| 1190951: 71100] 77895) 148995) 14413] 15487) 29900). 100] 1251: 100) 1241: 1001 125 Åbo - - - | 180304] 193164| 373468) 222204] 239622) 461826) 419001: 46458) 82352] 12001 1231: 1001: 1241 100) 123 Borgo - = - | 118018]: 118659] 236677| 149352] 152112] 301464] 31334) 33453] 64787) 1001 1261 100li 1281 1001 127 Summa: |126527711365715!2630992114647061157902513043731|199429|21331014127391 1200]; 1151. 100]; 1151: 1001, 115 1 LÄ AR | RS no gr MR nån ä i k SN WS sr VARE) SE RNE spraket RE År Rb BR BRA FP i AL ol STA , Pr : Än q - a Pa Ed - i 4 2 i f-- > ' i AA i É 2 : sr lp. > A Er Lö SN 5 É Hörs a + » é i i KRERSENTN 1799, Oc. Nov. Dec. 257 Befkvifning öfver årfkilliga förbåttringar, vid Brånvins-brånnings Väårktygen, författad af J. E. NÖRBERG. ÖOÖsfa hånder, at de måft brukade vårktyg och redfkap åro ganfka litet Öfverensftåm- mande med de åndamål, fom dårmed åfyftäs, och flundom finnas de af helt flridiga egeri- I fkaper, emot dem, de borde åga, enligit fakens natur. De flefte redfkap och vårktyg, fom hittils allmånt blifvit nytjade vid Brånvins-brånnin- gen och andra diftilleringar, åro håruppå et talande bevis. Det år blott, en af århundra- den helgad håfd, eller få kallad flentrian, till= kommen och underhållen aäf okunnoghet och maklighet, eller en flags tankelåttja, och kanfke åfven någon handverkäre egennytta, fom kunnat upfinna och bibehålla den orim- liga fkapnad, fom flörre delen af deffa red- fkap ånnu åga; jag får dårföre åran hårige- rom underkafla Kongl. Academiens uplyfta ompröfvande, de föråndringar, fom jag hår- ätinhän uptånkt och utfört, få at åndamålet fåkert vinnes och det med. mindre. koftnad, tidfpillan och möda än det hittils fkedt. | Sa Pannan | 258 1799, Oc. Nov. Dec. Pannan bör vara få fkapad, at elden dår- på vårkar med flörfta kraft och fkyndfam- het, at dei år beqvåm för inmurningen och fkötfelen under bränningen, och at den til: lika för koftnads befparande, åger det flörfta inrymme emot den minfia ytan. En Cyline der, fom åger en diameter 2 gångor få for fom högden, fynes någorlunda förena de fökta egenfkaper och vara den låmpligafte figuren, dåreft andra omftåndigheter ej tvinga till äane dra proportioners vidtagande. Då åndamålet af pannan år, ät bringa den uti denfamma värande maffian blott til den grad af kokning, at det fpirituöfa, få mycket möjeligit år, kan fkiljas ifrån det vathaktiga, hvilket uti pannan bör qvar- blifva, få år angelågit, at "hettan "ej högre drifves, ån fom behöfves för åfvanfagde åns damåäål. För at utröna de nödiga vårmegrader, år dårföre en vidare- kopparhylfa inftucken uti pannbröftet. Denna hälles full med vatn, hvil- ket på få grader når, antager lika tempe- rattir, fom det i pannan kokande ämnet. Inuti hylfan inftickes et mindre rör, fom åf- ven fylles med vatn och hvaruti en vanlig thermometre fåttes. Det mindre röret förfes med et trådfkaft, hvarmedelft det beqvåmt uplyftes, då vår- mens grader fkola underfökas och hvarvid thermes« | ; 700, OM: Nov. Dec: 259 thermometrekulan = aldrig kommer utur det varma vatnet. CELrsi Thermometer, fom hårtil nytjas, bör åga betåckt kula och hafva en genom- fkuren mesfingsfeala, betecknad med de pun- Åer, fom vid brånningen egentligen rn iakttagas. Enligt den ofullkomliga årfarenhet jag mig | hittils kunnat förvårfva, få börjar Förbrånna | gemenligen, at gå öfver eler finha emcllen | 60 och 70 grader”), hålles i början ej varmare ån 86 a 92 och drifves fluteligen ej högre ån 95 å 96 grader, då efterlanken rinner. > Vid Kuts eller Lanks öfverdrifvande, bör-' "jar rinningen vid några och 70, bör ej drifts vas varmare ån något öfver 80 och fluteli- gen med 93 & 94 grader. | Vid Klarning börjar rinningen något öfver 60, fortfåttes åra Bo; men bör fluteligen ej öfvergå 990 »graders vårme, få långe fprits tagande år i fråga. 0 Den hittils brukade Fattens åndamäl, år | ej annat, ån at famla oeh till afkylnings red- ufkapet afleda de Immor, fom genom koknin- gen utveklas. Så långe Hatten har kallare temperatur, ån de uti denfamma inneflutne | | SS 3 immor, | +) Hvad hetta den inuti pannan kokande målk- ningen antager, år ånnu ej utrönt. Till defs | förfök håröfver blifvit gjorde, äro de här up- | gifne vårme grader ej annorlunda at anfe, ån Tfåfom relative. ' 260 1799, OM: Nov. Dec. då immor, . få blifva de af honom afkylde och condenferade. Den lilla del undantagen, fom. vid: riktig fkapnad afledes medelft den van- liga falfen, få återfalla de öfrige kalle drop- par i pannan och hindra kokningen. Det år fåledes, hvarken uti början eller fortfåttnin- gen af -kokningen, fom defs florlek kan vara af någon nytta; men få fnart den antagit en fådan hetta, at immorne dåruti ej mera con- denferas, få blifver den vårmeröfvande i pro= | portion utaf fin yta och immornes afledning | fker endaft i förhållande af den florlek, defs aflopps rör åger uti fin ånda. Jag har därföre med god framgång alde- les affkaffat denfamma och i defs ftålle blott användt et afledande rör, fom jag kallar Immledare: och hvilken bör åga den ftorlek, at alla utveklade Immor kunna dårigenom utan hinder ledas till afkylnings vårktyget. Detta har hittils beflått utaf «en långfpits- fad Con, gåendes igenom vatn. Den år an- tingen rak och kallas Pipa eller krökt och följande kylfatets våggar och kallas Slang. "Vid Kronans Brånnerier finnas de fiftnåmde af 30, 40 ja till och med af 80 alnars långd. Utaf alla möjliga figurer, för afkylnings värktyg, år nåft den fphérifka, ingen olfkick- ligare, ån den fom nu brukas, hålft ånda- målet bör vara, at förfkaffa den flörfta ky- lande yta, medel det minfia möjliga quan- tum koppar och vatn. | I detta 1799, Oc. Nov. Dec. 261 I detta affeende har jag med flörfta fram- gång valt den parallelipipedifka figuren och kallat detta vårktyg Immkylare, hvilken. bör aga få fior rymd, at den kan fluka alla de Immor, fom tillföras och tillika af få flor yta, at de vid genomfarten affåtta få mycket vårme, at -de utan fkadlig afdunftning för- | :vandlas till et flytande åmne. Skulle det åter befaras, at några fpirituöfa immor kunde vid flarkare eldning, eller få kallad jagning gå förlorade, få har jag up- tånkt och med nytta brukat et vårktyg, det jag kallat Immbevarare. | Denne fåttes på det utur Immkylaren gående röret och låter de Immor, fom ånnu kunde vara ocondenferade, gå igenom en famlad myckenhet af redan afkylt liquidum, hvilket då betager all möjlig och FT bortdunftning. Då dels ofullkomlig gåsning; men måft vårdslöshet vid eldens fkötsfet under pannans upkokning, ftundom förordfaka öfverkokning, hvilken allmänt kallas Sprutning, få har jag anfedt nådigt, at uptånka et vårktyg, fom dels varnar för faran, dels åfven hindrar all ofkada vid möjlig fprutning, hvilken den af- leder på et för brånningen ofkadligit fått. Detta redfkap har jag kallat Sprutledare. Pannornas. inmurningsfått, bör vara af den | befkaffenhet, at det minfta möjliga quantum | | SS 4 brånfle ' em rr N PYIESESISTN 262 5709, OÅ. Nov. Dec, ränfle rr och at bränningen förråttas på den korrtafte tiden. | - "Murarne böra vara tillråckligen tjocke och gjorde af tegel, fom år et mindre vår- meledande åmne. | » Pannbröftet bör åfven vara betåckt med tegel och defs ingångshål, tilltåpt med et tråd- låck, fåfom ånnu mindre vårmeledande: ån muren. k Eidfladen bör kunna fatta lagom floor yvckenhet brånfle, ihophålla och flyra elden, | för at åfladkomma den vårkfammafte bettan 7 å pannan, och få, at denna ej förbrånnes. Elden bör få tillråcklig Öömnoghet af luft, hbvilkens myckenhet dock bör kunna ökas och minfkas efter behofvet. Åfven fom fkor- flenarne (hvilke åro 2:ne, för at hindra het- tans Öfverdrifna håftighet på et enda ftålle få böra inråttas, at draget kan: ökas eler minfkas. Kylfatet bör vara, ju flörre, ju båttre och hålft af fådan florlek, at hvarje brånning kan förrättas utan ombyte "af gn Def 7 fålle blifver utom brånnhute » hvarigenom flafk, trångfel, immor öch åt undvikas in- nom det famma och mindre vattumyckenhet beböfves för afkylningen. Det år åfven nyttigt, at det får en fådan håögd, at heta vatnet, fom blifver uti defs yta, kan dårifrån ledas uti måftekarena och det, 1å [ö 1799, O&. Nov. Dee. 263 få vål för deras fköljande, fom för den för- fla infyftningen. ) Ingen. fårfkild lagpanna behöfves; men det varma vatn, fom fordras för afhettningen, up- kokas uti en af Drank- eller Klarpannorna, fylles hett på ett lagom fort kåril, jon helt och hållit uphiffas och aftappas. Måfkekarens botn bör åga den förd. at tillmäfknings maffan kan utur dem sad pannan. | NN Förbrånnan , Eanken eller Spriten, ledas me- delft kopparrör tillbakars i brånnhufet, uti löfa kåril eller ock fom båttre år, uti flock eller refervoirer under goltvet, Hvarfrän de, medelft pumpning uplyftas på årforderliga ftållen, | Efter åfvanfkrefna grunder, har jag gifvit deffein till Björneborgs ftads-brånneri, be- flående af 3:ne pannor, hvar och en af 700 kannors rd: Det år bygt på egen koftnad af Herr Majoren och Riddaren STJERNWALL, fom funnit fåttet ganfka fördelagtigt, under den korrta tid, det af honom 1798 års höft feck nytjas. Capitainen Herr BAGGE, boende på Stå- holms Såteri uti Munktorps fokn och Weft- manland, har åfven helt och hållit utfört fin Brånnhusbygnad efter min gifna förefkrift och under 3 veckors tid, fom brånningen fedan varit tillåten, århållit 14 å 15 kannor brånvin efter tunnan, fom beftlått af blandat 5 5 karn 204 fe 1799, Oc. Nov. Dec. korn och malt, hvilke genom. en eldsvåda blifvit fkadade. Medelft de gamla vårktygen, har han ej århållit mer ån 10 högft 12 kannor efter famma flags fåd, och 4 tunnors afvårkande med de nva vårktygen, har ej fordrat mera tid och brånfle, ån fom förut åtgådt för en enda tunnas afbrånning, medelft de gamla vårktygen, Då detta fitnåmde brånneri, 1 anfeende Häll till fin florlek och proportioner, år mera full & komligt och låmpligit för allmånhetens behof, få får jag åran hårhos upgifva ritning och fårfkilt befkrifning dåröfver. Utom de hår FRAN brånnerier åro Immiedare och Immkylare uppå min koftnad med fördel förfökte, vid Kronans flörre Brån- neri å Ladugårdslandet, för pannor af mer a0.950 kannors. ymd. och ..det darvalsvid Drankbrånning, fom Kutning ock Klarning, Af Herr Ryttmåftaren och Bryggare-Ål- dermannen WIiER, åro deffa vårktyg, hår i Stockholm åfven med fördel "nyttjade för; "tn panna | af - 260: kannor. jar Hen Kammar- Revifions- Rådet PLAnK vid Defs gård Hörningsnås uti Huddinge fokn, för en panna af 58 kannor och fom dårmed århål- lit till och öfver 22 kannor brånvin af Brånntunnan, fom beftådt af 11 lispund råg- gröpe och 2 lispund malt, utom I lispund malt, fom äåtgådt till gåftbrygd för hvarje tunnas 1799, Oc, Nov. Dec, 265 tunnas tillmåfkning. Samt af Herr Fendrick LirJA uti Nyland och - Herr Ingenieuren PIHLSTRAND på Hellegård ej längt ifrån Köping, för pannor utaf 30 kannor, varande fiftnåmde Herr Ingenieur den förfte enfkilde, | fom vågat nyttja deffa vårktyg, Sedan Brånvins- brånning, (olyckligtvis) blifvit et nationelt yrke och et nödvåndigt ondt, få återfår för medborgelig fkyldighet, omtanka och vålmening ej annat, ån at bi- draga, det minfta möjliga quantum koppar, fåd, brånfle, tid och arbete dårtill anvåndes. Enligit hittils hos Allmogen vanligit brån- ningsfått, . lårer ej mer ån 12 högft 16 kan- ner brånvin århållas efter tunnan. Om då årligen 2 å 300000 tunnor fpanmål uppå förenämde ofullkomliga fått afvårkas, få fy- nes hvad nationel-vinft arhålles, om blott fjerdedelen af fåden befpares, famt tid, arbete och brånfle uti et ån flörre förhållande. > Detta bör kunna fke, få fnart brånvins brånningen förråttas efter förnuftiga grunder, och på et med fakens natur mer Öfverens- flåmmande fått och ej fåfom det nu gemenli- gen fker, efter et empirifkt och handvårks- likt förfarande, Då Kongl. Majeflåt i Nåder behagat be- Talla, at de af mig upfundne, fred dc Gr fkrefne och fnart i 20 år få mycket omtvis- tade vårktyg, fkola nu å nyo för Kronans råkning och koftnad förfåkas, få -hoppas Jag till- 266 1700, Oc. Nov. Tee. tillfålle, at uti detta” vanvårdade: yrke för- vårfva mig en nödig årfarenhet och fkall jag då ej) underlåta, at denfamma till Kongl Majefiåts och Kronans famt Allmänhetens tjänft meddela. Emedlertid fynes det vara tillråkligen utrönt, få vål af den beråttelfe, fom denna Kongl. Academie till Konungen afgifvit, fedan Den uppå Kongl. Maj:ts nådiga befallning ge- nom Deputerade biviftat "dei fort gjorde förfök, fom dårmed blifvit vårkftållde vid Ladugårdslandets flårre Kronobrånneri, d. 17, 10. 10, 20 Tamt 23; 24, "253 0CH 0 ful 1708, fom af Denna Kongl. Academies dag- bok för den 8 och 20 Martii 1780, åfven fom ock af åfvananförda och af enfkilda per- foner anfållda förfåk, at de af mig upfundne brånvinsbrånnings väårktyg, uti följande om- flåndigheter åga företråde, för dem, fom hit- tils vanligen blifvit nytjade. r:0o "Våga de uti koppar ej mer ån 3, 3, högft ä del af de emot dem fvarande gamla vårktygen, åro låttare at förfårdiga; men lika. -fullt vid bruket varaktigare. 2:0 Århålles dårigenom hålfofammare brån- Sn. om klarnings Immkylaren inuti förten- nas. Den kan åfven inuti fköljas och rens göras, dåreft fkapnaden dårefter inråttas. 3:o Forlra de mindre åtgång af brånfle. 4:0 Åfven mindre vatn för afkylningen. 5:0 Såks 1799. Oc Vov. Dec. 207 | 5:o0 Såkrare och beqvåmare, at fköta i änfeende till fjelfva Brånvins-brånningens vårk- fållande. 6:0 År Immkylaren låttare at reparera ån Slangen; ty fom den uti fammanfåttningen ej beflår af mer ån 7 å 8 flycken och ej har mer ån I, 2 högft 3 lådningar långs efter på fidan, få kan den låcka, fom möjligen dårå "kommer, uti Kylfatet repareras, utan at den behöfver uttagas. | 7:0 Deffe ”upfinningar bidraga mycket, at » förhindra ofmak å brånvinet, tillkommen ge- nom få kallad vidbrånnivg, fom flundom fått namn af pipbrånna; faftån med ordets |» mifsbrukande. | 8:o Spilla de mindre Immor vid upkok- ningen och hindra deffas förluf vid afrinnin- "gen, fom tillfammanlagt med den båttre af- kylningen gör, at mera brånvin dymedelft århålles och det få mycket fåkrare, fom nyare chemifka förfök bevifa, at Alcohol år produ&; men ej edu& utaf den vingåfta maflan. Befkrif- 208 OP AR SÄ 1799, Oc. Nov. Dec. Befkrifning öfver Tabellen. Fig: ok Fig. 2 Fig. 3. Fig. 4. Hela inråttningen uti plan eller en vie doifeaux. Sidoritning, vilande inråttningen uti genomfkårning, efter Linierna Abo 6: CFig. 1.) men kopparredfkapen på fidan. Hvars ena hållt vifar pannmus ren framifrån; mendets; ändra hålft denfamma genomfkuren. Planritning, vifande ' ungnens fkapnad uti fkårning, få vål Öfs ver linien EF. fom G H. (Fig. 3): e, (Innefluten innom Fig. 2.) Half- va pannän utlagd i fidoritning, för at redigare vifa defs inmur= ningsfått. NB. Bokflåfverne betyda detfamma för alla åfvan- nåmda Figurer. 23 Tillmå/knings = kar, af den florlek, at de tömas vid hvarje påfyllning; den må ifke uti.en eller flere pannor, eller ock afs tappas på fårfkilta kåril; fom 'vål fpruiidas. K. Fat, hvaruppå kokande vatn tappas genom betåckt ränna utur Drank = eller Klar = pannan. Detta fat uphiffas till lagom högd 1709, O&. Nov. Dec. 269 högd öfver Måfkekaren, hvaruti det aftappas vid afhettningen. Fatet kan — eljef föreftålla et fådant, hvaruti fprit eller brånvin pumpas medelft pumpen a. utur Slocket eller Refervoiren L. fom under delningslinien år vilat medelft punéterade linier. M. Pamna. Den år flålld på 4 tegel- flens pelare och hånger defsutom på 4 öron, hvilkas flållen åro emellan pelarena. Vid b., dår elden går in ifrån Uung- nen, delar fig och in uti rören, fom leda den kring pannan och flutligen uti fkorflenarne, flår bottnen på en uphögd tjock jårnplåt med fandblan- dad lera emellan dem båda. Affigten - med denna inråttning år, at förvara kopparen ifrån förbrånning, fom på detta fålle år måft åfventyrad. N. Trådlock, fom Öpnas hvarje gång målkning fkall intappas eller pannan rengöras. c.c.c. Vred eller krampor, fom hindra locket, at nedfalla. De gå åfven un- der 3:ne Järnhakar eller krokar, faft- naglade på pannans bröft eller hals, fom hindra lockets uplyftande vid påkommen fprutning. Deffe 270 1799, ÖR. Nov. Der. Defle vred undanvridas vid fmets hingen, hvilken fker få fnart måfks. ningen år intappad. ; d. d. Större propp, fom tilltåpper en på locket varande öpning. Vid drankbrån- ning röres det i pannan genom denna öpning, till defs mm = eller Förbrånn- lukten börjar kånnas, fom germenligen iker, : då thermometren (fe nedanföre Fig. 7.) vifar emeilan 406 och 50 gra- der: Öpningen tilltåppes då med propp; fom kringfmetas. e. & Mindre tapp eller plugg af 13 tums diameter, fittande uti den åfvannåmde förre trådproppen.. Denne tapp nytjas, för at fedan något afrunnit, åter infylla hvad, fom genom fprutning kunnat öfvergå. Öfverdrifven kokning kan åfven dåmpas medelf kallt vatns infpådande genom denna Öpning. ft. f. Sprutledaren. g. Vårmemåtaren. h. Immledaren. | Deffe 3 löstagas é€j då pännan ine fylles. i. i Immkylaren. | | k. & Rör fom leder Förbrånran lanken eller fpriten åter uti brånnhbufet och O. Kårlet Ö. eller uti Slocken eller ock Refer= 1. voirerna L.1L. medel& Rören lt. l omya NB; 1799, O&. Noö. Det. 27 NB; Röret k år nåft intill Kylfatet förfedt med öÖglor, hvarigenom det -: vid detfaämrina, medelft Kafthakar fafthålles: = | : På åndan af föret k. fåttes Imms bewararen mi | n.n.n. Trappfleg af täckjärn, medelft Kkvilka man upfliger på pånhmuren; hållände fig uti inmuräde SJörnhand- taget 0: P; Större Tunn-kär, hvätigenorm drank eller fköljvatn famlas öch utrinner utt en af Rånnorhe po p., fom gå under golfvet; och leda dem M fina ftållen utom Brånrikufet: NB. En fall vägg fkiljet Brånnz och Tillmåjknings-hufen ifrån hvar: annan; då miedelft eldning en fådar temperatur kan underhållas uti det fiftnåmde, fom är tjånligaft för gås- Hhingeh. Denna eldning kan då åfven tjäna för en måltplåts värs mande, hälft en målthus inrättning; kan ganfka Tr hår med förs - enas: - Förbrårnati ätlet Tanken uplyftes åter uti pannan; medelft Kopparpumpen &g: Q. Kylfat, utaf den högd; at det uti def yta blifvande värma vatnet, kan genom Röret r.. ledas uti måfkekaren, "medelft en på de& fida influcken tratt; KR. V:A Handl. IV: Op, F få TV 272 1799, Od. Nov. Dec. få vål för deras fköljande, fom för der förfta infyftningen ; men för afhettningen duger ej detta vatn. Genom et lågre . ner anlagt Uttappningsrör s. kan pan- hah dårutur infyllas. Immiledaren bevicklas med trafor, för at upfånga det ifrån åfvannåmde rörs tappar drypande vatn, hvilket. då bidrager till afkylningen. En på Imm- ledaren fafilödd krage eller kant, hin- drär det; at fkada ”fmetningen. Det afdrypande vatnet upfångas och ledes utom brånnhufet medelft den flata Rån- = nan t. u; u. Trumma, gjord af a:ne grindar, fom hopfåttas innom och fafthållas med kaflthakar svid kylfatets fida. Då is nytjas för afkylningen, få infylles denna trumma, då den ÖöÖfre nedtryc- ker den förut inlagda: Immkylaren år uti Kylfatet befåftad mellan -å:ne bråder. Då defs tåthet ikall förfökas inedelt vatn, få våndes Immledaren upp och ned, famt tjånar föm : tratt. "Vid. fådant tillfälle böra Immkylarens fidör utifrån motflöttas, för at hindra deras utfpånning. På defs långfidor varande och mot hvar- annari fvarande råfflor; hindra defs hopklåmmande; af kylvatnets fido- tryckning: ir De 7799, O&. Nov. Dec: De kring Kylfatet varande concen- + trifke punéerade linier, vifa defs for- lek i håndelfe man håldre önfkar det lägt, hvilket behöfves då Iminkylåren inrättas för invårtes rengörning. I denna « håndelfe blifver en håäls på Immkylårens öfra botn, hvåruti Immiledaren infiickes; fom då går öfver Kylfätets brådd. = Afkylningsvatnet ifrån Refervoiren R. inledes genom et utom Kylfatet flåen- de och vid defs botn inkommande- - Kopparrör w. Refervoiren tjänar åfven för tills målkningshufet, "dit vatnoet ledes genom Pipftocken S: T. Ugnen; gjord fom en kifta. U. Defs Framfidå under hvilkens hvalf luft inflåppes och afkan uttages. Detta hvalf belågges med en tåckjärns plåt; för at HKindra defs fönderflötning, då veden inlågges, hvilken bör vara torr och fpåntad: W. Ungsdörr, hvarigenom eldningen fr råttas. Den åger en mindre lucka för drags vårkftållande. X. Mindre Dörr, föm öÖpnar eler tills futer Sidotäånalernå YT, fom medelft i gångskålen x., inMåppa luft på fidörna om brånflet. JAVA Skorftenar hvilke åro 2ne; för kettans jämnare kringdelande: 2 y. Faucka 274 Z: ÅG Ac b. C: d: e: B; 17993 OG: IVov. Dec: y. Lucka på fkorftenen, hvilken Öpnas, då man vill minfka dra- get: z. Spjäll. På fidan om Fig. 3 och 4, emellan pannmurarna, vifas rö- ren k. k:, fom leda Förbrånnan, Brånvinet eller Lanken uti en tvådelt tratt, genom hvilkens fårfkilta öpningar det ledes i de beftåmda Slocken, medelft rören 11: (FORT (Innefluten innom Fig. 1.) Sprut-= ledaren. ” NB. För Fig. 6, 7 och 8 nytjas fcalan 4 gångor få ftor, fom för de öfriga figurerna. 4. Rör, gående in uti tillmåfk- ningen, hvars yta vifes under en del af pannbröftet medelft linien a. b. c. En flytande Kula, gjord antin- gen af tråd eller tunn koppar, famt förfedd med Måsfingsfliften d., fom upftiger genom hålet vid e., då målkningen fliger eller fvåller af kokningen. Skulle fprutning ej kunna ”S rekommas, få uttages proppen vid åridan a röret £., fom hår vifas afbrutit i anfeende til det trånga rummet: För rr 09 Oct. Nov. Die. + 279 Fig. 7. För at få mycket fåkrare flyra fprutningen, at gå den nåmda vågen, få hålles det i de förra figurerna omtalta röret ok. tåppt, till def& faran år för- bi, då få vål röret 5£., fom Öpp- ningen vid e tilltåppas med därs= till inråttade proppar, fom fmetas, NB. Om kroppen C göres cy- lindrifk med afrundade hörn, famt öfverfta locket platt, få år arbetsfåttet låttare; faftån ma- thematice ej lika fullkomligt. Vårmemåtaren. NB. Denne och de följande ke åro inneflutne innom Fig. 2 a. En förre Aylfa, fom går ned uti måfkningen, hvars öfverkant i början af kokningen vifas medelft linien bh. ec. = Den ftörre hylfan hålles full med vatn och uti detta fåttes — mindre Hylfan d., förfedd med Fig. 8. TFråd/kaftet e., hvilken åfven hål- les full med vatn, hvaruti en thermometre fåttes. Immbewararen, hvilken trådes på ändan af röret k.(Fig. 1,3 &4-) Åndan a. Nutas mot bottnen at Dofan hb. , hvilken blifver full med ra bräns 276 1799, Of. Nov. Dec: brånvin, få högt fom under- e. kant af Utloppsåndan & d. Rör. hvarigenom immlukten underfökes. Det hälles defs- ) emellan tiltåppt. e. e. Ögla, hvarigenom den medelft ; kafthakar fafthålles mot röret. NB. Immbevararen påfåttes ej, förr ån pannan uprunnit. "') Fig. 9. Sidoritning af Immkylare och Hattar, fådana fom jag dem up- gifvit år 1780 och de efter be- höriga prof, 21 till antalet af hvarje flag, för pannor af 450 kannor och dårunder, varit in- förde till nytjande, få vål vid hela Tanto, fom ock till en början, 3 Alle vanns värktyg kuona äfven nytjas til mindre, Her. få kallade lyftpannor, medelft hvilka lika mycket bränvin ör. ärhållas , fom med flörre pannor; endaft tilmäfkningen rät- telige n handteras. Til redan i bruk varande Bryggkettlar af: Koppar eller. Tackjärn , kunna de äfven nytjasa om lösbröt göres. Ar bröftet af Tackjärn och defs öpning ej under 11 tum i diameter, få kan der til et Kopparlåck göras, hvarå fåväl Immleda- ren, fom Sprutledaren och WVärmemätaren kunna appliceras. Rörningen uti pannan vid upkokningen , fker då genom Sprut- ledarens öpning. De både fiftnämde värktyg äro mindre nödige, fedan man ärhållit ärfarenhet » På mindre pannor tiltäppes öpningen endaft med et trädlåck, hvaruti et hål göres för Immledaren; hvilken dock måfte Jös- tagas vid hvarje ny. int fyllning. För pannor af mindre än 30 kannor, är en tunnfå tilräck- ligen fort kylfat, i fynnerhet om 1s eller Snö nytjas til af. kylningen. Mellan bränningarna kan den til vanliga bruk användas. Den för en ffdån panna nödige Immkylaren, är få förenklad uti fin iammanfättning, at den ej beftår af mer än 3:ne delar, LÅ iron, OM Nov. Deo oc början, vid Kongsholms och La- dugårdslandets Kronobrånnerier. NB. Bokfäfverne betyda det- famma uti Fig. 9, 10 och 11. a.a.a.a. Gröfre sJärnflänger, tråd- de igenom koppar krampor, naglade och lödde vid Immky-. larens fidor. Deffe flånger hin- dra fidornas fammantryckning och äro deras ändar faftipikade vid Tråden b. b. c. Opning, hvarigenom och med tillbjelp af Inn- och ut-gångs- Öpningarna, Immkylaren Öfver- alt kan rengöras. Den tilltåp- pes medel propp fom fmetas. d. Rör, fom inleder afkylnings- vatnet uti kylfatet A., hvilket år gjordt af hopfpikade bråder. Vatnet inkommer mitt uti botnen, delar fig om Immkyla= ren, infuper vårmen vid förbi- farten och utrinner upptill på båda fidor. ÅA Hatten B. vifas fittande uti pannhalfen. Den år utan fals och få liten den kan vara, då affigten år, at därmed tåppa pannans hufvudöpning. De öfver denfamma varande punéterade linier, vifa den gamla ON hattens 278 1709, OÅ. Nov. Dee. hattens fkapnad, hvilkens kull elier kalott, tåfom varande feg- « ment af en fphér, ej kan leda de condenferade droppar uti fal- RB fen eller rånnan vid e., för hvil- ket åndamål den borde vara ES conifk, enligit linierna f.g., med en lutning af ungefårligen 30 grader. De droppar, fom vid kokningens början, condenferas emot dets hals: eller det fält, fom år nedan om falfen eller rånnan, falla åfven tillbakars uti pannan. Vid Kronans brånnerier finnas hattar af denna fkapnad, til och med af 200 kannors rymd. Fig. 10. Genomfkårning öfver beg linien C.D. och 5 | Fig. 11. Genomfkårning öfver [ Fig. 9: EF linien E. F. Fig. 12. — Hatt utaf tråd, bvars utgångs- ; rör år vifat afbrutit, i anfeende till brift på rum. Sådane bru- kas med fördel, vid alla de flörre brånnerier, dem jag fedt i Ryfsland och åfven hårigenom beftyrkes, hvad jag åfvanföre upgifvit, angående den vanliga hattens oriktiga ikapnad och aldeles onödiga ftorlek. Be- 1799, Och Nav. Dee 279 Bevåttelfe öfver refan til Pello, företagen på Kongl. Vetenjkaps Academiens bekoftnad, för at efterfe huruvida uti localn devflådes mer eller wiindre omflåndigheter kunna gif- va anledning at mifstånka den Evanjka gvadmårningen omkring Torneå år 1730, uplåft i Kongl. Vetenfkaps Academiens offentliga fammankomfi den 23 -— October ed af JÖNS SVANBERG, s— Jord figurens fpheroidicitét, utom de elemen= ter den inneholler til Dag-jämningspunéternas flyttning, och verldsaxelns nutation, jåmte ät- fkillige andra 2qvationer fom med tilkom- mande. fecler vidare fkola utveklas, a) har åf. NE RR ven a) At fådane Poleliane verkeligen åga rum, år klart åfven dåraf, at, få vida Jorden icke år en fulkomlig fphaer, måfte det förhollahde i hvilket den drages til Solen och de öfriga planeterne något, ehuru ganfka omårkligen, afvika ifrån ”det omvånda af Diltancernas qvadrater; hvarigenom en rörelfe i apfidernas linea upkötniker. fom igenom en mångd af Secler fkal blifva nog fynbar för icke helt och hollit kunna uraktlåtas. -” 280 1799, OM. Nov. Dec. ven et få mårkligt inflytande på alla de phe- nomener fom affcieras af parallax verknin- garne at defs nogare beflåmmande nu inemot : halft annat århundrade varit et hufvud åmne för Geometerns och Aftronomens underfök- ningar. Philofophen drifven af menfkliga för- nuftets behof at, få mycket mögligt år, gifva enhet åt fina kunfkaper, bringa dem til fyftéme och derigenom likafom famla dem i en enda punkt hvarifrån det öfverfarna fåltet af obfer- verade natur phanomener på en gång må kunna Öfverfes, finner redan håraf nådvån- digheten at åfven med upoffrande af tid och koftnad bidraga til fulftåndighet i hvarje kun- fkapsdel; ånnu mera angelågit blir detta för honom då han finner det fammanhang en ånnu oafgord fråga åger med de ' vigtigafte företa- .ganden i menfkliga lifvet. Af denna befkaf- fenhet åt det få mycket omtviftade problemet rörande jordfiguren. En fjöfarande har behof utaf at för hvarje Ögnablick kunna fåga hvad punkt han innehar på globen, och måtte til den åndan utaf et obferverat phaenoméne på himmeln, til exempel Månens medelpuné&s af- fånd ifrån en gifven fixftjerna kunna beråkna hurudant detta fkulle förekomma et öga fom voré placeradt i jordens medelpun&; i denna . beråkning ingår 2&Xqvationen på jordens yta fåfom et ganfka hufvudfakeligt element, utom hvars fulkomligare Känsirkon. et fel af några fecunder i boge fnart kan begås. Betyden- heten —— 1799, Ot. IVov. Dec. 281 heten af et fådant mifstag hafva the commis- fioners of longitude i London infett, och utfatt en belöning af 5000 pund ferling för den fom utråknade mån-taflor grundade på Gra- vitations theorien, och hvilkas afvikelfer ifrån ebfervationerne altid höllo fig innom 15 bog- fecunders limites, Sådane taflor gå likväl mifte om fit fyftemål få långe tabellerne öfver parallax verkningarne icke åga en motfvaran- de pålitelighet, Europas lårda focieteter hafva derföre, alt ifrån det frågan hårom upkaftades af HuYGENS, anfett det för et af de ftora ämnen fom borde fyffelfåtta deras upmårks famhet, at i denna omftåndighet vinna full- komlig kännedom. Til den åndan hafva åt- fkillige, ryktbara gradmåtningar blifvit före- tagne och verkftälde, hvilka alle vederbérli- gen granfkade fammanflåmma uti at gifva åt jorden en mot polerna nedplattad figur, men likvål finsemellan i få måtto åro mårkeligen fkiljagtige, at, om man antager defs yta för. at vara upkommen af en Ellips fom roterar kring fin mindre axel, gifva de alle jämförde med hvarannan et olika vårde på den gene- rerande Ellipfens excentricitét; hvaraf man tagit fig änledning at mifstånka den 1:0 för at icke vara fpheroid eller någon annan yta af an- dra ordningen, 2:0 för at aldeles icke vara up-= kommen af någon kroklineas hvålfning om- kring en gifven axel, och 3:0 för at i bågge fina hemifpheerer, den bara och födra, icke vara 282 1799, O&. Nov. Dec. vara likformig. . Emedlertid, då naturen :i himla kropparnes rörelfer relatift ul Solen vifat en få fynbar predile&ion för lineer af andra ordningen, och, enligt geometrifka be- vis, en flytande kropp fom roterar kring en axel och hvars minfta delar attrahera hvar- andra i et omvåndt dupliceradt förhollande af diftancerne, kan vara i jämvigt fåfom fpheroid, hafva aftronomerne ånnu icke- trot fig nödfakade at antaga någon annan yta, hålft ganfka omårkliga fel i de anflålde måt- ningarna kunna förorfaka de olika refultaterna. Et bevis på huru varfar man bör vara innan man i denna delicata omftåndighet fkrider til någon futfats, år den af DOMINIQUE CASSINI an- flålde måtningen gehom Frankrike. Den tycktes i förfta påfeendet gifva åt jorden en mot polerna uphöjd figur, hvilket var tvårt emot HUYGENS låra om centrifugal krafterna och NEWTONS sgravitations theories; likvål, då den federmera nogare underföktes, befants den inneholla det ojåfaktigafte bevis för den låra hvars grundvalar den för et flygtigt öga helt och hollit fyntes öfveråndakafta, i det at Pyreneifka bergen befunnos igenom fin at- tra&ion hafva åftadkommit er åndring i lod- lineen hvilken gifvit anledning til den för- haftade flutfatfen. Några allmånna reflexioner rörande funétioners förvandlande i ferier kun- na ånnu vidare ådagalågga de fkål fom tala för den ellipfoidifka figurens Til den åndan | låt 1709, O&. Nov. Dec. 283 låt U=o vara eqvation på en fperifk yta fom vore lika med jordens; och u=o den' 2&qvation fom abfolute exprimerar jordens yta, Emedan nu alla kånda måtningar komma få vida öÖfverens, at, ehvad figur jord ytan ån må hafva, afviker den dock icke mycket ifrån den fpherifka, och ånnu mindre ifrån den Ellipfoidifka, följer at xeqvationen u=0 nödvändigt fkall inneholla en eller fiera myc- ket fmå conflanta qvantitéter a, b; fåleds om den förvandlas i en feries upflåld efter digni- teterna af a och b. kommer den at åga föl- | jande utfeende: o=U + FA + ÅA, + 2 A 3.10 + &e + bA, , babA, , kabAl 4 + & 2 2 AA rk + b? An 3 TF &c + &c hvaråft U år det fom u blifver, och AA " Celler cöefficienten för am bay det fom din ) kr db blifver då a och b antagas = o. Fo2:Jo00MoeIo2.:ZoroN : Om nu, fom ganfka troligt år, A — och A 1. 9 NOR äro funéioner af andra dimenfion, blifver U-+aA, SE bAT 0 eqvartion för en El- kpfoid, hvaråft a och b bero den ena af eqvators och den andra af en gifven meri- dians excentricitet. De öfrige termerne Av , uti 284 .I799, OR. Nov. Dec. uti föregående feries - beftåmma afvikelferna ifrån den Ellipfoidifka figuren, och kunna fåfom multiplicerade med a”br utan alt fel negligeras, hålft det vårde på fjelfva qvanti- teterna a och b fom hårledes ifrån "anflålde måtningar altid kommer at inneholla flörre fel ån det fom kän begås igenom deffa ter- mers bortkanflade: I alla fall blifva a. , och"bA. SHE qvantiteter fom förft böra de- fr mån må fedan finna för nådigt at fortfåtta ferien långre eller icke, och kommer hår at följas fammaå beråkningsfått fom med planeternas, rårelfer, hvilka förft äntagas cir- culaira, fedan Eliptifka, och fidh appliceras til deffa de e&qvationer fom beftåmma futliga afvikelferna; För at nu med tilförlåtlig fåker- het få vårdet af aA. . och bÅ. . hafva Eu- ropens Åftronomer yrkat ökkdgörkelideten af nya gradmåtningar förråttade med all tånk- lig noggranhet, och alla de fubfidier vårt tide- hvarfs mera fillkomnäde inflrumenter kunna medgifva. De Franfke hafva nyligen fullbordat en öfver hela Frankrike alt ifrån Dunkerque til Barcelona, hvilket i boge utgör 9”.6738' eller ö 4025 68; Öönfkeligt vore derföre at Regerins gen en dag tilförordnade en comité hvars befatts ning det blefve at beftåihma lårigden af den ineridianboge fom ligger mellan Nord-caps ock Yfads paralleler, eller åtminfioné at upmåta ei böoge af 2 å 3 grader. Emedlertid har ; Vetens 1799, O&. Nov. Dec. 285 PNretsblkans Academien i förda på et fö- "retag af vida mera betydenhet trott en re- cognofcering böra föregå af locala belågenhe- ten på de ftationer, hvaråft de Franfke Ma- | thematici år 1736 togo fina punder, och föm Academien updragit åt mig denna förråttning, "fkyndar jag at meddela de anmärkningar jag | i detta åmne haft tilfållé at göra. Landet omkring Torneå år ÖöÖfveralt ganfka flackt; allenaft åt norra fidan, ungefårligen 4 mit ifrån Staden, vidtager en bergftråcka fom fe- | dermera fortfåttes alt til KiTTISVARA invid Pello by, hvarifrån åter blifvet flackt ånda til några mil bört om Kengisbruk. - Bland deffa berg åro alla af mindre betydahde fors Jek, och befants AvaAnsaAxA, lvilket jag dömde at vara äf medel florleken, inneholla 324 alnars (101 töifers) perpendiculaire högd Öfver Elfvens ytå. Hvart och et för fig kan fåleds omögligen åftadkomma någon mårklig åndring i lodlineen få framt dragningspunks ten icke ligger mycket nåra antingen Kittis. eller Torneå, hvilket hår icke åger rum, Det enda man fkulle kunnä mifstånka vore ät deras fammantagne verkan kunde blifva "mera betydlig; men åfven detta år mins dre troligt, emedan enligt högfta . mögliga eftime fumman af alla de berg fom kunna. komma i fråga omögligen kan hinna, ånnu "mindre Ööfverfliga Cuben af ä Svenfk mil (Cs Ren, och denna maffa, antagen ät vara | sr 286 1799, Oc. Nov. Det: vara dubbelt få tåt fom Jordens” medel tåthet, och med fin dragningspun& til 2 mils (10968 toifers) afftånd ifrån Kittisvara och 4 mils (21936 toifers) afftånd ifrån Torneå; på för- ra flålie fkullet förorfaka en ijändring af o””.64 i lodlineen, och på: fednare o”.16; hvarige- nom den totala rubbningen allenaft blefve of”. 8, och den motfvarande corre&ion i långde mått = + 12.764 toifer, i flållet för ungefårligen — 50a) fom man har anledning at förmoda: Någon annan orfak til fel uti den Lapfka måtnin- gen mådlte fåleds vara förhanden; åntingen deffa nu ligga i briftande accurateffe, felaktige in- flrumenter, eller okånda naturverkningar; år en omftåndighet fom utan en ny måtning fvårligen lårer kunna afgöras. Något befyn- nerligt fom jag under min refa anmärkte kan jag likvål icke underlåta at hår anföra: Som bekant år hafva de Frarnfke aftronomerne vid hvarje flation upgifvit huru mycket de andré fignalerne voro öfver eiler under deras hori= zont: Deffa vinklar afmåtte jag på de flåfte flållen och fann dem altid betydligen ftörre ån de upgifvas i Figure de la terre. Det ins flrumert jag nytjade år en hel cirkel af 8 Svenfka (7:31 Franfkay tums radius gord af ExstTrRÖM och graderad til hvarje minut; dock få at man genom eflime kan fluta til mindre ä) DE LA PEACE antager denna corret&tioh til — 33 toifer uti Memoires de FAcademie des fciences pour 1789. - 1799, Och Nov. Dec. 287 mindre vinklar, och tror jag de fel fom vid en fådan Eftime kunna begås icke böra vara flörre ån 10” högt 157 i boge: En fullfåndig befkrifning på detta inftrument finnes i Ve- tenfkaps Academiens Handlingar 1750 pag. 26 och följ. Den förfla tanke fom naturligtvis borde upkomma vid den anmårkta fkiljagtig- heten var den, at noll punéen på inflrumen- tet icke var behörigen verificerad; detta uns derfökte jag genaft på et af bergen och fann defs corre&ion vara 17 307 ungefårligen. Vid återkomften til Torneå reitererade jag fedan flere dagar å rad famma granfkning, och feck til et medium af terreftra obje&er få vål fom af Solens obferverade middagshögder at en corre&ion af 17 24” fubtrattive borde appliceras til alla högd obfervationer, hvaraf fåleds fynes at fjelfva imftrumentet icke un- dergått någon mårklig åndring under fjelfva refan. Likvål på det at hvar och en må åga tilfålle at göra de reflexioner fom kunna fin= . nas nöådige, får jag hår ra mina ybler« yvationer helt råa. | EVA. Handl. IV. Qv: U 2 TRE — Råa obferv obfervation. Corrigerade obi obl. Fraolka obf. Fry Skillnaden. P = P= + 835” + alnar rö + 4'5 pp + UD AU På Avanfaxa IC = — 11” ol = 12'24"| — 1415] + 151" ; Nn = — 16/50] -— 18 ar — 20201 2! 6" H = -—-— 3 '45" 0 5' y' NE a g' of! + gle ES Mennea ; ; Nn = — I15'30'] =— 16'54"| — 19! ol + 2' 6" - - Huitaperi A = + B'15' + 6'51'! + 5" of! + 1'51' oo ; A= + 21 01! + 036] + of ol + 0136" Sw Frorrdadier IP gr 0 of RAGE 111807) = 0156 & IK ns = 18'47"] -—— 2011!) — 2250] —+ 239" S Kakamavara C= — 2'50'] — 4/14] — 45" 0131 Niemivara P= + 21301 + 20! Sik + 18'30”] + 136 Kittisvara PS + ER + 22130! + 2! 6 288 + 267 o' g och r icke år hvad mig vidkommer : e Hvaraf denna fkiljagtighet mellan mi tt at aigöra; de Franfke Aftronomerne kan hårröra å å 4Å I Jag 1709, O&. Nov: Dec. 289 jag nog benågen at tro den til en del vara ' grundad i atmofpherens olika brytnings för- måga af ljusftrålarne; åtminftone torde dena aldrig böra tilfkrifvas felaktighet i inflrumen- tet, emedän en inegalité af 27 5177 omögligen kan vara at förmoda på en få liten vinkel fom 579" (fe H på Avanfaxa), håldft jag i C på Kakamavara fom år något nåra an fam- ma forlek allenaft får en fkiljaghet af of 31”. Dåremot år til följe af låran om Refradtio- nernå helt naturligt, at alla de ofvan anförde vinklarne böra förekomma flörre eller mindre alt efter thermometerns eller barometerns olika högder. Jag vil icke påftå at alt låter hår- leda fig dårifrån; men at det likvål influerat något förefaller mig oftridigt. Detta här gif- vit mig anledning at vid den Franfka måt- ningen anmårka en förfuämmelfe om hvars verklighet jag år fullt öfvertygad, utan at ånidock vara i fånd at beftåmma hvad infly- tande den kunnat hafva på den upgifna grad- långden, Jag finner rnåmligen aldrig at något affeende gorts på terreftra Refraé&ion, denna har fannolikt icke någon betydlig verkan, men bör likvål icke aldeles uraktlåtas i en få fin operation fom en gradmåtni ng, och flyr- kes jag af alt detta i den tänker ät en ny måtning år aldeles oundgångelig. för at med någorlunda fåkerhet kunna upgifva förhollan- det emellan jordens axel och defs. eqvators diameter. Hvad Mathematifke punkterne vid- U 2 FUSTOT EES 1 290 1790, Oc. Nov. Dec. rörer, hvaråft de förra måtningarne gordes, var det mig aldeles omögligt at få igen dem; likvål kunde jag af qvarlåmnade rudera altid vara fåker at vara dem på en högft på två famnar nåra, och anfåg jag för onéådigt. at. låta upföra vidare fignaler, emedan en fram- tid af blotta anvisningen på högfla flållet kan åga lika mycken underråttelfe fom jag. Betånkt på mögligheten af en ny befkicks ning, underfökte jag åfven til följe af Acade- miens Önfkan om icke något tjenligare ftålle til bafens upmåtande kunde gifvas ån emellan -. poiki Torneå och Niemis by. Detta år en rinnande Elf, och fåleds icke någon fullkom- lig horizont fom de Frånfke Academifterne antagit den för at vara, och ånfkönt det hår- af upkommande felet icke kan vara af någon betydenhet, tror jag dock at Karungi tråfk med mera förmon våljes hårtil. Vatnet år dår få godt fom aldeles ftillatående, och defs långd ungefårligen 13 Svenfk mil (8226 toifer). Defsutom fom jag anfer för högf nådigt at åitminftone tvånne bafer upmåtas, holler jag före at den andra med mefta fördel tages ifrån Mallörn (en Fifkare holme i fkårgår- den, fom fkulle blifva den fydligafte punkten hvaråft amplituds bogen N. Mulet Duoggrege. Jöns, OM mm, 25,94. acc V. Halfklart | | 13 e m. 25,09 - +» SO. Mulet. Regn. ull. 4f/ Mm, 25,80. suv SV. Klart. | & 16 f. m. 25,17 - =» SO. Mulet. Duggregn. Aug. ge. m 25,75 - «= N. Strödda 'moln. | + Ove. m. 25,05 + + SV 3. Mulet 'Regn. Seph 9 fi m. 25509. — ss» SV. Mulet; 29 € m. 24,90 »- «= SV 2 Flygande moln. Oå. 208 1799, Oc. Nov. Dec: OM. 13 e m. 25,91 Vinden S 1. Mett klart. UTMANA ANG Mulet, Regn. Nov: 27:e. m. 25,02 + « VNV a. Klart. ; Se. IM. 24,85 re DÅ. Glattklatt TJec.. T5ob om. 20,13 so os. Klatte . I f Do B5A7 0-0. SV Ala Barometerns medelhögd detta år = 25,58. » Störfta fkilnaden — «4 . = L49 a THERMOMETERNS medelhögder för hvar tionde da sd Morgon. Middag. Jan. ifrån d; 1 til d 10 = 3,17 — 0,92: | Ill 208 E 0,05 ti Os 724 ORGEL 5,39 " 3579: Febr, « «« I +» = IQ — 16,72 — 12,75: II + «20 — 10,20 -— 15,00. 21.,5 28 ASKR TNG Mart. =» « I = «10 — 7,00 = 0,07. II 220 — 5,22 + 145, 21 «+= 3I — 0,59 — 02,23. Apr, oc I = = 100 6,35 + 1.650 . I es. 20 FK LOT + 06070, 21 0830 RT SN SO "Maji « « I = = 10 + 085 + 75024 II « «20 + 2,00 + 10,65. 2100 28 TP KIT OF RAG Jun. oa SÖK 7 «200 FÖR ARNE 11 se ne BO, RTR ERS 21 i. 88 "ILS ER 21550: Jul 2 EE os 10 "RR IM508 EP 22,75 II .« - 20 + 12,57 + I9,12; 21 « «= 3E + 10,20 = 18.89: Aug. 1799, Od. Nov. Dec: 299. i ; Morgou. "Middag. " Aug. ifrån ds ri til d. 10 + 10,70 + 18.17: ET II = - 20 + 10,85 + 18.85. | fars «31 + 0,59 IT 16,73 | Sept - - La « 10 + 815 + 14:45. RN El « += 20 + "7,95 + 14,25: EE 31 « + 30 &+ 6,75 + 10,52. (OR RR tis a f0 > 405 + HBA | fl « 420 + 5,90 + 8,85. 21 « = 3E 0 + 3,66 + 6,37- Nova 8 es Er KA 10 KR 4ISoR TITT Ir «0 220 + 2,40 + 45:90. | 21. 30 + 242 ++. 447. | Dec. KA fr 10 — 202 — 13 Irbe 220 — h,92 — 5,17, 21 «= 231 — 10,23 — 17577. Hela årets inedelhögd + —+ "1,60 6,96. Detta årets flörfla köld var — 31, d. 15 Fe- | bruar. f. m. N. Klart. | Störfta varme + 285, d 5 Julii e m. a I. | Klart, | 4 20 "NEDERBÖRDENS högd i Decimal-tum. Jan. 0,212 Febr. 0,238 Mart. 0,014 Apr. 1,217 Maji 0,780 Jun. 0,662 3123 | 3.123 Jul. 2,091 Aug. 2,065 Sept. 2,049 Ot. 3,158 Nov. 0,815 Dec. 0,128 14,929. VÅDER- - 300 1799, Qc. Növ. Dec: VÄDERLEKEN och Luftens befkaffenhet. : Januar. ” En jemn; 'döck lindrig, ' vinter til de 4 fifta dägarna, då Kölden betydligen tilfög, och fleg ;d.- 80 f.im. til 183 gr -Slådh föret knapt. Förfta nederbörden detta år var litet regn, fom kom d. I 3 IC. ;M.; då åfven Thermometerns högd. -var .flörf, mnemligen = 23- Sedermera -föll fnö 6 dårfkilta dagar, meén- hvarje: gång -ganfka- litetz = Vinden var N "23 dagar, NV 43, V 23; SV g, I 5, SO:3; O 13 och NO 1 däg. "Klart 10 dagar. Februar. Den frångå Kkölden ökades och fortfor, 2 dagar d. 10 och 11 "undantagna, til d. 21. Den 15 om morgonen befanns ” Thermometérn. hafva fallit ånda til — 31, och vifade defsutom 9 fårfkilta gångor mer ån 20 gr. : köld: "Den 20 och 21 fnögade något, och federmera blef våderleken blid den återflående delen åf månaden. Det töade några dagar, d. 25 middagstiden upfteg Ther- mometern til +— 33 och var inalles 7 gångor öfver. fryspun&en. + Slådföret var. hjelpligt. Det blåfte Noga NV 22, V 47, SVE: Sulla SO I, O 4 och NO 43 dagar. Klart 10 dagar. | Mart. De 4 förfla dagarna voro något blida: federmera ökades kölden och råckte hela månaden. -Thermometern' var icke nå- gon morgon, men middagstiden 12 dagar, ölver fryspunger. Den var högt TT 63 & firvesm., och lågt — 193 d:28 fm . fm vifade 1799, Oc. Nov. Dec! 30 vifade inalles 10 mornar 10 gr. köld och derutöfver. Störfta middagskölden var — 7 d. 27. En enda gång, natten mot d. 27, föll fnö, fom dock var högft obetydligt. Större delen Qvarnar fladnade och flere kål- lor uttorkades i och omkring Upfala af den långvariga torkan. Blåfte N 43 dagar, NV 3, Mud, (SV ig Sp SO OR PORET Klart 13 dagar. Apr. Kölden fottför de förfla 9 dalarna och var 1 fynnerhet tåmmeligen ftlark om nåtterna, under hvilka Thermoinetern altid var under fryspunå&en. Den 2 om morgo- nen föll han til — 143, hvilket var defs minfta högd i denna månaden. Ifrån den 9 flod Qvickfilfret blott 3 mornar, d. 14, 15 och 16, under o. Middagstiden hånde detta icke flera gångor ån d. I och 2. ”Thermo- metern fleg högft nemligen til + 133 d. 23 middagstiden. Den 6, 7 och g föll något fnö, och ifrån d. 10 regnade det 10 dagar, hvarigenom jemte den under famma tid in- tråffande vårfloden den långvariga vatnbriften afhjelptes.. Vinden var N 63 dagar, NV 25, V 13, SV 33, S 435, SO 33, O 23 och NO 53. Klart 8 dagar. | Maji. Hela "månaden var kall. + Störfa nattkölden — 2 intråffader den 1. Thermo- metern flod 5 mornar vid och under o, af hvilka. den fifta var. d. 23, famt ingen mor- Ison hogre ån vid + 4 förr ån d. 27. Sen 2 och 302 1799, Oct. Nov. Dec. 2 och 3 fnögade det, och efter d. 16 regnade det 8 dagar. Minfla middagsvarmen + 22 inföll den 3, och den flörfta —F 193 den 31: Vinden var N 13 dagar, NV i, V 1, SV 23, NS 6, SO 41, O.3 och NO 6.- Klart 10 dagar: Jun. Nåtterna fortforo at vara fvala, i fynnerhet midt i månaden, då förmodeligen froft hade intråffat, få framt icke en ftark blåfg hade infunnit fig på faämma tid. Thers mometern var lågft + 23 d. 17 f. m. Ifrån od. 19 tiltog varmen betydligen och gick den 22 middagstiden til «kb 26, hvilket var det högfta i denna månaden. Det regnade 6 da- gar, hvaraf fåden vid månadens flut begynte gifva godt hopp om fig: Det blåfte N 9; NV. 1) V73,1SV.63, 5 65020 Och NO I dag. Klart 19 dagar. Jul. Varmen var betydlig och jemn i början af månaden, men aftog något mot flute. Thermometern vifade middagstiden 15 dagar Öfver 20 gr. varme, och upfleg den 5 til + 283, fom var flörfta högden. I flutet af månaden intråffade några fvala nåtter, - hvaribland den emot den 30 var fvalaft, då Thermometern föll til + 73. Det regnade per medium tagit hvarannan dag hela måna- den igenom, hvaraf både Såden (i fynnerhet Rågen) nedflogs och höbergningen förfvåradess. Vinden var N 7, NV 13, V 2, SV 63, S 3ö5s 50-44-00 sot och NO 4 dagar: Klart 28 dagar, Aug. 1590, OC. Nov: Dees — 308 Aug; Hela "denna "månad var regnaktig; ned ungefårligen lika värme fom i futet af den föregående. Svalafte nåtterna inföllo mot od. 26 och 27, då Thermometern vifade + 7. Middagsvarmen fleg 8 dågär til 20 gr: och deröfver, var flörft nemligen + 23 d; 3; och mint” den/ 31 fmnemligen + 14: Rägfkörden börjades midt i månaden; men gick längfämt för den regnaktiga våderleken; få ät en del Råg var öfkuren ock flörfta delen öinbergad: vid månadens flit. Ymnigafle riederbörden föll den 6, på hvilken dag eiifäm den gick til 1;058 Decimäl-tum: Blåfte N 3, NV 13; Vv 3; SV 2; S +) ock Sö 42 dag: Klart io SN Spis Våderleken- blef ånnu fvalare ock; 1 fynnerhet vid månadens flut, regnaktig: Störfta middagsvarmen var 164 gr: och inföll d. 4: under de förfta 20 dägarna fteg den äl tid öfver id gr.; mien utider den fifta tredje=' delen af månaden intråffåde detta blött 4 dä= går. Minftå middagsvärmen var + 7 d: 24: Om morgonen d; i8 befants Thermörhetern flå vid o; Kvilket var defs minftå bögd under” denna tiden. Defsutom hånde det 6 mörnär; at den icke fteg öfver + 3. Starkafte regnet kom d: 23 e m.;; då det på 6 timar föll 6;581' decimal-turn. Större delen af kornet var öins bergad vid månadens flut. Någöt var sr öfkuörit. Vinden var N 9; NV 3, na SV oi K: V. Å: Haändi; IV. Qui Xx N vr . 304 17993 OG: Nog. Dec. S 25 SO 4, O 35 och NO i dag. Klart. 7 dagar. 04. Varmen minfkades ånnu rtera: dock flod Thermometern d. 4, 12 och 13 vid + 12 middagstiden , och föl aldrig lågre ån til Ft, d. 27 om morgonen. Under hela året var denna månaden den regnaktigafte, få at man icke kunde råkna mer ån 14 Uppehållsdagar. Ännu vid månadens flut ftod Såd ute. VWVin« den var N4, NV32, V 1, SVS 6, SQ 47, O 4 och NO 3 dagar. Klart blott 4 dagar. | Nov. Den fvala våderleken fortfor hela månaden igenom. ”Thermometern var likväl ingen middag och blott (4 mornar vid och under o. Den var lågft; nemligen — 23 d. 12 Heh 28 f. m., och fteg aldrig högre ån til + 903, hvilket edde d. 4 middagstiden. I början regnade det några gångor; men ifrån d. 15 var beftåndigt uppehållsvåder utom d. 29, då ganfka litet duggregn föll. Det blåfte NV:4,:V 3, SV - 903, S-1o, 5Q:3 och OF dag. Klart 9 dagar. Dec. En jemn och tiltagande köld. Ther= mometern flod icke öfver fryspun&en mer ån 4 gångor, nemligen om morgonen d. 4 och om middagen d. 1, 3 och 4. Han var högft d. 1 middagstiden, då han vifade + 13, och lågft 1599, O&. Nov. Dec. 305 lågft d. 29 f.m., då han hade fallit tik— 16, famt var inalles 13 gångor mer ån 10 gr. under o. Denna månadens nederbörd var li- tet fnö, fom föll den 17, 18 och 27. Det deraf upkomna Slådföret var ganfka knapt. Det blåfte N 3, NV 53, V 63, SV 5, S 55 O.23 och NO 3 dagar, Klart 10 dagar. Under hela året har det blått N 683, NV 32, V 345, SV 703, 5 67, 50 35, O 253 och NO 32 dagar. Klart 122 dagar. Ahn. har hörts blott 2 gångor, den 28 Jun. mot aftonen, och den 29 Jul. middagse tiden, Xx 2 Utdrag 306 1799, Oc: Nov. Dec. Utdrag af Kongl. v eten/kaps Academiens Dagbok. F tsk nänd på de Böcker och Nåfuralier föm under förloppet af detta år blifvit Kongl. Academien förårade. - Böcker. reg Herr Jon. GADOLINn har fkånkt Defs Inledning ; til Chemien, Åbo 1798. 8:0. Herr PET. Turen Kox Ad&es de la Société de Medicine Chirurgie & Pharmacie €tablie NET Bruxelles fous la Dévife AEgrotantibus, Tom. I:ere Premiere Partie. å Bruxelles 1797. 8:0. e = Differtation fur le danger qui peut refulter du fejour trop long-tems prolongé du délivre dans-la Cavité Utérine. å Brus xelles 1796. = = Verhandeling over Het Gevaar en Verbe= tering der allgemene handelwyze in de Voetbaring. Tot Bruffel 1796. REG. SOCIET. SCIENT. UPSALIENSIS Nova A&a Regize Societatis Scientiarum Upfa- lienfis. Vol. V. VI. 4:0. RovsALSociEeTtY Catalogue of flars, taken from Mr. Flamfteeds Obfervations contained in the 2:d Vol. of the Hifooria Celefis, and not in ferted in the. Britifh Catalo- gue by Wall. Hoerfchel IS Lond. 1798 in Folio. 1799, O&. Nov. Dec. 307 Herf "DRYANDER Sowerby. Englifh Botany Vol. 7." Lond. :1'708 in -8:0. e « Rensel. Major. Procedings of the Aflocia- tion for promoting the Difcovery of the interior part of Africa. London 1798: 40, - Colnett, James. Captain, Voyage to the ; «South Atlantic and round Cape Horn > into the pacific Ocean for the purpofe to extending the Spermaceti Whale Fifhe- no ries. London 1798 in 4:0. ”.e » Transa&ions of the Linean Society Vol. « CIV. London 1798. 4:e. Herr HENR. GAHN Syftema Vegetabile Florz Peruviane & Chilenfis, Auétore Jof. Pavon i & Hippolito Ruiz. Matriti 1798. 4:0. » = Cafim. Gomeziti Ortegg Decas V:a & VIa . Plantarum Horti Reg. Bot. Matrit. Ma- triti 1798. 4:0. : Herr C. P. THUNBERG Defs Prodromus plan- tarum Capenfium. Pars prior. Upfalize 0 F7948 8:0. = = Defs Befkrifning på Svenfka Djur. Up- fala 1798. 8:0. HH så M. Storz Defs Öfverfåttning af Yoricks | och Elizas Brefvåxling. Stockholm 1797 8:00. SOCIET. REG. SCIENT. Galbalure Cuimen. tationes Soc. Reg. Se. Gotting. Volum. XIII Gottinge 1799. X 3 or Re | Herr 308 1799, Oct. Nov. Dee. Herr B. C. Otto. Herr von Buffons Naturs. gefchichte der Vögel aus dem Franzöfifchen durch B. C. Otto, 28ter Band. Berlin 1798. 8:0. | « + Herr von Buffons Naturgefchichte der vier- fuösfigen Thiere, Zufåtze. 22ter Band. Berlin 1798. 8:0. Herr G. H. Lunp Om Krefts Legedom i "> Anfigtet, af Candidato G. H. Lund. Kiö- + I benhavna 1797::18:0. Herr S. LiILJEBLAD Defs Utkaft til en Svenfk Flora, andra Uplagan. Upfala 1798. 8:0. Herr E. AcHArRiUS Lichenographie Svecia Prodromus. Au&ore E. Achario. Lincopie 1798. 8:0. Herr G. PaAvEUuLL Fauna Svecica Guftavt Paykull. Tom. I. II. Upfalie 1798. 8:0. Herr S. ÖDMANN Def; Geographifka Hand- Lexicon öfver Nya Teftamentets sön Skrifter. Upfala 1799. 8:0. > = Def Sammandrag af de la Peroufés Refa omkring jorden åren 1785 och följande. Stockholm 1799. 8:0. Herr S. FAHLBERG Rapport fait aux Citoyens Vitor Hugues & Lebas Agens particulie- res du Dire&oire Executif aux Ifles du Vent, par la Commisfion etablie en vertu de leur Arété du 12 Vendemiaire an-6 de la Republique pour examiner la Si- tuation du Volcan de la Guadeloupe, & les effets de Peruption qui a eu leu dans 17005 OM. Nov. Dec. 309 "dans la nuit du 7 au 8 du meme moi. Guadeloupe. An. VI. "Herr P. I. HjerMm Def; anvifning till båfta fåttet at tilverka Salpeter, Öfverfatt ifrån Franfyfkan. Stockholm 17909. 8:0. Herr DE MENnDOZA Y Rios. Recherches fur les folutions des principaux Problemes de PATftronomie Nautique par de M. y Rios. a ondres uf707: or "Herr C. H. UGGLA Heubel. Leben CARL XII Königs in Schweden, mit Minzen und Kupfern III ”Theile. Gedruckt 1745 in Folio. | ; | = « Archoöntologia Cofmica, das/ift, Be- fchreibung aller Kaiferthämer, König- reiche &c. durch Mathei Merians fel. Erben. Frankfurt am Mayn 1695. Fol. + « Happelii ”Theffaurus Exoticarum oder "eine mit auslåndifchen Raritåten und-Ge- fchichten wohlverfehene Schatzkammer, Hamburg 1688 in Folio. >» » Linköpings Magazin Mars — Augufti, 6 håften. Linköping 1795. Naturalier. -Herr S. FAnLBERG har hitfåndt Elettrifka Åklen (Gymnotus Eleéricus), En Larve för- modeligen af en Bombyx eller Sphinx, ech ÅAphrodita aculeata. X 4 Herr 1 310 1799, O&. Nov. Dec: Herr G. Å. LILLJEHORN Tvånne horn "af en Hjort. Herr GRÖNDAL Mus capenfis famt 17 Species förut felande kråftor (Cancer). : Herr HÅGERBLOM Hillerdjuret (Muafella Pi&o= rus) famt någre Snåckor: Heir SPAREMAN Vid pafs 1060 felande ts låndfke Infe&er famt åttkillige trade Fifkar från Indilka häfven: Herr QUENSEL Lophius pifcatorius, en AoH fållfynt fifkart; upftoppad och vid pafs någrå ICO: de arter Infe&ter: Herr ScBÖNHERR Fn befynnerlig Africanfk . pifka; Herr ACHARIUS En upholad Polypé fårvåsr räd i Spir. Vini. Herr ACkERMAN; Dire&ör, 200 Rönnar öck > 100 Afpar för Obfervätöri Backen: . ÅKERBLOM, PET; Händelsmän; omkring 200 andra vilda tråd til famma behiof; FÖR- FÖRTEKNING På de Rön; fom åro införde uti dettä Quårtals Handlingår. rå O, Tabell- Verkets Tilltänd i Sverige och Finland — ifrån 1772 Hill och med 1i795: 2:dra Afhandl; Ans gaende Folk: Numern; af HENR: NICANDER; = 3 230 2. Befkrifning öfver dåtfkilliga förbåttringår vid Brånvinss branmings Värktygen; föorfattäd äf J; E. NORBERG; 257 3. Beråttelfe ofver en refa til Pello i äffeende på Frånfka gradriåtningen är 1736; ; Jöns SvANBERG: - 279 å. Utdrag ur Aftronomifka Dägboken hollen på Obfervas torium i Stockholm för är 1799; af J: SVANBERG. 20 5: Utdrag af Meteorolögifka Dagboken hollen vid Upfala Obfervatorium för är 1799; åf D; E; HoLMQUisT: 2097 mr ARR RAR RSA ATA NIIFARA FIGURER til 1599 års Håndlingår. I Övärtal; Tab. I; N:o 1. Mathematifk plåriche; hå | | 2 fer UL NIO N:o 2. Aniatömifk planche; hörer d til N:ö 3; SÖ N N:o 3. Figur til Dytife. Serri- NE törnis; hörer til N:ö 6. HH Övärtal Tab; Il: N:o i; Botatiifk platiche; hörer RA til N:o 2; ; NR a N:o 3: Figurer til några infeåer; RR höret til N:o 8. ; UI Qvärtal Tab. lil; N:o £. Mathernatifk planche; hå. N:o ä Botanifksplanche; hörer til 2 NE ER IV ÖQvårtal: Tab. IV. Planche til en Brånvins-brånnings inråtthing hörer til N:o 2, xX å REGI- e nl REGISTER til £799 års LR REGISTER På de förnåmfla Änmen' fom förekomma i 1799” ; års Handlingar. FH ;hyodita ; A. imbricata (Rut-Skummare) TI SEA, Hex pidota (Skön - Skummare) 177; A. Scabra (Skrubb- Skummare . 170:. A. Violacea (Blå-Skummare) 183: A. punélata (Prick-Skummare) 384; A. longa (Lång? Skuttimart) 198; ÅA. miututa (Lill Skummare 190; A. aculeata (Hafs-mus) 192. Afironomie; Jupiters Månaders förmårkelfer 205; Mercurii paflage öfver Solens Difcus den 7 gt 1799, 2063 Refiexioner angående Jord-Rguren 279. Bifkotfel; Om biens vifar 71-817; Dear ftrid och feger- rop 74; Byggnadsfätt 82. Botanik; Myriftica Glomerata (et nytt fpecies af Mufcot) E93 Spergula flrita 22 Brånneri - Machine 257 278. Chkronometer ; Tabell öfver defs gång 103. föfkar; Se Lampris. Geogrophie; Orters latituder och longituder xoo- 114. Geometrie; 204-228. Hofs-mus; Se Aphrodita aculeata. ; Infe&er ; Dytifc. Serricornis 49; Dafytes Liniaris 1153 Cry- ptocephalus infignis 116; Scarabeus Mormon 145: Chryfomala bivittata 146; Cicindela varians 1473; Pa- pilio Brigitta 147; Aranea Bicornuta 148. Lompris; 91. Lung-Polyper ; I33- IA3:. Lung-prof ; Anmärkningar dårvid I8- Magnet-nal; Defs milsvisning på ftikilliga flållen 114. Mechaonik ; 51-60. . Medecine; Kheumatisme 38; Lung-Polyper 1383. Meteczyologie; 117-133; 297. Dines "alogie; Turmalin 43-48. Muwriflica Glomerata; Se Botanik. Ptierogiuim; Se Ögon-hinna. Sun mare; Se Aphrodita. Spergula (firia) sx Se Botanik. Si röm -fåtining; 2. Tabellverket; 150- pra 239 - 250. Ögon-hin na; 30-3 SO RN FÖR. sy [ FÖRTEKNING på Aublorerna til de Rön fom förekomma i 1799 års Handlingar. MN dl (EriK) Lung-Polyper befkrifne ADLERMARK (CARL GUSTAF) Uret rön med lefvande vifar - Brom (C. M.) Tvånne händelfer med döde lige påföljder af Rheumatifk (2) orfak HAARTMAN (G. E.) Anmärkningar öfver det. af Herr are og re ES profvet HoLmQuisT (DAN. Hen) Utdrag af Meteo- rologifka RR i Upfala för år Baäföknrck (Ning) Method at fen! rok | lineer af Tangenters Analytilka Ex- presfioner. Förfta Stycket - - LjJUnGH (SVEN INGEMAR) Nya Infe&er ur egen famling, befkrifne - i MopDEEr (ADOLPH) Anmärkning angående Turmalin s 3 2 Slågtet. Skummare ÅPHRODITA ören (Dan. Er.) Utdrag af Meteorologilka Dagboken hollen i Umeå år 1798 NICANDER (HeENR2.) Om Tabell-Verkets til- ftånd i Sverige och Finland ifrån 1772 til och med 1795. Förfta Afhandl. . angående ärliga förhollandet imellan Födde och Dåde - Om Tabell-Verkets tilftånd i ue rige och Finland ifrån 1772 til och med 1795. Andra Afhandl. An. gående Folk-Numern NorBERG (Jon. Eric) Rån öfver den dra iom af Manikap kan anvåndas me- delft handkraft å machiner fom fit- tas i rörelfe genom hvef - Befkrifning öfver åtfkilliga förbått- ringar vid Brånvins - Pränning Vårktygen - É PAYKULL (GUSTAF) Befkrifning åf nya Svenika Infe&er. Förfta Stycket Andra Stycket Qvart. Sid. IE 228 10 I; 38 IIf. 151 IV. 239 st å Fa Ki 3 S 3 ar Pirring (Joserr ÉD Medfödd öd ärfilig < hinna på ögonen (Pterygium) <- I "Så Nerzrus. (A. J.) Lampris, en ny Fia: « befkrifven = - IL or hk ScHyLTéÖN (NATH. GERE.) Några Svenika | orters latituder och longituder genom Åftronomifkå och Chrönömeter obfer- i vationer déterminerade 2 II, 108 SVANBERG (Jåns) Berittelfe åfver en refä 8 : til Pello ög IV. 279 Utdrag ur Åftrönoptika Dagboken hollen vid TR obfervåätorium Or år 170 3 - AV: 29f Brate So ”Bötanifka Anmärkningar; ö famt befkrifning på en Svenfk och hittils okånd Spergula ftri&ta > > LIL 220 THUNBERG (C: P.) Et nytt fpecies af Mufcot IL 87 WoOLLIN (Lars) Afhandling om uptåckten åf Stråmmärs gång, eller råtta fåttet at under Segling medelft 3:ne a får- fkilte tider och fållen förrättade Pey- lingar på et och famma Landmårke fiina Strömmars Direaion RR I. Y Råttel fes Ye Tofi. XIX. Pag. 252: lin. 3 firyk ut: Af älfven upkaftad. - 14 flår: blifvit upkaftade — läs: . efter lagrens utfeende tilkommet. nöt. å. lin. 3. får: eller — läs: och. Pag. 253.lin. 6 firyk ut: upvräkt äf fordna Vättuleder 4 — 18 flår: invid Lappmärks rån — läs:i Lappmarken: not. + Efter U:Vittrar tillägges: näftan öfveralt på fidländta fällen. Pag. 254 lin; i Efter numera tillägges : til en flor dels 255 — 9 flår: Nybyggen — läs: Nybruk. före kärr tillägges flera; Töm KX. P: 1616 Mår: gg G) läs: fang ( (45 =6) vn -— 7 -— | ör 6 = (AG) >= tang (45 — 6) I 84 — 19 fösbantörtide i pipäns ”bottn — fam- manftötahde planer i pipans böttn. = 86 — 8 — förfvinner eller ockfå — förfvinnet eller ökås: — i28$- io Efter SV. 5 tillägges Vd i 131 fidfta raden läs: fnodagar 13: klart is FIER WAR 1) I I I Mann au Fig.4 I Mäns shed | UNG Aled lin a ndra 0 ul le, Fe AN LI 2 RR | IN NN II I UT Pill I NN 1/1 MES a j ALLT. a 4 ä I As . . Å Å Å ' År U Md ” Ye £ 4 retat | . 4 , 40 Mia ie : | J v' ylal Jol or TRI PPK BRRCNLORT Tiga AA ADR I rd || i FR Bert ke : | j ? adl : : ! ' j 4 a I NR ' la oi ” fu KFehi rate SIT STLfer nådd Mitrania Mu FIRNURRNL 2 M + - VETA 33 . ” - 4 ine rå . ; ATL A 77 / - lg É SU len aa HO SSE mn SAN latstal veg Pris vw PEHR SE ERA TNT TPS PIPT fr pole > hl + + a las oket FL pt er por a